Varför ska man arbeta med hälsa och säkerhet i översiktsplaneringen?

Det är viktigt att hantera hälsa, säkerhet, och risk för olyckor, översvämning och erosion tidigt i planläggningsprocessen. Det är ofta svårt, kostsamt och ibland omöjligt att göra nödvändiga säkerhetshöjande åtgärder sent i processen eller i efterhand. Därför är det viktigt att identifiera och minimera risker tidigt i den fysiska planeringen.

Kartläggning av risker för hälsa och säkerhet möjliggör strategiska åtgärder

Genom den kartläggning av mark- och vattenanvändningen som sker genom översiktsplanläggningen, har kommunen en möjlighet att identifiera och förebygga risker på ett tidigt stadium. Kartläggningen utgör ett viktigt planeringsunderlag för att undvika risker och minimera de risker som inte går att undvika. Eftersom översiktsplanen anger mål, strategier och inriktning för annan efterföljande planläggning, läggs grunden till hanteringen av hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion här. Kartläggningen bör ligga till grund för de strategiska beslut som behöver tas i tidiga skeden för att möjliggöra den utveckling som kommunen önskar. Strategiska åtgärder i tidiga skeden ger som regel både en bättre helhetslösning, billigare totalkostnad samt snabbare och enklare efterföljande planläggnings- och genomförandeprocesser.

Lämplig lokalisering bör alltid vara den grundläggande principen. Att identifiera var bebyggelseutveckling, lokalisering av infrastruktur och verksamheter är lämpliga att lokalisera i ett långsiktigt perspektiv är centralt. Genom översiktsplanläggningsprocessen finns det möjligheter att studera förutsättningarna för flera olika alternativa lokaliseringar.

Du kan läsa mer om lämplighetsprövning här

Helhetsperspektiv i kommunen

Många riskobjekt påverkar stora geografiska områden. Det kan till exempel handla om luftföroreningar till följd av utsläpp från trafik, vattendrag som riskerar att översvämmas, transportleder för farligt gods, samt buller och föroreningar från större trafikleder och industrier. Att lösa sådana storskaliga hälso- och riskfrågor i enskilda detaljplaner eller vid prövning av lov är ofta väldigt svårt eller rent av omöjligt.

Det är också resurskrävande att i varje enskild detaljplan bedöma risken och därefter ta fram åtgärdsförslag för att göra planområdet lämpligt. Genom att vid översiktsplanläggningen har beaktat riskobjekt som berör större områden, skapas en möjlighet att i ett tidigt skede bedöma vilka åtgärder som krävs. I översiktsplanen kan sedan tydliggöras hur åtgärderna kan genomföras.

Botkyrka kommun har arbetat aktivt med att omlokalisera en primärled för farligt gods för att minska säkerhetsrisken och öka möjligheten för en utbyggnad av bostäder. Läs mer om Botkyrkas arbete här.

Bra helhetslösningar kräver mellankommunala och regionala samarbeten

Som en del i arbetet med översiktsplanen kan mellankommunala och regionala samarbeten ge möjlighet att hitta bra helhetslösningar för hanteringen av riskfrågor som sträcker sig över kommun- och länsgränserna. Ett nära samarbete och samordning med grannkommuner och regionala aktörer är därför viktigt för att hitta bra långsiktiga lösningar som tar hänsyn till  hälsa, säkerhet, och risk för olyckor, översvämning och erosion. Detta gäller inte minst risker som relaterar till större kommun- och länsövergripande infrastrukturprojekt och lokalisering av trafikleder för farligt gods med mera. Av kommunens översiktsplan ska det även framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

Översiktsplanen som vägledning för lov och förhandsbesked

Översiktsplanen är vägledande för förhandsbesked och bygglovsprövningar som sker utanför detaljplanlagda områden. Kommunen har därför möjlighet att med hjälp av en tydlig och aktuell översiktsplan påverka  bebyggelseutvecklingen även utanför detaljplanlagda områden. Översiktsplanen är ett beslutsunderlag som kan ge förhandsupplysningar om vilka allmänna intressen som kan komma att vägas in vid framtida beslut om markanvändningen. Det kan till exempel vara lämpligt att i översiktplanen ange rekommendationer för områden som på grund av till exempel risk för översvämning eller ras och skred är olämpliga för bebyggelse. Ett bygglovsärende kan emellertid inte enbart avgöras mot bakgrund av översiktsplanens rekommendationer (jfr. prop. 1985/86:1 sid 266).

Dialog mellan stat och kommun

I översiktsplanläggningsprocessen sker en dialog mellan kommunen och länsstyrelsen, som företräder statens intressen. Länsstyrelsen har bland annat till uppgift att verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Av länsstyrelsens granskningsyttrande ska det framgå om bebyggelse eller byggnadsverk i förslaget till översiktsplan blir olämpliga i dessa avseenden.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10,16 §§

Länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet ingripa och upphäva en detaljplan som den bedömer medför en olämplig bebyggelse utifrån dessa aspekter. Därför är det bra om kommunen och länsstyrelsen inte har olika uppfattningar när det gäller riskhanteringen redan i översiktsplanen för att undvika utdragna och kostsamma processer i senare planläggningsskeden.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 10-11 §§

Du kan läsa mer om länsstyrelsens ingripande här

Värdering av risk i öppen dialog

Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunens medlemmar möjlighet att genom det lagstadgade samrådet, som kan utformas som en medborgardialog, få insyn i och påverka de strategier som slås fast i översiktsplanen. Planläggningen sker i  en transparent process där kommunen i dialog med kommunens medlemmar, företagare, intresseorganisationer med flera kan identifiera risker och diskutera riktvärden för tolerabel risk. En tydlig redovisning av kommunens ställningstagande avseende tolerabla risker för hälsa och säkerhet visar också vad kommuninvånare, övriga exploatörer och myndigheter har att förvänta i kommunens kommande prövning och tillsyn.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9 §

I Göteborg har kommunen tagit fram ett tillägg till översiktplanen rörande översvämningsrisker. I det tematiska tillägget finns bland annat anvisningar för hur olika typer av översvämningsrisker ska hanteras i stadsplaneringen och lägsta tillåtna golvnivå för olika typer av bebyggelse och verksamheter. Ta del av det tematiska tillägget under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Boverket har tagit fram en vägledning om hur kommuner kan använda sig av medborgardialog i planarbetet. Ta del av vägledningen här

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej