Sevesoverksamheter och krav på detaljplanläggning

Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen (dvs. lagen (1999:381), förordningen (SFS ) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS ) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor) kallas för Sevesoverksamheter. Syftet med Sevesolagstiftningen är att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor vid verksamheter som hanterar stora mängder farliga kemikalier, bl.a. genom att på lång sikt upprätthålla lämpliga skyddsavstånd mellan Sevesoverksamheter och skyddsobjekt i omgivningen, samt genom att säkerställa att tillräcklig information om de risker som kan föreligga i närheten av Sevesoverksamheten tillhandahålls och beaktas vid beslut om markanvändning.

Särskilda krav på detaljplan och miljöbedömning

I Sevesodirektivets artikel 15 finns bestämmelser om ”offentligt samråd och deltagande i beslutsfattande” som handlar om allmänhetens och berörda organisationers deltagande och tillgång till information vid beslut som rör markanvändning i närheten av Sevesoverksamheter. Kraven i Sevesodirektivets artikel 15 tillgodoses i svensk lagstiftning genom förfaranden för miljöbedömning av planer. I svensk lagstiftning finns dock i normala fall inga förfaranden för miljöbedömning av sådana byggnadsverk som inte omfattas av krav på detaljplan, och därför har det införts en bestämmelse i 4 kap. 2 § punkterna 3 och 4 PBL, om att det krävs detaljplan i vissa fall, även för sådana byggnadsverk som i normalfallet enbart är bygglovspliktiga, om byggnadsverket placeras i närheten av en Sevesoverksamhet, och under förutsättning att användningen av byggnadsverket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om det krävs en detaljplan enligt 4 kap. 2 § punkt 3 b) PBL tillsammans med punkten 4 andra stycket, för ett byggnadsverk som är placerat i närheten av en Sevesoverksamhet, ska detaljplanen därför alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, så att en miljöbedömning görs av detaljplanen. Annars uppfyller inte detaljplanekravet sitt syfte.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Ett byggnadsverk ska anses vara placerat i närheten av en Sevesoverksamhet om byggnadsverket, eller de som uppehåller sig i eller vid ett sådant byggnadsverk som utgör byggnad, kan riskera att komma till skada vid en olycka som berör Sevesoverksamheten. Detta innebär att avståndet till Sevesoverksamheten får betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs eller inte (jfr prop. 2014/15:60 sid. 102). Med begreppet verksamhet avses enligt Sevesolagstiftningen ”hela det område som står under en verksamhetsutövares, eller flera verksamhetsutövares gemensamma, ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar” (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103).

Kommunen bör tolka bestämmelserna i 4 kap. 2 § punkt 3) b PBL och punkten 4 andra stycket, på ett sådant sätt att kommunen genomför en detaljplanprocess med tillhörande miljöbedömning för samtliga byggnadsverk som ligger i närheten av en Sevesoverksamhet, om användningen av byggnadsverket kan bidra till att öka risken för en allvarlig olyckshändelse eller kan bidra till att öka följderna av en allvarlig olyckshändelse. Kriterierna i bilaga 4 till förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-förordningen) bör tillämpas på ett sådant sätt att det antas föreligga en ”betydande miljöpåverkan” då användningen av byggnadsverket kan bidra till att öka risken för en allvarlig olyckshändelse eller förvärra följderna av en allvarlig olyckshändelse. Detta gäller helt oavsett de kriterier som finns i MKB-förordningens bilaga 4. Syftet med denna praxis för kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 är att leva upp till Sveriges åtaganden enligt artikel 15 i Sevesodirektivet. I praktiken innebär ovanstående bland annat att en detaljplanprocess med tillhörande miljöbedömning ska genomföras för bl.a. samtliga bygglovspliktiga bostäder, kontors- och centrumlokaler med mera, som skulle kunna beröras av en allvarlig kemikalieolycka, på grund av att det ligger i närheten av en Sevesoverksamhet (jfr 20012/18/EU artikel 15).

Detaljplaner som omfattar markanvändning i i närheten av Sevesoverksamheter, och som till följd av närheten till Sevesoverksamheten kan bidra till att öka risken för en allvarlig olyckshändelse eller förvärra konsekvenserna av en allvarlig olyckshändelse, ska på samma sätt som beskrivs för byggnadsverk här ovanför, alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan (i enligheten med kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4) och bli föremål för en miljöbedömning. Kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 ska i detta fall tillämpas på ett sådant sätt att planen antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med denna tillämpning av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 är att efterleva Sveriges åtaganden enligt artikel 15 i Sevesodirektivet (se Sevesodirektivets artikel 15.6 i kombination med artikel 13.1 c för mer information). Kraven på detaljplan gäller såväl Sevesoverksamheter på högre och lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103).

Även om ett byggnadsverk omfattas av kravet på detaljplan kan det i vissa fall vara möjligt att avstå från planläggning och i stället pröva byggnadsverket i samband med en ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Det kan exempelvis vara fallet för byggnadsverk som människor inte annat än undantagsvis uppehåller sig vid, såsom t.ex. ett upplag eller en mur och där byggnadsverkets placering inte kan påverka riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Observera även ett upplag eller en mur ibland kan påverka riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Undantaget kan också vara aktuellt om det står klart att inga människor eller miljön kan komma att påverkas negativt i händelse av en olycka vid Sevesoverksamheten. I sådana fall finns vanligtvis inte något behov av att pröva åtgärden genom planläggning enbart till följd av byggnadsverkets placering i närheten av en Sevesoverksamhet. Om det finns skäl att anta att en olycka vid Sevesoverksamheten kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet är det dock inte lämpligt att enbart pröva åtgärden i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103).

Plankrav vid etableringar av Sevesoverksamheter

Det ställs även krav på detaljplan för åtgärder som kräver bygglov vid nyetablering av en Sevesoverksamhet. Med nyetablering av en Sevesoverksamhet avses sådana åtgärder vid en befintlig verksamhet som gör att verksamheten kommer att omfattas av Sevesolagstiftningen. Med nyetablering avses både att en ny verksamhet etableras på en viss plats där den inte har funnits tidigare och att en befintlig verksamhet utökas på ett sådant sätt att den efter utökningen omfattas av Sevesolagen. Det måste alltså inte röra sig om att en helt ny Sevesoverksamhet ska etableras, för att kravet på detaljplan ska inträda, utan det räcker med att bygglovspliktiga åtgärder vidtas i samband med att en befintlig verksamhet blir ”Sevesoklassad”. Det har ingen betydelse på vilket sätt som åtgärden kräver bygglov, det vill säga om det är nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring än tillbyggnad (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103). Även när denna typ av detaljplanekrav inträder, så gäller att en miljöbedömning av detaljplanen ska göras i syfte att leva upp till kraven på ”offentligt samråd och deltagande i beslutsfattande” enligt artikel 15 i Sevesodirektivet. Kraven på detaljplan gäller såväl Sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103).

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Påverkan både från och till omgivningen

Vid planläggning i närheten av Sevesoverksamheter behöver både Sevesoverksamhetens potentiella risker för omgivningen och omgivningens potentiella påverkan på säkerheten vid Sevesoverksamheten beaktas. Markanvändning runt en Sevesoverksamhet kan i vissa fall riskera att påverka sannolikheten för att en allvarlig olyckshändelse uppstår vid Sevesoverksamheten. Om t.ex. en större väg etableras i närheten av en Sevesoverksamhet kan det leda till en ökad sannolikhet för att brand uppstår vid en viss typ av Sevesoverksamhet.

Etableringar i närheten av en Sevesoverksamhet kan också leda till att de konsekvenser som uppstår om det sker en allvarlig kemikalieolycka förvärras. Om en skola eller ett bostadsområde etableras i närheten av en Sevesoverksamhet där det föreligger en risk för ett utsläpp av giftiga gaser, så kan konsekvenserna vid en sådan allvarlig kemikalieolycka bli allvarligare, jämfört med om samma Sevesoverksamheten ligger avskilt från skyddsobjekt.

Underlag om risker för beslut om markanvändning i närheten av Sevesoverksamheter

Generellt enligt PBL gäller att kommunen ansvarar för att tillräckliga beslutsunderlag om riskerna finns tillhanda vid detaljplanläggning. Ofta har dock Sevesoverksamhetsutövaren själv och tillsynsmyndigheten enligt enligt Sevesolagstiftningen (dvs. länsstyrelsen) bättre förutsättningar än planavdelningen vid kommunen, att känna till detaljerna kring de risker som verksamheten kan medföra. Ibland kan det också finnas befintligt användbart beslutsunderlag i de handlingar som krävs för Sevesoverksamheter enligt Sevesolagstiftningen. Exempel på sådana handlingar är säkerhetsrapporter, planer för räddningsinsatser, anmälningar och handlingsprogram mm. Alla Sevesoverksamheter är klassade som farliga verksamheter enligt lag om skydd mot olyckor. Kommunen kan därför ställa vissa krav på beredskap och riskanalys för Sevesoverksamheter med stöd av lag om skydd mot olyckor. Inför ett arbete med en detaljplan i närheten av en Sevesoverksamhet kan kommunen behöva föra en dialog med Sevesoverksamhetsutövaren och Sevesotillsynsmyndigheten (dvs. länsstyrelsen) om förekomsten av befintligt underlagsmaterial och behovet av och möjligheten att ta fram nytt beslutsunderlag i riskfrågor.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej