Inventering och bedömning av risker för hälsa och säkerhet

Vid översiktsplanläggning finns möjlighet att på ett tidigt stadium kartlägga frågor om hälsa, säkerhet, och risker för olyckor, översvämning och erosion mm. Riskinventeringen kan sedan användas för att i nästa steg värdera och bedöma de risker som kommunen har identifierat. Här ges exempel på planeringsunderlag som kan ligga till grund för bedömningen av risker för hälsa och säkerhet i översiktsplaneringen.

Riskobjekt och skyddsvärda objekt

Ett sätt att arbeta är att kartlägga de olika riskobjekt och skyddsvärda objekt som finns i kommunen. Med riskobjekt menas en potentiellt farlig verksamhet, anläggning, naturrisk med mera som kan utgöra ett tillfälligt eller långsiktigt hot om en störning eller olycka. Skyddsvärda objekt är till exempel verksamheter, byggnader, infrastruktur eller områden som behöver skyddas mot olika risker. I faktarutan nedan ges exempel på olika typer av riskobjekt och skyddsvärda objekt.

Exempel på riskobjekt och skyddsvärda objekt

Riskobjekt:

  • Områden där översvämningsrisk föreligger
  • Områden där andra naturrisker föreligger, såsom till exempel områden med risk för ras, skred och erosion
  • Områden med risk höga radonhalter
  • Förorenade områden och miljöriskområden
  • Områden där risker eller andra störningar för omgivningen föreligger till följd av industriell verksamhet, lagerverksamhet eller depåverksamhet.
  • Hamnar, flygplatser och terminaler mm. som orsakar mycket buller och andra störningar
  • Vägar, järnvägar och sjöfartsvägar som orsakar mycket buller, föroreningar och/eller där farligt gods transporteras
  • Områden med risk för dålig luftkvalitet, t.ex. där det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormer
  • Skjutfält, skjutbanor och militära övningsområden
  • Avloppsreningsverk, deponier och avfallsanläggningar som kan orsaka t.ex. sanitära olägenheter, luktstörningar eller andra störningar för omgivningen
  • Och så vidare

Skyddsvärda objekt:

  • Offentliga verksamheter som till exempel skola, vård och omsorg
  • Offentliga verksamheter med viktig beredskapsfunktion som till exempel polis och räddningstjänst
  • Offentliga eller kommersiella centra där många människor vistas
  • Grundvattenförekomster, vattenskyddsområden och anläggningar för dricksvatten
  • Tekniska försörjningssystem
  • Värdefulla natur-, kultur- och rekreationsområden
  • Bostadsområden

För att genomföra en bra riskinventering och bedömning i översiktsplaneringen krävs att kommunens samlade kompetens utnyttjas inom en rad olika områden. Flera olika förvaltningar behöver därför engageras och bidra med sina kunskapsområden. Den kommunala organisation som ansvarar för miljö- och hälsoskydd, räddningstjänst och beredskap, trafik och teknisk försörjning, social omsorg, mark- och exploatering med flera bör medverka i arbetet.

Frågor som bör kartläggas

  • Vilka riskobjekt och skyddsvärda objekt finns i kommunen och var är de lokaliserade?
  • Vilka riskobjekt och skyddsvärda objekt finns i angränsande kommuner/regioner och var är de lokaliserade?
  • Var finns det risk för konflikter mellan olika riskobjekt och skyddsvärda objekt?
  • Hur sannolikt är det att riskerna ökar och vilka konsekvenser kan riskerna leda till?
  • Hur påverkar pågående och förväntade framtida klimatförändringar riskbilden i kommunen/regionen
  • Finns det olika typer av skyddsobjekt som är olämpliga att redovisa i översiktsplanen på grund av risk för sabotage, terrorism eller andra samhällsfarliga aktiviteter.

De områden som har identifierats i riskinventeringen, där konflikter mellan riskobjekt och skyddsvärda objekt kan uppstå, bör analyseras vidare. Det kan till exempel handla om en konflikt mellan en större trafikled för farligt gods i närheten av ett område där man överväger att planera för bostäder och där det finns risk för olyckor, buller och luftföroreningar. Det kan också till exempel handla om ett vattendrag som riskerar att svämma över och påverka viktiga samhällsfunktioner och infrastruktur med mera, eller områden med risk för ras och skred. I analysskedet bör en uppskattning göras av sannolikhet och konsekvens för riskerna.

GIS – verktyg för riskinventering

Digitala kartverktyg som till exempel GIS är bra redskap för arbete med att identifiera riskobjekt och skyddsvärda objekt. Geografiska kartskikt kan ge en samlad översiktlig bild över olika riskobjekts och skyddsvärda objekts lokalisering och förhållande till varandra. Kartläggningen tydliggör riskbilden och utgör ett bra underlag både för att hantera existerande risker och för att förebygga att nya risker uppstår, när nya oexploaterade områden planeras eller redan exploaterade områden förändras. Kartläggningen är ett bra underlag vid översiktsplanläggningen, men kan även användas vid annan kommunal planering och vid prövning av miljötillstånd med mera. GIS är inte bara ett bra verktyg för att kartlägga risker utan även för att analysera riskbilden och möjliga konsekvenser av de risker som identifierats.

Planeringsunderlag för riskinventeringen

För att kartlägga riskobjekt och skyddsvärda objekt krävs att kommunen har relevanta och uppdaterade planeringsunderlag. De exempel på underlag för riskinventeringen som räknas upp i faktarutan nedan är planeringsunderlag. Underlagen bör ligga till grund för strategiska val av lämplig markanvändning i översiktsplanen.

Exempel på underlag för riskinventeringen

Riskobjekt:

  • Lokala och regionala risk- och sårbarhetsanalyser
  • Geologiska och geotekniska förutsättningar (Områden med risk för ras, skred, erosion, slamströmmar, bergras/blocknedfall)
  • Hydrologiska och meteorologiska förhållanden (vindriktningar, nederbörd, områden som riskerar att översvämmas med mera)
  • Riskbedömningar för riskfyllda verksamheter, infrastrukturplanering, transportleder för farligt gods samt säkerhetsrapporter för Seveso-anläggningar
  • Inventeringar av förorenade områden
  • Nationella och regionala riktlinjer, vägledningar och underlag från nationella sektorsmyndigheter och länsstyrelserna

Skyddsvärda objekt:

  • Beredskapsplaner för viktiga samhällsfunktioner
  • Bostadsförsörjningsprogram
  • Befolknings- och boendestatistik
  • Vattenförsörjningsplaner
  • Inventeringar av värdefulla natur-, kultur- och rekreationsområden
  • Nationella och regionala riktlinjer, vägledningar och underlag från nationella sektorsmyndigheter och länsstyrelser inom olika riskområden

Det finns många nationella och regionala riktlinjer, vägledningar och underlag från nationella sektorsmyndigheter och länsstyrelser inom olika riskområden. Läs mer om andra vägledningar och underlag här.

Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning

När en översiktsplan upprättas eller ändras ska normalt också en strategisk miljöbedömning göras. Inom ramen för den strategiska miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Med strategisk miljöbedömning avses här hela den arbetsprocess vid vilket man bl.a. bedömer konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Med miljökonsekvensbeskrivning avses här det dokument i vilket miljökonsekvenser finns beskrivna.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 8 §

Den strategiska miljöbedömningen ska inledas tidigt i planprocessen och vara en integrerad del av denna. Den ska påverka utformningen av planen, och planen ska i sin tur påverka den strategiska miljöbedömningen. Den strategiska miljöbedömningen ska dokumenteras i miljökonsekvensbeskrivningen som ska beskriva den föreslagna planens miljöeffekter, även rimliga alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömas med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska bland annat innehålla uppgifter om miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs, miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligs, befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn. Miljökonsekvensbeskrivningen ska också bl.a. redovisa en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra samt uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter mm.

Här kan du läsa mer om hur en miljöbedömning av en översiktsplan ska göras och vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla MSB har tagit fram en vägledning om "Olycksrisker och MKB Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB- processen". Ta del av vägledningen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Här kan du läsa mer om hur en miljöbedömning av en översiktsplan ska göras och vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej