Kontroll av kulturvärden

En kontrollplan ska vara utformad så att varsamhetskravet uppfylls och förvanskningsförbudet tillgodoses. Att dessa krav kan antas bli uppfyllda är en förutsättning för byggnadsnämndens startbesked.

Till det tekniska samrådet bör byggherren ha tagit fram ett underlag som gör det möjligt för byggnadsnämnden att ta ställning till om den föreslagna kontrollen är tillräcklig för att säkerställa att varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (PBL) uppfylls och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL följs.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Varsamhet kan inte kontrolleras i efterhand

För att avgöra om en genomförd åtgärd uppfyller varsamhetskravet och förvanskningsförbudet måste åtgärden relateras till byggnadens skick före ändringen. Detta förutsätter att byggnaden finns dokumenterad före åtgärd.

När krävs en antikvarisk förundersökning?

Vid varje beslut om startbesked ska byggnadsnämnden förhålla sig till om den föreslagna åtgärden kan antas uppfylla varsamhetskravet och tillgodose förvanskningsförbudet. Därför behövs någon form av underlag i de fall där byggnadsnämnden inte redan har en tillräckligt ingående kunskap om byggnaden och den föreslagna åtgärdens konsekvenser för byggnadens värden. För vissa typer av ur kulturvärdessynpunkt okomplicerade byggnader kan dock en generell kunskap om byggnadstypen anses vara ett tillräckligt underlag.

Förundersökningens omfattning

Byggnadsnämnden får inte kräva in ett mer omfattande material än vad som behövs för att ta ställning till det enskilda ärendet. Förundersökningens omfattning måste därför relateras till såväl byggnadens förmodade kulturvärden som åtgärdens omfattning. Ett mindre ingrepp i en värdefull byggnad kan därför inte motivera en total genomgång av hela byggnaden. Däremot kan en genomgripande förändring av även ett alldagligare hus ibland fordra en större förundersökning.

Förundersökningens innehåll och konsekvensbeskrivning

En antikvarisk förundersökning skall tydliggöra byggnadens kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Till förundersökningen bör kopplas en konsekvensbeskrivning av vilken framgår hur man avser att tillgodose varsamhetskraven och hur avvägningar gentemot andra grundläggande samhällskrav (tekniska egenskapskrav) har skett. Utifrån en sådan konsekvensbeskrivning kan sedan byggnadsnämnden bedöma ifall de gjorda avvägningarna sammantaget kan anses tillgodose lagens krav. Jämför avsnitt 2:311 i Boverkets byggregler BBR, BFS 2011:16.

Konsekvensbeskrivningen – ett underlag för den fortsatta kontrollen

För byggherren är det väsentligt att samtliga intressemotsättningar mellan kulturvärdena och andra krav tydligt redovisas i konsekvensbeskrivningen, då det är utifrån detta dokument som byggnadsnämnden kan bedöma om den föreslagna avvägningen mellan olika intressen sammantaget kan anses tillgodose lagens krav.

Senast vid det tekniska samrådet bör byggherren redovisa hur varsamhetskravet och förvanskningsförbudet har tillgodosetts. Har det skett en avvägning mellan varsamhetskravet och de tekniska egenskapskraven bör detta på lämpligt sätt dokumenteras i protokollet från samrådet. Jämför  under allmänt råd under avsnitt 1:223 i Boverkets byggregler, BBR, BFS 2011:16.

Utifrån den avvägning som eventuellt skett utformas kontrollplanen så att det på ett ändamålsenligt sätt säkerställs att bland annat varsamhetskravet och förvanskningsförbudet tillgodoses.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 7 §

Om det under projektets gång framkommer nya omständigheter som föranleder en annorlunda avvägning mellan olika intressen än vad som tidigare har framkommit, bör detta stämmas av med byggnadsnämnden, och eventuellt föranleda en ändring i vilka kontroller som ska utföras.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 29 §

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej