Varsamhetskravet

Alla ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tillvaratar byggnadens värden och kvaliteter.

Ändringar av en byggnad ska enligt plan- och bygglagen (PBL) alltid utföras varsamt. Hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag och dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska tas till vara.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 17 §

Innebörden av varsamhet

Kravet syftar till att tillvarata byggnadens värden, det vill säga positiva eller på andra sätt bevarandevärda egenskaper oberoende av husens ålder. I mångt och mycket handlar det om ett förhållningssätt där man vid varje ändring utgår ifrån den befintliga byggnaden och dess värden och kvaliteter.

Hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag. Det kan avse sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning, form och byggnadens samspel med omgivningen. Det handlar inte bara om trohet mot originalets utseende, utan även mot den teknik och material med vilket det har åstadkommits. Det som sammanlagt karaktäriserar en byggnad och dess samspel med omgivningen ska lyftas fram även i den vardagliga bebyggelsemiljön. (Proposition 1997/98:117 sid 21.)

Även inredningsdetaljer som till exempel kakelugnar, skåpsnickerier, dörrar och paneler ska behandlas med varsamhet. Utöver olika kulturhistoriska värden handlar varsamhetskravet i hög grad om sådana värden som uppskattas av de boende. Det kan gälla boendekvaliteter som till exempel rumssamband, rumsvolymer och inredningsdetaljer. (Proposition 1985/86:1 sid 500.)

Den mest preciserade beskrivningen av varsamhetskravets räckvidd ges indirekt i propositionen till den äldre PBL (1987:10) i samband att med att man beskriver vad utformningsbestämmelser för befintlig bebyggelse kan omfatta. Utformningsbestämmelser kan omfatta sådant som takvinkel, fasadmaterial, taktäckningsmaterial och färg. I mera värdefulla miljöer kan det även vara till exempel taksprång, fönsternas utformning och deras läge i vägglivet, material, färg och utsmyckningsdetaljer. (Proposition 1985/86:1 sid 578 och 581.) Av en senare proposition framgår det att den typen av bestämmelser enbart utgör en precisering av den typen av krav som kan ställas direkt utifrån varsamhetskravet. (Proposition 1994/95:230 sid 87.)

För att förtydliga innebörden av varsamhetskravet kan kommunen precisera dessa genom bestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Kraven gäller dock även om någon sådan precisering inte har skett.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 42 §

När gäller kravet?

Kravet gäller alla byggnader och vid alla ändringar, såväl vid tillbyggnad som vid ombyggnad och övriga ändringar. Det gäller såväl invändigt som utvändigt och oberoende av om en åtgärd är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte. Varsamhetskravet gäller också vid flyttning av byggnad.  Varsamhetskravet gäller även vid ändring och flyttning av sådana anläggningar som kräver bygglov.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 18 §

Varsamhet och de tekniska egenskapskraven

Varsamhetskravet är ett självständigt krav, men i plan- och bygglagen uppträder det även som en faktor som kan påverka hur de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid ändring av byggnad. Varsamhetskravet är ett generellt hänsynskrav, men ska inte tillämpas så att det hindrar att andra väsentliga samhällskrav tillgodoses. Däremot kan det påverka på vilket sätt de tekniska egenskapskraven tillgodoses. Utgångspunkten är att alla ändringar ska utföras så att såväl varsamhetskravet som de tekniska egenskapskraven uppfylls. Om det krävs för att tillgodose varsamhetskravet får dock de tekniska egenskapskraven anpassas med hänsyn till situationen i det enskilda fallet. Det vill säga varsamhetskravet kan påverka på vilken nivå de tekniska egenskapskraven ska tillgodoses. Varsamhetskravet får dock inte tas till intäkt för att generellt hålla en låg standard när byggnader ändras. (Jämför proposition 1985/86:1 sid 241 och 500.)

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 7 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 23 §

Ändringsåtgärder, som inte syftar till att uppfylla något av de väsentliga tekniska kraven, kan dock hindras om de skulle leda till ur varsamhetssynpunkt oacceptabla ingrepp i byggnaden. Så har till exempel en utbyggnad och inglasning av balkonger i ett fall ansetts vara oförenlig med varsamhetskraven. (Kammarrätten i Göteborg mål nr 1435-2002.)

Varsamhet i bebyggelsen

Kravet på varsamhet gäller inte enbart enskilda byggnader utan även hela bebyggelsemiljön. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6 §

Kravet gäller såväl vid ändring av en byggnad som vid uppförande av en ny byggnad. Det är inte heller begränsat till byggnader, utan gäller alla typer av byggnadsverk, Bedömningen ska ske utifrån vilka konsekvenser åtgärden får för bebyggelsemiljön, inte utifrån vilka kvaliteter åtgärden i sig har. Då kravet handlar om bebyggelse, så kan det inte tillämpas på en ensamliggande byggnad eller på en miljö som enbart består av byggnadsverk som inte är byggnader. Kravet är generellt gällande oberoende av om en om åtgärden är bygglovs- eller anmälningspliktig eller inte. (Prop. 2013/14:127 sid 74)

Behov av underlag

Det finns inget krav på att kommunen i förväg har tydliggjort innebörden av varsamhetskravet. Oberoende av om det finns ett sådant underlag eller inte så ska kraven tillämpas. Det ligger dock i sakens natur att kommunens ståndpunkt får större tyngd om kraven har kommit till uttryck i en antagen plan eller till exempel i ett bevarandeprogram. Vid ett flertal tillfällen har lagstiftaren också understrukit vikten av att kommunerna ändå tar fram ett sådant underlag. Genom att i förväg sprida kännedom om de värden kommunen önskar slå vakt om så kan man öka förståelsen för dem och underlätta hanteringen för såväl den enskilda som för byggnadsnämnden. Det bästa skyddet för en plats värden är om de är välförankrade hos kommuninvånarna. Sker en samlad redovisning i till exempel ett kulturmiljöprogram eller i anslutning till ett översiktsplanearbete som hanteras i en demokratisk process ger det fastighetsägare och övriga medborgare möjligheter till inflytande och en offentlig debatt. (Jämför proposition 1985/86:1 sid 231 och 482f samt proposition 2009/10:170 sid 166 och 416)

Mer om varsamhet kan du läsa på sidan Varsamhet i praktiken

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej