På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Detaljplan och kulturvärden

Genom bestämmelser i en detaljplan har en kommun långtgående möjligheter att skydda ett områdes kulturvärden och att ange hur ett område kan utvecklas och förändras utan att kulturvärdena skadas. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det tydliggöras vilka kulturvärden området har och hur de påverkas av den föreslagna förändringen.

Att skydda kulturvärdena i en detaljplan handlar i hög grad om att säkerställa olika kvaliteter för framtiden. Det kan handla om såväl enskilda detaljer som olika strukturer som sammantaget ger ett tidsdjup, historisk förankring och identitet.

I en planprocess kan en dialog föras med medborgarna om vilka ett områdes värden och kvaliteter är samtidigt som kunskapen om kulturvärdena kan fördjupas och förankras. I plan- och bygglagen, PBL, ställs det tydliga krav på att kommunen i samband med ett detaljplanearbete ska ha skaffat sig kännedom om kulturvärdena och hur de påverkas av de föreslagna åtgärderna. En god planberedskap förutsätter därför i praktiken att man i förväg har skaffat sig en god kunskap om kulturvärdena och förhållit sig till hur dessa bör tas om hand. Detta kan ha skett i olika typer av dokument som till exempel bevarandeprogram, kulturmiljöprogram eller en så kallad byggnadsordning. I översiktsplanen kan kommunen ha identifierat områden med särskilda värden. Ett mera precist förhållningssätt kan finnas i fördjupningar av översiktsplanen eller olika typer av tematiska riktlinjer.

Ett skäl att upprätta en detaljplan kan i sig vara att en bebyggelse ska bevaras och att regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Många förändringar kan göras utan att skada ett områdes kulturvärden och även vid storskaliga omgestaltningar är det ofta möjligt att tydliggöra ett områdes utveckling så att historien blir avläsbar och en kontinuitet behålls. Oberoende av om det handlar om att säkerställa ett områdes befintliga värden eller att hantera en förändringssituation så är en förutsättning för att tillvarata kulturvärdena att man på ett tidigt stadium har klargjort vilka värdena är och hur de kommer till fysiskt uttryck.

Kulturvärden ska beaktas

Vid planläggning ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kapitlet miljöbalken tillämpas.

Enligt miljöbalken ska områden som på grund av sina kulturvärden har en allmän betydelse så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Är området utpekat som ett område av riksintresse för kulturmiljövården så ska det skyddas mot sådana åtgärder.

Vid all planläggning ska man ta hänsyn till kulturvärdena.

I begreppet ”hänsyn till” ligger att man har skaffat sig kännedom om:

  • vilka kulturvärdena är,
  • hur de påverkas av den föreslagna åtgärden,
  • vad man kan göra för att undanröja eller minska eventuella konflikter med motstående allmänna intressen och mellan allmänna och enskilda intressen.

Väljer man att prioritera andra intressen på kulturvärdenas bekostnad så bör man även redovisa skälen för detta.  Det sakliga innehållet i en sådan redovisning kan utnyttjas för den konsekvensbeskrivning som ska finnas i planbeskrivning, jämför nedan.(jfr. prop. 2009/10:170 sid 414 och prop. 1994/95:230 sid 49 och 50.)

Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena på platsen. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

I propositionen till äldre PBL (1987:10)  betonades det att platsens kulturvärden inte bara gällde särskilt värdefulla områden. Det räcker om det ”finns ett uttryck i bebyggelsemiljön som kan bedömas vara allmänt uppskattat av kommunens innevånare.” Vidare påpekades det att värdena inte enbart skapas av byggnader, utan även av till exempel vägar, broar, parkanläggningar och omgivande naturlandskap. Dessutom angavs det att speciellt stora krav kan ställas på byggnader som uppförs i anslutning till ett särskilt värdefullt område eller byggnad. Hänsynskravet handlar såväl om byggnadens som bebyggelsens utformning som inplaceringen i landskapet. (jfr. prop. 1985/86:1 sid 480-481.)

Särskilt värdefulla områden ska skyddas

Vid planläggning ska ett bebyggelseområdes särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas.

Bestämmelsen ska tillämpas på värdefulla bebyggelseområden. Det uttryckliga kravet på att ett områdes särskilda värden ska skyddas vid planläggning är nytt och saknar direkt motsvarighet i äldre PBL. (jfr. prop.  2009/10:170 sid 416)

Konsekvenser för kulturvärdena ska beskrivas

En planbeskrivning ska bland annat innehålla en redovisning av planens konsekvenser och de överväganden som har gjorts med hänsyn till motstående intressen.

Kulturvärdena tillhör de allmänna intressena och medför planen konsekvenser för dessa intressen ska det redovisas. För att kunna beskriva konsekvenserna för kulturvärdena krävs det att värdena är kända och att det har klarlagts hur de påverkas av de föreslagna åtgärderna.

Under en planprocess ska kommunen alltid ta ställning till om planen kan antas få en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en strategiskmiljöbedömning göras.

Ett av kriterierna när man ska avgöra behovet av en miljöbedömning kan vara vilken betydelse och sårbarhet det påverkade området har på grund av dess kulturvärden. Om en plan väcker fråga om påtaglig skada på ett område av riksintresse för kulturmiljövården, så är det ett skäl för att en miljöbedömning ska göras.

Att skydda kulturvärdena i en detaljplan

Hur omfattande regleringen i en detaljplan behöver vara för att ge ett fullgott skydd åt ett områdes kulturvärden måste alltid bedömas utifrån det enskilda områdets värden och aktuell hotbild. I många fall kan en anpassning av byggrätterna och lämpliga utformningsbestämmelser räcka. I andra områden med ett högt exploateringstryck och stora kulturhistoriska värden kan det krävas rivningsförbud och långt gående bestämmelser om skydd av kulturvärden för att säkerställa områdets värden.

En detaljplan får aldrig göras mera detaljerad än vad som krävs för att uppnå planens syften. Det är därför väsentligt att analysera vilka egenskaper det är som konstituerar ett områdes värden och utifrån det välja lämplig regleringsform. Samtidigt har en fastighetsägare/köpare ett berättigat intresse av att på ett tidigt stadium få information om vilka förutsättningar som kan komma att gälla inom ett område. Om det till exempel går att förutse att man i en framtid inte kommer att lämna rivningslov för en viss byggnad så är det lämpligt att redan i detaljplanen åsätta den ett rivningsförbud så att fastighetsägaren kan anpassa sin långsiktiga förvaltning utifrån detta.

För att skydda ett områdes kulturvärden kan ett flertal olika typer av planbestämmelser vara relevanta. Genom en begränsning av byggrätterna och med bestämmelser om placering och utformning kan det säkerställas att nytillkommande bebyggelse tar hänsyn till de befintliga värdena. Genom varsamhetsbestämmelser och bestämmelser om skydd av kulturvärden samt rivningsförbud kan den befintliga bebyggelsens värden tillvaratas. Det finns även vissa möjligheter att reglera tomtmark och allmän platsmark samt vegetation.

När ett tidigare inte planlagt område detaljplaneläggs innebär det med automatik att det införs krav på rivningslov och att fler byggnadsåtgärder blir bygglovspliktiga, vilket medför ökade möjligheter att värna kulturvärdena. Det går även att införa en utökad lovplikt för en del åtgärder som inte omfattas av den generella lovplikten för att på så sätt säkerställa att åtgärder utförs på ett varsamt sätt.

Under senare år har det i PBL införts ett antal undantag från den generella bygglovsplikten, främst avseende en- och tvåbostadshus. I flera fall gäller dock inte bygglovsbefrielsen för sådana särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § PBL. För att underlätta för såväl den enskilde som för byggnadsnämndens handläggare, kan det vara lämpligt om kommunen i planbeskrivningen redovisar om kommunen har gjort den bedömningen att byggnader eller bebyggelsen har sådana värden att de omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 13 § PBL.

Här kan du läsa mer om bygglovsbefriade åtgärder

Att komplettera äldre planer med skydd för kulturvärdena

Om kommunen gör bedömningen att en äldre detaljplan fortfarande är aktuell, men att det finns ett behov av att skydda den befintliga bebyggelsens kulturvärden, kan man som ett alternativ till att ta fram en ny detaljplan ändra den befintliga. Genom ändring av detaljplan kan man lägga till nya planbestämmelser eller ta bort gamla. Motsvarande gäller för områdesbestämmelser.

Det kan till exempel handla om att införa en utökad lovplikt eller att införa bestämmelser om skydd av kulturvärden eller varsamhetsbestämmelser. Vid ändring av detaljplan består de äldre planhandlingarna och ska läsas tillsammans med de nya.

Ett exempel på när detta kan vara rationellt att arbeta med ändring av detaljplan är när den befintliga bebyggelsen har uppförts med den befintliga planen som grund. Med ändring av detaljplan kan man i ett och samma beslut samtidigt lägga till eller ta bort bestämmelser över ett större område som omfattas av en eller flera detaljplaner. En förutsättning för ändring av detaljplan är dock att ändringen inte strider mot syftet med den äldre detaljplanen. Så är det till exempel inte möjligt att införa varsamhetsbestämmelser i en detaljplan som förutsätter att den äldre bebyggelsen ska rivas.

Vad går inte att reglera i en detaljplan gällande kulturvärden?

Vad kommunen ska och får reglera i en detaljplan är uttömmande beskrivet i 4 kapitlet PBL.

Man får endast använda sådana planbestämmelser som har ett uttryckligt lagstöd. Det går till exempel inte att göra en framtida prövning beroende av någon annan myndighets eller organisations ställningstagande. Det går till exempel inte att föreskriva att en förutsättning för bygglov är att åtgärden godkänns av länsmuseet. Det går inte heller att precisera hur bygglovs- eller anmälanprocessen ska gå till, till exempel att en certifierad sakkunnig avseende kulturvärden ska medverka vid ändring av byggnader. Däremot kan man i en planbeskrivning upplysa om att bebyggelsen har sådana kulturvärden att det inför beslut om kontrollplan bör finnas ett underlag som visar hur byggnadens kulturvärden påverkas av den föreslagna åtgärden och att det kan krävas certifierad sakkunnig avseende kulturvärden om inte byggherrens egenkontroll innehåller tillräcklig kompetens med avseende på den aspekten. Behovet av detta måste dock alltid prövas i det enskilda ärendet.

Användningsbestämmelser

Tidigare kunde kommunerna sätta en användningsbestämmelse Q med innebörden ”Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden”. Bestämmelsen gav i sig inget skydd för byggnaden samtidigt som den i egentlig mening inte heller styrde markanvändningen. Enligt Boverkets uppfattning är det olämpligt att använda en så oprecis planbestämmelse. Om kommunen vill ge en fastighetsägare en större valfrihet att finna en för byggnaderna lämplig användning, så kan det ske genom en kombination av olika användningsbestämmelser.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej