På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Vägledningar och underlag

Granskad: 

Vid planläggning av såväl oexploaterade områden som vid förtätningar av redan bebyggd miljö kan många olika risker för hälsa och säkerhet behöva hanteras. Vad som behöver beaktas måste avgöras utifrån det specifika området med dess förutsättningar. Det finns många olika underlag och vägledningar för fysisk planering som har fokus på en särskild hälso- eller säkerhetsaspekt. I detta avsnitt ges exempel på vanliga aspekter för hälsa och säkerhet och en översiktlig redogörelse av, och läsanvisningar till, några vägledningar och underlag som kan användas som stöd.

Hur vet man vilka hälso- och säkerhetsfrågor som måste beaktas?

Plan- och bygglagen (PBL) innehåller ingen uttömmande lista på de risker för hälsa och säkerhet som behöver beaktas vid planläggning. Vid planläggning av ett område är det därför viktigt att med ett brett perspektiv göra en första bedömning över vilka risker som kan komma att bli nödvändiga att hantera. Ofta har kommunen underlag och god kännedom om vilka risker som behöver hanteras i olika områden. Ett vanligt förekommande problem är emellertid att underlag och kunskap är fördelad mellan olika kommunala förvaltningar med ansvar för olika sakområden. Det är därför viktigt att tidigt i planläggningsprocesser involvera flera förvaltningar för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas. Viktiga förvaltningar att involvera kan exempelvis vara miljöförvaltningen, teknisk förvaltningen och beredskapsförvaltningen/räddningstjänsten.

Det finns olika typer av kommunala underlag som redovisar risker inom kommunen, bland annat den risk- och sårbarhetsanalys som kommunen ska göra enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Denna analys kan utgöra ett underlag för att identifiera vilka risker som kan behöva beaktas i den fysiska planeringen. Detta gäller också för den identifiering av olyckor som ingår i handlingsprogram som krävs enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ska ha ett handlingsprogram för sin förebyggande verksamhet, där risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser ska framgå.

1 §
  Kommuner och regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommuner och regioner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Lag (2019:925) .

3 §
  En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken.
Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen.

Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet.

Även länsstyrelsen har en viktig roll att bistå med underlag och länsstyrelsen bör även verka för att det underlag som statliga myndigheter tillhandahåller kommer till användning i den kommunala planeringen. Under samrådet om kommunens översiktsplan ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om tillämpningen av plan- och bygglagens allmänna intressen. Det kan till exempel handla om att tillhandahålla nationella eller regionala underlag som berör jord, berg- och vattenförhållanden och underlag för att bedöma risken för olyckor, översvämning och erosion mm.

10 §
  Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
   1. ta till vara och samordna statens intressen,
   2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
   3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
   4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
   5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

1 §
  Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.

Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
   1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
   2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.

Utöver det formella samrådet ska länsstyrelsen även minst en gång per mandatperiod, eller när kommunen begär det, bistå kommunen med en sammanfattande redogörelse. I denna ska länsstyrelsen redovisa sina synpunkter i fråga om statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Nya underlag avseende risker för hälsa och säkerhet och hur de förhåller sig till översiktsplanen kan vara en del av en sammanfattande redogörelse. Denna sammanfattande redogörelse kan också ge vägledning i vilka risker som kan vara aktuella att hantera i fysisk planering inom olika områden i kommunen.

28 §
  Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76) .

Det samråd som enligt PBL ska genomföras när kommunen tar fram en översiktsplan eller en detaljplan utgör ett viktigt verktyg för att tillvarata organisationers och enskildas kunskap. Samrådets syftar bland annat till att skapa ett så fullgott beslutsunderlag som möjligt. Kunskaper och erfarenheter från exempelvis boende i området, kan vara viktiga för att identifiera olika risker för hälsa och säkerhet som vidare planarbete bör beakta.

9 §
  Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76) .

9a §
  Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

12 §
  Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Länsstyrelserna har under 2018 publicerat en digital  planeringskatalog i syfte att tillhandahålla underlag digitalt. Planeringskatalogen är under uppbyggnad då enbart vissa typer av underlag från vissa myndigheter finns inlagda.

Här kan du ta del av Länsstyrelsernas planeringskatalog

Flera risker kan tillsammans bidra till en olämplig miljö

Många av de vägledningar och underlag som beskrivs i följande avsnitt hanterar en specifik hälso-, säkerhets-, eller riskaspekt åt gången. I praktiken är det inte ovanligt att flera olika risker för hälsa och säkerhet sammanfaller i ett och samma område. Exempelvis kan en exploatering som angränsar till en större trafikled samtidigt vara utsatt för både buller, dålig luftkvalitet och risk för olyckor vid transporter av farligt gods. Tillsammans kan de olika riskaspekterna medföra en olämplig boendemiljö. Det krävs en sammanvägd bedömning av den totala problembilden, för att bedöma om ett område kan anses vara lämpligt utifrån hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

En vanlig situation är också att ett område utsätts för flera risker av samma typ men som härrör från olika objekt. Ett exempel kan vara att ett planerat bostadsområdet utsätts för risker från transporter av farligt gods både från en järnvägssträcka och från en vägsträcka samtidigt. Även i detta fall krävs en sammanvägd bedömning av den totala, även kallad kumulativa, risk som planeringen medför.

Ytterligare en faktor som kan behöva beaktas är risker för inbördes påverkan mellan två olika riskobjekt. Till exempel kan en brand i en industribyggnad sprida sig till angränsande industri vilket kan resultera i en så kallad dominoeffekt. Att bara bedöma risken från de enskilda anläggningarna var och en för sig är i detta fall inte tillräckligt för att få en helhetssyn över riskbilden i området. Vid etablering av industriområden i närheten av andra industrier och känslig verksamhet såsom bostäder, eller vice versa, kan det vara nödvändigt att beakta samverkan mellan olika riskobjekt.

Ett förändrat klimat påverkar andra risker

Klimatförändringar kan till viss del ha en direkt effekt på människors hälsa och säkerhet. Exempelvis kan ökad frekvens av långvariga värmeböljor få en direkt konsekvens för särskilt känsliga individer i samhället, såsom äldre och småbarn. Ett förändrat klimat har i hög grad också betydelse genom att det påverkar andra hälso- och säkerhetsaspekter. Exempelvis kan hälsoproblem med luftföroreningar förvärras, risker för stormar och skyfallsöversvämningar öka, och förutsättningarna för ras, skred och erosion förändras. Ett förändrat klimat kan också påverka våra tekniska försörjningssystem för exempelvis dricksvatten, avloppsvatten och dagvatten. Detta kan i förlängningen leda till risker för sanitära olägenheter, översvämning och problem med dricksvattenförsörjning.

Vid planläggning enligt PBL ska hänsyn tas till klimataspekter, och till en långsiktigt god hushållning med mark, vatten osv. När det gäller frågor om hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion betyder ”klimataspekter” och ”långsiktigt god hushållning” att man behöver väga in hur ett förändrat klimat kommer att påverka planerad markanvändning.

Det händer mycket inom forskningen om klimatförändringar och för att bedöma konsekvenserna för planerad markanvändning bör uppdaterade prognoser används. SMHI har ett ansvar för att tillhandahålla kunskap om förväntade klimatförändringar och mycket underlag finns tillgängligt på deras webbsidor. Nedan ges några exempel på underlag och vägledningar som kan ge stöd i den fysiska planeringen för ett förändrat klimat.

SMHI har tagit fram länsvisa klimatanalyser som ett underlag för bland annat den kommunala fysiska planeringen. Alla länsrapporter behandlar temperatur, nederbörd, tillrinning och markfuktighet. För länen i norr finns även information om snö och mer detaljerad information om tillrinning. För landets sydliga län redovisas scenarier kring låg vattentillgång, kyl- och värmebehov samt mer information kring nederbörd.

Här kan du ta del av SMHIs länsvisa klimatanalyser

Här kan du ta del av SMHI:s karttjänst som visar hur havsnivåerna förändras i framtiden

Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram skriften ”Klimatanpassning i fysisk planering vägledning från länsstyrelserna”. I denna skrift sammanfattar länsstyrelserna kunskapsläget kring klimatförändringarna och ger vägledning, rekommendationer, tips och råd om hur kommunerna kan ta hänsyn till de nya klimatförutsättningar före, under och efter den fysiska samhällsplaneringen enligt plan- och bygglagen.

Här kan du ladda ner skriften Klimatanpassning i fysisk planering - vägledning från länsstyrelserna

Boverket har tagit fram ett flertal rapporter till stöd för den kommunala fysiska planeringen i förhållande till ett förändrat klimat. Du hittar dem under rubriken "Publikationer" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen