Planinstrument, bygglov och planeringsförutsättningar

Plan- och bygglagen erbjuder ett flertal möjligheter att förebygga eller begränsa olägenhet pga. industribuller. Planläggningsskedet är onekligen viktigast. Hänsyn bör då tas till såväl det område som är föremål för planläggning som dess omgivningar. Bullerstörda områden bör vara kända och i den inledande planläggningssituationen måste dessa störningar värderas.

Den långsiktiga bebyggelsen och bebyggelseriktning och eventuella markreservat är andra planläggningsfaktorer. Det gäller inte minst industriområden, men också förändrade trafikmönster som pendling, handelsområden m.m. Lokaliseringsprövningen omfattar bostadsbyggnadernas placering, utformning och utförande. Förutseende planering kan begränsa bullerstörningen genom att andra byggnader än bostadsbyggnader utgör en buffert som dämpar bullerexponeringen. Den sida av byggnaden som är bullerexponerad kan avdelas för andra ändamål än bostäder, t.ex. kontor, förråd eller garage. Innergårdar kan möjliggöra en bullerdämpad sida för flertalet lägenheter. Detaljplanen kan ställa krav på skyddsåtgärder. Sådana skyddsåtgärder kan dock inte bestå av andra byggnader. Planläggning av trafikstråk och annan infrastruktur påverkar vanligtvis bulleralstringen i ett område. Kommunen har dessutom rådighet över många andra planeringsförutsättningar som kan påverka ljudalstring och ljudutbredning, framförallt från trafikbuller, t.ex. trafikreglering, hastighetsgränser och hastighetsnedsättande åtgärder, grönområden som avskiljer befintliga eller eventuella eller nya bullerkällor från bostadsområden.

Översiktsplan

Översiktsplanen är det främsta instrumentet för kommunal strategisk planläggning. I översiktsplanen vägs den befintliga bebyggelsestrukturen samman med kommunens långsiktiga utvecklingsriktning. Kommunens geografiska yta, både mark och vatten, granskas utifrån en allmän lämplighetsbedömning men illustrerar också funktionella samband. Platser för bostäder, centrummiljöer, handel och arbete, rekreation, grönstrukturer och trafikstråk och liknande ges en översiktlig lokalisering. Översiktspla-nen utgår från så kallade allmänna intressen i plan- bygglagen som till exempel behovet av samhällsservice och kommersiell service, men ska också förebygga risker för hälsa och säkerhet.

Bostadsbebyggelse bör av många skäl avskiljas från industriell verksamhet, i synnerhet om denna hanterar farliga ämnen eller på annat sätt medför störningar som kan leda till olägenhet för människor. Bullerproblematiken har länge varit en återhållande faktor för bostadsbyggandet. Det gäller kanske särskilt industrier och hamnar. Ambitionen att förtäta våra urbana miljöer, men också möjligheten till ny markåtkomst för bostadsbebyggelse i närheten av verksamhetsområden, ställer därför ökade krav på en förutseende och långsiktig planläggning på en övergripande nivå. Under varje mandatperiod ska kommunen pröva om översiktsplanen är aktuell.

I översiktsplanen kan kommunen visa hur de avser att hantera buller-frågor. Här kan särskilt bullerutsatta områden anges liksom tysta områden. Av översiktsplanen kan det också framgå var kommunen anser att det är möjligt att bygga bostäder i bullerutsatta lägen, om kompensationsåtgärder vidtas.

Detaljplan

Om ny bostadsbebyggelse föreslås i ett bullerutsatt läge och det krävs skyddsåtgärder eller om bebyggelsen måste ges en särskild utformning för att den ska bli lämplig för sitt ändamål och undvika olägenhet för människors hälsa, kan detta regleras genom planbestämmelser i detaljplanen. Sådana planbestämmelser kan avse bostadsbyggnaders placering, utformning och utförande. Planbestämmelser kan också avse skyddsåtgärder för att begränsa utbredningen av buller i anslutning till bostäder.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Om detaljplanen avser en eller flera bostadsbyggnader ska plan-beskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte bedöms som obehövligt med hänsyn till bullersituationen . Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 33a §

Propositionen 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen anger att den exakta beräkningspunkten vid fasaden eller uteplatsen får bestämmas i det enskilda fallet utifrån vad som kan anses lämpligt med hänsyn till bullerförhållandena. Det kan vara fråga om att redovisa beräknade värden från en bullerkälla, men det kan ofta förekomma att en bostad utsätts för buller från flera olika källor samtidigt. Länk till propositionen hittar du under "Relaterad information".

Boverket anser att både den totala ljudnivån och ljudnivåerna från de enskilda bullerkällorna bör redovisas.
Propositionen framhåller vidare att det är lämpligt att de värden som redovisas ska beräknas med utgångspunkt från både befintliga bullerförhållanden och en bedömning av den framtida bullersituationen.

Det lagstadgade kravet att redovisa bullervärden gäller endast den del av ett planområde som medger uppförande av bostadsbyggnader och om bostäderna berörs av omgivningsbuller. Vid planläggning av skolor, förskolor och vårdlokaler kan dock motsvarande redovisning av bullervärden ske.

Bygglovsprövning

I 9 kap. 40 § PBL regleras vad ett beslut om lov ska innehålla. I de fall ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en bostadsbyggnad utanför detaljplanen ska beräknade värden framgå för buller från den totala bullerexponeringen, inklusive buller från industriell och annan verksamhet vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats. Beräknade bullervärden ska redovisas i bygglovet på motsvarande sätt som i planbeskrivningen till en detaljplan. En sådan beräkning behöver dock inte göras om den bedöms vara onödig med hänsyn till både nuvarande och framtida bullersituation. Redan i förhandsbeskedets lämplighetsbedömning bör möjligheterna att förebygga bullerstörningar redovisas. Vid bygglovsprövning och förhandsbesked av skolor, förskolor och vårdlokaler kan bullervärden redovisas på samma sätt som för bostadsbyggnader.

Riksintressen

Bestämmelser om riksintresse finns i miljöbalken (1998:808). I detaljplanläggningen ska hänsyn tas till utpekade anspråk på riksintressen. Dessa avser geografiskt avgränsade områden som av staten ansetts ha särskilt skyddsvärde för exempelvis naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv eller vara särskilt lämpliga för lokalisering av en viss angiven verksamhet (anläggningar), exempelvis hamnar.

Länsstyrelsen företräder statens intressen och ansvarar för att riksintressen beaktas och tas tillvara tidigt i processen enligt plan- och bygglagen. Avsikten är att riksintressebedömningen ska behandlas i den kommunala översiktsplanen.

Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller

Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och i anslutande förordningar. Miljökvalitetsnormen för buller gäller omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser, tillståndspliktiga hamnar samt vissa större, utpekade industrigrenar i kommuner med mer än 100 000 invånare. Miljökvalitetsnormen gäller även för större vägar, järnvägar och flygplatser i hela landet.

Miljökvalitetsnormen är att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Genom kartläggning och åtgärdsprogram ska det eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Miljökvalitetsnormer ska enligt plan- och bygglagen följas vid planläggning.

Miljömål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta så kallade generationsmål förtydligas i sju strecksatser varav en lyder "Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas".

Nästa nivå i miljömålssystemet utgörs av de 16 miljökvalitetsmålen. Av dessa har vägledningen om industribuller och bebyggelseplanering framför allt bäring på målet God bebyggd miljö. I målformuleringen för God bebyggd miljö anges att "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö...". God bebyggd miljö förtydligas ytterligare i tio preciseringar. En av dessa anger att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer. Det är förstås en skillnad i ambitionsnivå mellan en god livsmiljö, inklusive ljudmiljö, och att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer. Vägledningens utgångspunkt är att bästa möjliga ljudmiljö ska eftersträvas, men att det finns möjlighet att åstadkomma goda boendemiljöer även i bullriga miljöer.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej