Kulturvärden bygglov

En av flera förutsättningar för att bygglov ska kunna ges är att såväl byggnadens som platsens kulturvärden tas tillvara.

I plan- och bygglagen, PBL, ställs det ett antal krav som ska tillgodoses när man ändrar eller uppför en byggnad. Det gäller bland annat varsamhetskravet och förbudet mot att förvanska en byggnad som är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt. Det är byggherrens ansvar att kraven uppfylls och de gäller alltid, oberoende av om en åtgärd är bygglovspliktig eller inte. Bygglovet innebär att byggherren får en prövning i förväg av om en åtgärd uppfyller vissa av lagens krav eller inte. Samtidigt ger bygglovsprocessen en möjlighet till en dialog mellan byggherre och byggnadsnämnd om hur en åtgärd kan utföras så att bland annat kulturvärdena tillgodoses. 

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13,17 §§

Byggnadsnämnderna ansvarar för tillsynen över att byggherren fullgör sina skyldigheter enligt plan- och bygglagen . Har någon utfört en åtgärd som står i strid med lagen kan byggnadsnämnden ingripa i efterhand. Önskar en byggherre i förväg få besked om en åtgärd är lagenlig kan man, även om åtgärden inte är bygglovspliktig, ansöka om ett frivilligt bygglov.

Plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Kulturvärdena en förutsättning för bygglov

Vad som krävs för att medge ett bygglov inom ett detaljplanelagt område framgår av 9 kap. 30 § PBL. Bland annat ska följande tillgodoses:

  • Kravet om en god form- färg- och materialverkan enligt 8 kap 1§ 2 PBL        
  • Varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL.
  • Förbudet mot att förvanska en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § PBL.
  • Kravet på hänsyn till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL.
  • Kravet om att bebyggelseområdens särskilda värden ska skyddas enligt 2 kap. 6 § tredje stycket PBL.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13, 17 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Vid bygglov utanför detaljplanelagt område ska utöver ovanstående bygglovet även prövas mot bland annat hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel och de bestämmelser om skydd av områdens kulturvärden som finns där. Anledningen till detta är att när en detaljplan upprättas görs en avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen. Vid bygglov utanför detaljplan, har en sådan avvägning inte skett och den måste därför göras i anslutning till det enskilda bygglovet. Översiktsplanen, som visar vilka allmänna intressen som finns och vilka prioriteringar som görs av stat och kommun, ger stöd för en sådan bedömning. Även konsekvensanalysen av översiktsplanen kan ge underlag för prioriteringar.

Miljöbalk (1998:808) 3 kap

Miljöbalk (1998:808) 4 kap 4 §

Det är byggnadsnämndens ansvar att pröva om regelverkets krav är uppfyllda. Som stöd i en sådan bedömning kan kommunen utnyttja kunskapsunderlag som till exempel har tagits fram i samband med olika typer av byggnadsinventeringar eller överväganden som har gjorts i översiktsplanen om hur områden av riksintresse för kulturmiljövården bör tas till vara. Byggnadsnämnden kan även ta in kunskapsunderlag från en extern expertis. Oberoende av vilka kunskapsunderlag byggnadsnämnden utnyttjar, så är det dock alltid byggnadsnämnden som i det enskilda fallet ska göra bedömningen av om lagens krav blir tillgodosett eller inte.

En ansökan om lov ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva ansökan. När det gäller byggnader med ett stort kulturhistoriskt värde kan det till exempel behövas detaljritningar för att avgöra om en viss åtgärd medför en förvanskning eller inte.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

När krävs bygglov?

Bygglov krävs oftast för att:

  • uppföra ett nytt hus eller flytta en byggnad till en ny plats
  • göra en tillbyggnad
  • väsentligt ändra en byggnads användning eller inreda ytterligare någon bostad eller lokal

Inom detaljplanelagt område krävs det normalt även bygglov för att bland annat vidta en åtgärd som väsentligt ändrar en byggnads yttre utseende. Det kan även krävas bygglov för att uppföra eller väsentligt ändra vissa andra anläggningar som till exempel murar och plank. Även om en åtgärd inte är bygglovspliktig så kan den vara anmälningspliktig.

Bygglovet innebär inte ett tillstånd att påbörja bygget, för det krävs även ett startbesked.

Mer detaljerad information om bygglovspliktens omfattning och undantagen från den finns under rubriken Lov och anmälan.

Utökad lovplikt

För att kunna skydda ett områdes eller en byggnads kulturhistoriska värden kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta om en utökad bygglovsplikt. Det finns även en möjlighet att på motsvarande sätt undanta en del åtgärder från lovplikt.

Tillstånd enligt andra lagar

Ett bygglov innebär att en åtgärd har prövats mot bestämmelserna i plan- och bygglagen. En åtgärd kan dock även kräva tillstånd enligt annan lagstiftning. Till exempel kan det även krävas tillstånd enligt kulturmiljölagen (KML) om åtgärden innebär ett ingrepp i en fornlämning eller berör ett byggnadsminne eller en kyrka. Finner byggnadsnämnden att en åtgärd även fodrar tillstånd enligt någon annan lag, så ska nämnden upplysa den sökande om det. Det är dock alltid den sökandens ansvar att se till att erforderliga tillstånd finns.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 23 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej