Vägledningar och underlag

Vid planläggning av såväl oexploaterade områden som vid förtätningar av redan bebyggd miljö kan många olika risker för hälsa och säkerhet behöva hanteras. Vad som behöver beaktas måste avgöras utifrån det specifika området med dess förutsättningar. Det finns många olika underlag och vägledningar för fysisk planering som har fokus på en särkskild hälso- eller säkerhetsaspekt. I detta avsnitt ges exempel på vanliga aspekter för hälsa och säkerhet och en översiktlig redogörelse av, och läsanvisningar till, några vägledningar och underlag som kan användas som stöd.

Hur vet man vilka hälso- och säkerhetsfrågor som måste beaktas?

Plan- och bygglagen (PBL) innehåller ingen uttömmande lista på de risker för hälsa och säkerhet som behöver beaktas vid planläggning. Vid planläggning av ett område är det därför viktigt att med ett brett perspektiv göra en första bedömning över vilka risker som kan komma att bli nödvändiga att hantera. Ofta har kommunen underlag och god kännedom om vilka risker som behöver hanteras i olika områden. Ett vanligt förekommande problem är emellertid att underlag och kunskap är fördelad mellan olika kommunala förvaltningar med ansvar för olika sakområden. Det är därför viktigt att tidigt i planläggningsprocesser involvera flera förvaltningar för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas. Viktiga förvaltningar att involvera kan exempelvis vara miljöförvaltningen, teknisk förvaltningen och beredskapsförvaltningen/räddningstjänsten.

Det finns olika typer av kommunala underlag som redovisar risker inom kommunen, bland annat den risk- och sårbarhetsanalys som kommunen ska göra enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Denna analys kan utgöra ett underlag för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas i den fysiska planeringen. Detta gäller också för den identifiering av olyckor som ingår i handlingsprogram som krävs enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ska ha ett handlingsprogram för sin förebyggande verksamhet, där risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser ska framgå.

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 kap 1 §

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3 §

Även länsstyrelsen har en viktig roll att bistå med underlag och länsstyrelsen bör även verka för att det underlag som statliga myndigheter tillhandahåller kommer till användning i den kommunala planeringen. Under samrådet om kommunens översiktsplan ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om tillämpningen av plan- och bygglagens allmänna intressen. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla nationella eller regionala underlag som berör jord, berg- och vattenförhållanden och underlag för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion mm.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 2 kap 1 §

Utöver det formella samrådet ska länsstyrelsen även minst en gång per mandatperiod, eller när kommunen begär det, bistå kommunen med en sammanfattande redogörelse. I denna ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Nya underlag avseende risker för hälsa och säkerhet och hur de förhåller sig till översiktsplanen kan vara en del av en sammanfattande redogörelse. Denna sammanfattande redogörelse kan också ge vägledning i vilka risker som kan vara aktuella att hantera i fysisk planering inom olika områden i kommunen.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 28 §

Det samråd som enligt PBL ska genomföras när kommunen tar fram en översiktsplan eller en detaljplan utgör ett viktigt verktyg för att tillvarata organisationers och enskildas kunskap. Samrådets syftar bland annat till att skapa ett så fullgott beslutsunderlag som möjligt. Kunskaper och erfarenheter från exempelvis boende i området, kan vara viktiga för att identifiera olika risker för hälsa och säkerhet som vidare planarbete bör beakta.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9 §

Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap 11-12 §§

Länsstyrelserna har under 2018 publicerat en digital  planeringskaralog i syfte att tillhandahålla underlag digitalt. Planeringskatalogen är under uppbyggnad då enbart vissa typer av underlag från vissa myndigheter finns inlagda.

Här kan du ta del av Länstyrelsernas planeringskatalog

Flera risker kan tillsammans bidra till en olämplig miljö

Många av de vägledningar och underlag som beskrivs i följande avsnitt hanterar en specifik hälso-, säkerhets-, eller riskaspekt åt gången. I praktiken är det inte ovanligt att flera olika risker för hälsa och säkerhet sammanfaller i ett och samma område. Exempelvis kan en exploatering som angränsar till en större trafikled samtidigt vara utsatt för både buller, dålig luftkvalitet och risk för olyckor vid transporter av farligt gods. Tillsammans kan de olika riskaspekterna medföra en olämplig boendemiljö. Det krävs en sammanvägd bedömning av den totala problembilden, för att bedöma om ett område kan anses vara lämpligt utifrån hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

En vanlig situation är också att ett område utsätts för flera risker av samma typ men som härrör från olika objekt. Ett exempel kan vara att ett planerat bostadsområdet utsätts för risker från transporter av farligt gods både från en järnvägssträcka och från en vägsträcka samtidigt. Även i detta fall krävs en sammanvägd bedömning av den totala, även kallad kumulativa, risk som planeringen medför.

Ytterligare en faktor som kan behöva beaktas är risker för inbördes påverkan mellan två olika riskobjekt. Till exempel kan en brand i en industribyggnad sprida sig till angränsande industri vilket kan resultera i en så kallad dominoeffekt. Att bara bedöma risken från de enskilda anläggningarna var och en för sig är i detta fall inte tillräckligt för att få en helhetssyn över riskbilden i området. Vid etablering av industriområden i närheten av andra industrier och känslig verksamhet såsom bostäder, eller vice versa, kan det vara nödvändigt att beakta samverkan mellan olika riskobjekt.

Ett förändrat klimat påverkar andra risker

Klimatförändringar kan till viss del ha en direkt effekt på mäniskors hälsa och säkerhet. Exempelvis kan ökad frekvens av långvariga värmeböljor få en direkt konsekvens för särskilt känsliga individer i samhället, såsom äldre och småbarn. Ett förändrat klimat har i hög grad också betydelse genom att det påverkar andra hälso- och säkerhetsaspekter. Exempelvis kan hälsoproblem med luftföroreningar förvärras, risker för stormar och skyfallsöversvämningar öka, och förutsättningarna för ras, skred och erosion förändras. Ett förändrat klimat kan också påverka våra tekniska försörjningssystem för exempelvis dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten. Detta kan i förlängningen leda till risker för sanitära olägenheter, översvämning och problem med dricksvattenförsörjning.

Vid planläggning enligt PBL ska hänsyn tas till klimataspekter, och till en långsiktigt god hushållning med mark, vatten osv. När det gäller frågor om hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion betyder ”klimataspekter” och ”långsiktigt god hushållning” att man behöver väga in hur ett förändrat klimat kommer att påverka planerad markanvändning.

Det händer mycket inom forskningen om klimatförändringar och för att bedöma konsekvenserna för planerad markanavändning bör uppdaterade prognoser används. SMHI har ett ansvar för att tillhandahålla kunskap om förväntade klimatförändringar och mycket underlag finns tillgängligt på deras webbsidor. Nedan ges några exempel på underlag och vägledningar som kan ge stöd i den fysiska planeringen för ett förändrat klimat.

SMHI har tagit fram länsvisa klimatanalyser som ett underlag för bland annat den kommunala fysiska planeringen. Alla länsrapporter behandlar temperatur, nederbörd, tillrinning och markfuktighet. För länen i norr finns även information om snö och mer detaljerad information om tillrinning. För landets sydliga län redovisas scenarier kring låg vattentillgång, kyl- och värmebehov samt mer information kring nederbörd.

Här kan du ta del av SMHIs länsvisa klimatanalyser

Här kan du ta del av SMHI:s karttjänst som visar hur havsnivåerna förändras i framtiden

Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram skriften ”Klimatanpassning i fysisk planering vägledning från länsstyrelserna”. I denna skrift sammanfattar länsstyrelserna kunskapsläget kring klimatförändringarna och ger vägledning, rekommendationer, tips och råd om hur kommunerna kan ta hänsyn till de nya klimatförutsättningar före, under och efter den fysiska samhällsplaneringen enligt plan- och bygglagen.

Här kan du ladda ner skriften Klimatanpassning i fysisk planering - vägledning från länsstyrelserna

Boverket har tagit fram ett flertal rapporter till stöd för den kommunala fysiska planeringen i förhållande till ett förändrat klimat. Du hittar dem under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej