På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Luftkvalitet

Sveriges utsläpp av vissa luftföroreningar har minskat betydligt de senaste decennierna. Trots detta har olika former av luftföroreningar fortfarande stor negativ påverkan på människors hälsa.

Dålig luftkvalitet i närheten av bebyggelse kan vara ett problem både i städer och i landsbygdsmiljö. I städerna handlar det ofta om partiklar och gaser som uppkommer från trafik och olika förbränningsprocesser. I sammanhållen bebyggelse  på landsbygden, i städer eller i tätorter kan utsläpp från småskalig vedeldning medföra negativa hälsoeffekter. I urbana miljöer krävs ibland modellering av luftkvalitet med hjälp av olika dataprogram för att bedöma hur den planerade bebyggelsen påverkar och påverkas av luftkvalitet.

SMHI är nationell datavärd för luftkvalitetsdata, och på deras webbplats finns olika mätdata och statistik att tillgå.

Läs mer om luftmiljödata på SMHI:s webbplats.

Luftkvalitetsförordning och miljökvalitetsnormer för luft

I luftkvalitetsförordning (2010:477) finns miljökvalitetsnormer för luft. Miljökvalitetsnormerna ska följas vid planläggning enligt PBL och av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att följa normerna. Det finns i förordningen normer i form av tillåtna halter av partiklar med partikelstorlekarna 2,5 mikrometer (PM2,5) och 10 mikrometer (PM10) i utomhusluft. Utöver högsta tillåtna koncentrationer av partiklar i utomhusluft finns det också normer för koncentrationer av ämnena kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. De normer som är svårast att följa i tätorter är vanligtvis de för partiklar (PM10) och de för kvävedioxid (NO2).

Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är de åtgärdsprogram som tas fram utifrån luftkvalitetsförordningen (2010:477).

Du kan läsa mer om åtgärdsprogrammen på Naturvårdsverkets webbplats.

Naturvårdsverket ansvarar för generell vägledning om miljökvalitetsnormer för luft. Naturvårdsverkets rapport ”Luftguiden - Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft” (Naturvårdsverket 2014) syftar till att ge vägledning om tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft.

Läs rapporten Luftguiden - en handbok på Naturvårdsverkets webbplats.

Boverket har tagit fram en orienterande rapport om miljökvalitetsnormer i den fysiska planeringen, ”Miljökvalitetsnormer i fysisk planering - En orientering för handläggare” (Boverket 2006). Rapporten utgår från ÄPBL som har ersatts av en ny plan- och bygglag, vilket innebär att paragrafhänvisningarna är felaktiga i förhållande till gällande PBL. "Rapporten hittar du under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".

Länsstyrelsernas rapport ”Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpning” (Länsstyrelserna 2013) syftar till att kartlägga hur miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar (PM10) hanteras i planering och detaljplanläggning enligt plan- och bygglagen. Studien omfattar vägledande rättsfall samt praktikfall i ett urval av de kommuner som har eller har haft överskridanden av miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Läs rapporten Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpning på länsstyrelsernas webbplats.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft

Regeringen har också gjort en precisering av miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. Preciseringen innebär mål för högsta halter av bensen, bens(a)pyren, butadien, formaldehyd, partiklar (PM2,5 och PM10), marknära ozon och kvävedioxid. Det finns även mål för korrosion och beräknat ozonindex. Målen i preciseringen av miljömålet innebär ibland betydligt lägre koncentrationer än motsvarande gällande miljökvalitetsnorm.

Du kan läsa  mer om preciseringarna av miljökvalitetsmålet Frisk luft på Miljömålsportalen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej