Att reglera hälso- och säkerhetsfrågor i detaljplan

PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande. Detaljplaner ska vara genomförandeinriktade och upprättas för att reglera mark- och vattenanvändning, byggnadssätt, bebyggelsens placering, utformning med mera. Bestämmelserna i fjärde kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) sätter gränserna för vad som kan regleras med detaljplan.

Vid upprättande av planer, är det viktigt att tillgodose behovet av rättssäkerhet och kraven på tydlighet. Planbestämmelser ska vara tydliga. I vissa fall kan det förtydligas i planbeskrivningen hur de ska tolkas. En detaljplan ska utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar bebyggelse, kvartersmark, allmän platsmark och miljön i övrigt. Detta är dock inte liktydigt med ett krav på att allt alltid ska regleras med bestämmelser i planen. En detaljplan får inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

Planbestämmelsernas verkan

En detaljplan upprättas i första hand för att förbereda och underlätta prövning av bygglov. Bestämmelserna bör vara relaterade till sådant som ingår i en bygglovsprövning. De ska lätt kunna beaktas vid bygglovshandläggningen.

Uppföljning av planbestämmelser

Om en planbestämmelse i säkerhetshöjande syfte ska få avsedd effekt måste byggnadsnämnden  kunna neka lov eller tillstånd om en sökt åtgärd strider mot bestämmelsen. Det måste även vara möjligt att ingripa om bestämmelsen inte följs. Därför måste det finnas en möjlighet till tillsyn och det måste vara möjligt att avgöra om bestämmelsen senare överträds.

Alla byggnadsåtgärder kräver inte lov eller anmälan. Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser ska dock utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta gäller dock inte vissa i lag bygglovbefriade åtgärder, som exempelvis friggebod eller attefallshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Ingen omedelbar verkan

I PBL finns en rätt till pågående markanvändning. Befintlig bebyggelse får finnas kvar i strid mot bestämmelser i en ny detaljplan. Det går därför inte att kräva omedelbar efterlevnad av en planbestämmelse för befintlig bebyggelse så fort ett beslut att anta en plan vunnit laga kraft. Krav på att planen följs kan ställas först då någon ansöker om lov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Planbestämmelser som saknar stöd i lagen

I en detaljplan är det endast möjligt att reglera sådant som har stöd i fjärde kapitlet plan- och bygglagen. Planbestämmelser som inte utgår från fjärde kapitlet saknar därmed nödvändigt lagstöd.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 1 §

Inga krav på vidare utredningar

Planbestämmelser kan inte innehålla krav på olika typer av utredningar och liknande som krävs för att säkerställa markens lämplighet. Exempelvis måste planområdets geotekniska förhållanden utredas redan under planarbetet. Genom antagandet av planen har kommunen bedömt att marken är lämplig att bebygga. Alla utredningar som behövs för att säkerställa detta måste därför ha genomförts innan planen kan antas.

Bestämmelser med formuleringar som "Geoteknisk utredning skall finnas innan byggnadsåtgärd påbörjas", "Markundersökning skall göras i samband med projekteringen", "Om åtgärder för att förbättra stabiliteten krävs ska dessa utföras innan byggnadsarbeten i övrigt påbörjas" saknar stöd i PBL.

Inga krav på ytterligare prövningar

Planbestämmelser som innebär att ytterligare prövningar krävs saknar stöd i lagen. En detaljplan ska klarlägga den tillåtna användningen inom området. Bestämmelser om åtgärder, som kan få utföras först efter att ytterligare prövningar visat att det är lämpligt eller möjligt, motverkar detta.

Prövningen får inte vara beroende av någon annan

Även planbestämmelser om annan myndighets eller organisations prövning av vissa aspekter i detaljplanen, till exempel räddningstjänsten, länsstyrelsen eller miljöskyddsnämnden, saknar lagstöd.

Bara vissa villkor för lov eller startbesked

I en detaljplan får villkor för lov eller startbesked endast införas för det som räknas upp i 4 kap. 14 § plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen anger i nionde kapitlet när lov ska ges och det kan inte förändras med planbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Inga otillåtna krav på bygglovplikt

Ibland förekommer att kommunen i en detaljplan skriver in en ändring av bygglovplikten, som inte har stöd i lagen. Det finns endast ett fåtal möjligheter för kommunen att förändra lovplikten. Dessa möjligheter preciseras i plan- och bygglagens nionde kapitel och i plan- och byggförordningen. Utöver detta finns inga möjligheter att ändra lovplikten.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 15 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 7-8 §§

Inte ändra bygglovsprocessen

Det går inte heller att med planbestämmelser reglera förfaranden och/eller samråd i bygglovprocessen. Processen för bygglov och anmälan styrs i nionde och tionde kapitlet i plan- och bygglagen. Dessa processer går inte att förändra genom planbestämmelser.

Se upp med dubbelreglering

Det som redan är reglerat, antingen generellt med PBL eller annan lag, förordning eller myndighetsföreskrift, eller kan regleras med annan lagstiftning bör generellt sett inte regleras med detaljplan. Redan gällande bestämmelser ska således inte upprepas, varför följande slags bestämmelser inte bör förekomma:

  • "Särskild hänsyn skall tas till brandsäkerhet vid ny, om och tillbyggnad ...."
  • "Luftintag skall utföras och placeras på sådant sätt att betryggande luftkvalitet inomhus kan erhållas."

Generella regler finns för de krav som kan ställas och den hänsyn som ska tas, varför bestämmelserna är onödiga.

Teknikutveckling

Det är inte lämpligt att med planbestämmelser binda upp eller förbjuda användandet av viss teknik eller visst tekniskt utförande. Det sker ständigt teknisk utveckling. Inom en snar framtid kan det mycket väl finnas lämpligare, nya tekniska lösningar för att tillgodose ett visst krav. I vissa situationer kan det vara bättre att formulera en bestämmelse med krav på att viss funktion ska uppnås.

Inte bestämmelser med hänvisning till annat dokument

Bestämmelser som innehåller hänvisningar till andra dokument eller till andra lagar är ofta för otydliga för att uppfylla tydlighetskravet i lagen. Planbestämmelser med hänvisningar är inte förenliga med kravet om att detaljplanen inte får göras mer detaljerad än vad som behövs med hänsyn till syftet. Eftersom det endast är planbestämmelserna som blir juridiskt bindande är det inte lämpligt att göra hänvisningar till planbeskrivningen eller andra separata dokument som inte har samma juridiska status.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 1.1.4

Flexibla planer bara om det är möjligt

Det är relativt omständligt att ändra eller upprätta en ny detaljplan och det tar lång tid från initiativ till dess att antagandebeslutet vinner laga kraft. Detaljplaner garanterar fastighetsägarna en viss rätt under planens genomförandetid. Under genomförandetiden får en detaljplan  normalt inte ändras, ersättas eller upphävas mot fastighetsägares bestridande. Det är därför opraktiskt att reglera sådana frågor med detaljplan som enklare, snabbare och lämpligare kan regleras på annat sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 39 §

Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplaner att gälla tills de upphävs, ändras eller ersätts. Mot denna bakgrund, och eftersom lov, med vissa undantag, inte får beviljas i strid mot detaljplan, kan alltför detaljerade bestämmelser medverka till onödigt merarbete på sikt. Därför brukar flexibla planer förespråkas i planeringssammanhang, men det är oftast inte lämpligt när det gäller planläggning i lägen där det finns en risk för olyckor, översvämning eller erosion eller där hälso- och säkerhetsaspekterna är särskilt aktuella. Flexibla planer kan exempelvis innebära att byggnadernas placering, utformning och utförande inte är reglerat. I riskutsatta lägen är det normalt inte lämpligt eller ens möjligt, att jobba med flexibla planer. I dessa lägen krävs ofta en viss typ av bebyggelse för att göra marken lämplig för användningen och detta måste säkerställas genom regleringar i detaljplanen. Detaljplaner i riskutsatta lägen kan därför inte vara mer flexibla än vad den aktuella risken tillåter.

Precisera bestämmelsen

En bestämmelse som exempelvis endast anger "bullervall" innebär en rätt att uppföra en vall inom egenskapsområdet. Det finns inget tvång i bestämmelsen, bara en rätt. För att säkerställa vallens funktion kan till exempel vallens utsträckning och placering anges. Med angiven utformning ges allmänheten en möjlighet att bedöma vallens visuella effekt. För att kommunen ska kunna säkerställa genomförandet av en bestämmelse som den här måste den antingen kopplas till en bestämmelse med villkor för lov eller startbesked eller placeras på allmän plats med kommunalt huvudmannaskap.

Otydliga bestämmelser

Även andra former av otydlighet måste undvikas vid utformning av planbestämmelserna.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

Bestämmelser som säger att "uppfyllnad får endast ske i begränsad omfattning", "entréer och utrymningsvägar/friskluftsintag placeras så långt från XX-vägen som möjligt" är inte tydliga nog och ger upphov till tolkningsproblem. Vad är "i begränsad omfattning" och "så långt som möjligt"?

En bestämmelse som bara exemplifierar vissa åtgärder, till exempel "Av riskhänsyn skall särskilda skyddsåtgärder vidtas vid uppförandet av bebyggelse. Åtgärder kan omfatta byggnadskonstruktion, fasadutformning, utrymningsvägar etc.", är inte heller tillräckligt tydlig. Åtgärderna måste anges.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej