På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Roller och ansvar

Granskad: 

I första hand är det kommunens ansvar att bedöma om marken är lämplig för ändamålet utifrån bland annat hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen har ett ansvar att bistå med planeringsunderlag till kommuner angående allmänna intressen, att ge vägledning angående tillämpningen av allmänna intressen och att ge vägledning om  hur nationella (eller statliga) intressen ska beaktas. Länsstyrelsen utövar också tillsyn över kommunens planer och ska t.ex. upphäva en kommuns beslut om att anta en detaljplan om detaljplanen innebär att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Att planlägga mark och vatten är ett kommunalt ansvar. I detta ingår att göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen, men också mellan olika allmänna intressen. Hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion är exempel på allmänna intressen vid denna avvägning. De intressen som i PBL anses som allmänna, beskrivs i lagens andra kapitel. De allmänna intressena kan sägas utgöra de föreskrifter  som staten har angett för kommunerna när det kommer till att planlägga användning av mark och vatten. Tillämpningen av bestämmelserna är i hög grad en kommunal angelägenhet och det ska finnas ett brett spelrum för lokala bedömningar (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96). men besluten ska utgå från gemensamma och nationellt omfattade värderingar. Kommunen kan därför inte välja att göra avvägningar som åsidosätter vissa särskilt utpekade allmänna  intressen (såsom t.ex. frågor rörande hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion). Länsstyrelsen har en skyldighet att bevaka att kommunen beaktar dessa frågor i tillräcklig omfattning.

Utöver PBL finns det annan lagstiftning som också kan sätta gränser för hur mark och vattenområden kan användas i kommunen. Till exempel kan åtgärder som är förenliga med en detaljplan enligt PBL kräva tillstånd enligt annan lagstiftning, t.ex. miljöbalken. Om det lämpligen kan ske, så ska planläggning (och annan prövning) enligt PBL samordnas med prövningar enligt annan lag.

11 §
  Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

De enskilda intressena som kan beaktas vid planering är inte specificerade i lagen utan uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller beslut om lov. Frågor om hälsa och säkerhet kan beröra enskilda intressen och den enskilde kan ha synpunkter att framföra med anledning av detta i en planprocess eller vid ett överklagande.

Kommunen

Kommunen har det huvudsakliga ansvaret för planläggning av mark och vatten. Denna planläggning innehåller avvägningar mellan olika intressen. I 2 kap. PBL finns en rad  bestämmelser med olika krav på hänsyn till de allmänna intressena i  kommunens beslut. De allmänna intressena i 2 kap. PBL kan sägas utgöra en sammanställning av krav som staten satt upp för kommunens markanvändningsbeslut (jfr prop. 1985/86:1 sid. 96).

2 §
  Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

Viss markanvändning kan kräva tillstånd utifrån annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken. Prövningar utifrån de olika lagstiftningarna ska samordnas om det är lämpligt, och möjligt.

11 §
  Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.

Hänsyn till enskilda intressen

Enskilda intressen måste också avvägas vid de kommunala besluten om markanvändning. Frågor om hälsa och säkerhet kan, utöver att vara allmänna intressen enligt andra kapitlet, även vara enskilda intressen vid markanvändningsbeslut. Ofta kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredsställande sätt (jfr prop. 1985/86:1 sid. 470).

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Bedömningar i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användning av mark- och vattenområden har tillgodosetts. . För frågor rörande hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion kan det t.ex. innebära att  översiktsplanen redovisar var riskutsatta områden finns och inriktningen för kommande detaljplanläggning och bygglov i dessa områden. Översiktsplanen är inte bindande utan vägledande för kommande beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

2 §
  Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Planen ska även ge vägledning för beslut om
   1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
   2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Planen är inte bindande. Lag (2020:76) .

3 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Lag (2020:76) .

4 §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.

Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
   1. riksintressen ska tillgodoses,
   2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
   3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .

Bindande beslut i detaljplaner, bygglov och förhandsbesked

När kommunen detaljplanelägger mark, eller beslutar om bygglov och förhandsbesked utanför detaljplanelagt område, måste kommunen ta hänsyn till allmänna intressen, däribland hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Genom antagandet  av en detaljplan har kommunen bedömt att området är lämpligt för avsedd markanvändning.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Ansvar och skadestånd

Om det visar sig att kommunen fattat beslut om till exempel detaljplaner och bygglov på oriktiga grunder kan kommunen bli skadeståndsansvarig.

Vid myndighetsutövning kan skadeståndsansvar för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada föreligga om skadan vållats genom fel eller försummelse. Det kan handla om felaktiga upplysningar eller råd. För beslut om detaljplan och bygglov är det sakskada eller ren förmögenhetsskada som kan bli aktuellt. Alla fel som sker i samband med myndighetsutövning är inte skadeståndsgrundande. Det krävs att myndighetsutövningen är uppenbart felaktig och att det finns ett orsakssamband mellan myndighetsutövning och skada. Preskriptionstiden för skadestånd är 10 år, räknat från beslut om den skadegörande handlingen. Därefter kan inte kommunen ställas till svars för beslut som följer av PBL.

2 §
  Staten eller en kommun skall ersätta
   1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och
   2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Lag (2001:732) .

2 §
  En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan.

Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. Detsamma gäller fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.

För fordran på pension räknas preskriptionstiden från den dag fordringen tidigast kan göras gällande.

Exempel - kommunens ansvar för att undersöka markföroreningar

I en hovrättsdom (Svea HovR 2013-09-20, mål nr T7240-12) konstaterade domstolen att en kommun är skadeståndsskyldig om dess bedömning av de allmänna intressena avviker från de faktiska omständigheterna och att dessa borde varit kända för kommunen. . Kommunen hade antagit en detaljplan som medgav bebyggelse av bostäder och beviljat bygglov i enlighet med planen. Det framkom senare att marken inte var lämplig för bostäder på grund av kemikalieföroreningar från tidigare verksamhet.

Kommunen visste att det fanns risk för att marken var förorenad men hade inte utrett detta närmare. Kommunen hade enligt domstolen därmed inte i tillräcklig utsträckning förvissat sig om markens lämplighet för bebyggelse innan detaljplanen antogs. Domstolen ansåg att kommunens utredning angående eventuella föroreningar i marken inte hade varit tillräcklig. Myndigheten ansågs ha ådragit sig skadeståndsskyldighet om sakägarna valde att föra talan mot kommunen  eftersom marken måste saneras (Svea HovR 2013-09-20, mål nr T7240-12).

Läs mer om skadestånd här

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har i planläggningsprocesserna ansvar för att företräda och samordna statens intressen och tillhandahålla planeringsunderlag. I samband med kommunens planläggning ska länsstyrelsen särskilt bevaka frågor rörande riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, mellankommunal samordning samt frågor som rör hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över detaljplaner och ska överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner om det kan antas att kommunens beslut inte är förenligt med de ovan nämnda frågor som länsstyrelsen särskilt har att bevaka.

Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen

I den kommunala översiktliga planläggningen har länsstyrelsen en viktig roll att bistå med underlag och verka för att det underlag som statliga myndigheter tillhandahåller kommer till användning. Under samrådet för kommunens översiktsplan ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om plan- och bygglagens allmänna intressen. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla nationella eller regionala underlag som berör jord, berg- och vattenförhållanden och underlag för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion.

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

När länsstyrelsen ger sina synpunkter vid samrådet om översiktsplanen bör länsstyrelsen klart skilja på sådana synpunkter som är att betrakta som råd i fråga om allmänna intressen och sådana synpunkter som kan medföra att länsstyrelsen framlägger  invändningar mot detaljplanen vid det senare granskningsyttrandet.

I utställningsskedet ska länsstyrelsen tydligt klargöra i vilka avseenden staten har kvarstående invändningar mot planförslaget när det gäller ingripandegrunderna. Att länsstyrelsen är tydlig i detta avseende är viktigt eftersom det uppmärksammar kommunen på att länsstyrelsen kan komma att överpröva efterföljande detaljplaner. Om kommunen i sin översiktsplan beaktat frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion samt tydligt redogjort för översiktsplanens konsekvenser, och om länsstyrelsen inte har haft några invändningar, ska kommunen kunna räkna med att översiktsplanens intentioner kan gälla, utifrån de aspekter länsstyrelsen har att beakta (jfr prop. 1985/86:1 sid. 141-142), så länge som översiktsplanen är aktuell. En översiktsplan är dock inte bindande.

Länsstyrelsen ska minst en gång per mandatperiod, eller när kommunen begär det, bistå kommunen med en sammanfattande redogörelse. I denna redogörelse ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Nya underlag avseende risker för hälsa och säkerhet och hur de förhåller sig till översiktsplanen kan vara en del av en sammanfattande redogörelse. Denna sammanfattande redogörelse kan också ge vägledning om vilka risker som kan vara aktuella att hantera i fysisk planering inom olika områden i kommunen.

28 §
  Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76) .

Länsstyrelsen roll i detaljplaneläggning

När det kommer till detaljplanläggning bör i första hand meningsskiljaktigheter mellan länsstyrelsen och kommunen kunna lösas genom samråd. Endast i undantagsfall bör konflikter kvarstå som leder till att länsstyrelsen beslutar att överpröva eller upphäva ett beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser. Kommunen har möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut att upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser till regeringen.

14 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
   3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

22 §
  Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att
   1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
   2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser,
   4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, eller
   5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

22a §
  Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 §
första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900) .

10 §
  När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att
   1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
   2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,
   3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
   4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller
   5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .

10a §
  Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 § eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning till den fråga som beskedet avser.

Första stycket gäller inte om åtgärden eller förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet avser. Lag (2017:424) .

12 §
  För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.

Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats.

5 §
  Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen.

5a §
  Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap.
10 f § får överklagas till regeringen. Lag (2017:424) .

Du kan läsa mer om länsstyrelsens tillsyn över detaljplaner här

Enskilda

Enskilda som berörs av ett planbeslut, har vid de olika samråds- och granskningsskedena i planarbetet, och genom att de får yttra sig i bygglovsärenden, möjlighet att ge sina synpunkter på vilka konsekvenser besluten kommer att få för dem själva. Bland annat kan den enskilde ha åsikter om vilka konsekvenser planen eller beslutet om lov har för dem själva, när det gäller hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Om kommunen inte har tillgodosett synpunkter, och den enskilde sakägaren inte är nöjd när detaljplanen eller områdesbestämmelser antas eller när bygglov beviljas, kan den enskilde överklaga kommunens beslut. Detta förutsätter att den enskilde tidigare har framlagt sina invändningar i skriftlig form.

Byggherre

Byggherren är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings, byggnads, rivnings- eller markarbeten åt annan. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommunal förvaltning eller en myndighet. Byggherrar kan vara såväl lekmän som professionella inom byggområdet.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Byggherren skall också se till att kontroll och prövning utförs enligt den kontrollplan som är fastställd i startbeskedet. Det här innebär bland annat att byggherren ska se till att lov följs och att de tekniska egenskapskraven uppfylls.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen