Andra styrmedel för kulturvärden

Kulturmiljön omfattas även av, förutom lagstiftning, internationella konventioner och nationella mål. Ekonomiska styrmedel kan också ha stor påverkan på kulturarvet.

Konventioner

Två för kulturmiljön betydelsefulla konventioner är den europeiska landskapskonventionen (ELC) och den så kallade Världsarvskonventionen. En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Konventioner utarbetas vanligen av internationella organisationer som FN och Europarådet. Oftast sker anslutningen i två steg. Det första steget är att signera konventionen, vilket innebär att ett land ställer sig bakom skrivningen i den. Det andra steget är att ratificera, vilket innebär att landet åtar sig att följa konventionens åtaganden och avsikter. Ibland görs detta genom att konventionens åtaganden införs i nationell lagstiftning, men långt ifrån alltid.

Miljömål

I slutet av 1990-talet fattade riksdagen i bred majoritet beslut om ett antal miljökvalitetsmål i syfte att ge miljöarbetet en tydlig struktur. Inom det så kallade miljömålssystemet har kulturmiljön en betydelsefull roll och majoriteten av de sexton miljökvalitetsmålen berör kulturmiljön. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Bidrag

Genom länsstyrelserna fördelar Riksantikvarieämbetet årligen medel till vård av byggnader, fornlämningar och landskap samt till information, arkeologi och kunskapsunderlag. Bidraget är centralt för möjligheterna att förvalta många av landets mest värdefulla kulturmiljöer. Insatserna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra många kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. Bidragsgivningen till förbättrade kunskapsunderlag har inneburit att kulturmiljön i högre utsträckning tas till vara i samhällsutvecklingen.

Svenska kyrkan får ersättning från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhållet av kyrkliga kulturminnen. Ersättningen bidrar till att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras, användas och utvecklas långsiktigt och hållbart. I arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen samråder och samarbetar Svenska kyrkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej