På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Om ljud från idrottsplatser

Granskad:

Ljud från idrottsplats kan vara av olika slag och blir därför en samlingsrubrik för flera olika typer av ljud. Det ljud som vanligtvis förknippas med idrottsplatser, det vill säga röster och annat ljud från publik och utövare ingår inte i PBL:s definition av omgivningsbuller. Detta avsnitt beskriver olika slags bullerkällor från idrottsplatser och hur typ av ljud och ljudnivåer kan variera.

Vanliga ljud från idrottsplatser omfattas inte av begreppet omgivningsbuller

Enligt PBL:s legaldefinition inrymmer begreppet omgivningsbuller sådant buller som alstras av de olika trafikslagen samt från industriell verksamhet.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

I begreppet buller från industri- och liknande verksamheter ingår även viss teknisk utrustning och installationer såsom fläktar och ventilationsanläggningar, då ljudet från dessa har bedömts vara av liknande karaktär.

Vad som kan anses inrymmas i begreppet industriell, och annan, verksamhet får dock inte vara alltför långsökt. Det ljud som vanligtvis förknippas med idrottsplatser, det vill säga röster och annat ljud från publik och utövare ingår inte i definitionen av omgivningsbuller.

Ljudnivåerna från idrottsplatser varierar

Ljudnivån från idrottsplatser varierar. Vid intensiv användning, exempelvis vid matcher, är det inte ovanligt att ekvivalent ljudnivå omkring 30 meter från idrottsplatsen uppgår till 50 – 55 dBA. Maximalnivån vid ljudtoppar från spelare och publik kan vara omkring 80 dBA och ibland ännu högre. Vid sådana nivåer kan möjligheten att föra ostörda samtal påverkas. Det kan innebära betydande risk för olägenhet om boende exponeras för sådana nivåer. Forskning saknas om exponering för ljud från idrottsplatser. Men risk för olägenhet för människors hälsa kan antas förekomma vid ekvivalenta nivåer enligt ovan.

Vanligt med flera olika bullerkällor

Det finns ingen entydig definition av buller från idrottsplatser, utan det handlar snarare om ett antal sammantagna bullerkällor knutna till idrottsutövning och idrottstävlingar. Ljud från människors röster dominerar ofta.

Buller från en idrottsplats kan bestå av ett flertal och högst varierande ljud och ljudnivåer. Idrottsplatsbuller blir därmed en samlingsrubrik för dessa olika typer av ljud. Idrottsplatser kan även användas för andra allmänna sammankomster än idrott till exempel konserter och andra tillfälliga evenemang som kan alstra buller till omgivningen.

Tre typer av ljud

Ljud från idrottsutövning kan delas in i tre typer:

  • Människoalstrade ljud. Röster såsom tal och rop från utövare och tränare samt tal, rop och applåder från publik,
  • Mekaniska ljud (eller strukturella ljud). Slagljud från racketar eller från klubbor med bollar och puckar mot anläggningens fasta konstruktioner (korgar, sarg, stolpar, skärmar, stängsel m.m.), smällar från skateboards och stomljud från ramper och räcken,
  • Förstärkta ljud. Visselpipor, högtalare för utrop och musik.

Varierande ljudnivåer

Vid pågående verksamhet förekommer normalt perioder med hög respektive låg intensitet och tystare perioder som sedan avbryts av rop, applåder eller avblåsning. Ljudnivåerna brukar också öka i samband med att evenemang börjar och slutar, då åskådare och publik ska förflytta sig till och från arenan.

Ljud från människors röster

Ljud från människor kan vara svåra att åtgärda och reglera, dels för att spelare och publik ofta är utspridda över en stor yta, dels för att röster i olika omfattning kan anses höra till idrottsutövningen. Olägenhet till följd av ljud från människors röster är dessutom svår att bedöma oavsett om tillämpliga riktvärden för buller finns eller ej.

Mekaniska (strukturella) ljud

Mekaniska ljud (strukturella ljud), varierar mycket beroende på vilken händelse eller aktivitet som orsakar ljudet. Ljud från skateboard på en ramp kan exempelvis förstärkas mer eller mindre av konstruktionen. Ljudet från en boll eller puck som slås in i en sarg beror mycket på sargens konstruktion. Racketsporter som tennis och padel med mera, förorsakar också slagljud. Det kan dessutom förekomma mer lågfrekventa ljud. Ofta finns möjligheter att med byggnadstekniska åtgärder minska störande mekaniska ljud.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen