Hälsa och säkerhet i detaljplan

Vid planläggning med detaljplan ska kommunen lokalisera bebyggelse till mark som är lämplig med hänsyn till bland annat människors hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion mm.

Olika verksamheter alstrar och medför olika störningar och risker, både till art och till omfattning. Genom en medveten planering av samhällets utformning och utveckling, kan många av dessa störningar och risker reduceras eller elimineras. I första hand gäller det att lokalisera störande och störningskänsliga verksamheter åtskilda från varandra. Trots att det av olika skäl inte går att upprätthålla tillräckliga avstånd kan det ibland vara möjligt att skapa förutsättningar för den avsedda markanvändningen genom att använda andra typer av säkerhetshöjande åtgärder. Detta kan ske i form av exempelvis fysiska skyddsanordningar mellan verksamheterna och genom reglering av byggnaders användning, placering, utformning och utförande. Detta kan till viss del bestämmas genom detaljplan. Det är enbart sådana åtgärder som går att reglera i detaljplan med stöd av PBL  som går att beakta.

Planläggningen är en lämplighetsprövning

När det gäller detaljplaner är det viktigt att tydliggöra det allmänna intresset hälsa och säkerhet och att utforma planen så att planområdet blir lämpligt att använda för sitt ändamål. Frågor om hälsa och säkerhet behöver vara tillräckligt utredda i samband med planläggningen, så att förutsättningar ges att genomföra planen utan risk för ingripande i efterhand från någon tillsynsmyndighet som har att bevaka dessa frågor utifrån sin egen lagstiftning (t.ex. enligt miljöbalken eller enligt lag om skydd mot olyckor).

Under arbetet med detaljplanen görs bedömningar om hur detaljplanen behandlar allmänna intressen som exempelvis risker för människors hälsa och säkerhet och risker för olyckor, översvämning och erosion. Under planarbetet behandlas bland annat frågan om eventuella behov av skyddsåtgärder, både för att hantera störningar från omgivningen och för att hantera störningar från den markanvändning som planeras. I  ett planläggningsskede är det dock ofta oklart vilken typ av störande verksamhet som kommer att etableras inom ett område med en viss markanvändning, detaljplanen styr dessutom inte heller vilken exakt vilken verksamhet eller verksamhetsutövare som kommer att etableras inom en viss del av detaljplanens plankarta.

Även om en detaljplan tas fram särskilt för att möjliggöra etableringen av en viss specifik verksamhet eller verksamhetsutövare, är det inte säkert att det verkligen blir samma verksamhetsutövare som kommer att etableras inom detaljplanen, eller att det kommer att vara samma verksamhetsutövare inom detaljplanen för all framtid. I en detaljplan går det inte att bestämma exakt vilken verksamhet som ska bedrivas, eller vilken verksamhetsutövare som ska få etablera sig. Därför går det inte heller att i detaljplaneskedet avgöra exakt vilka störningar som ska hanteras.

Genom att redan i detaljplaneskedet skapa förutsättningar för att det ska kunna vara möjligt med olika typer av störningar till omgivningen, skapar kommunen förutsättningar för vissa typer av miljöfarliga verksamheter att etablera sig inom detaljplanen.

De flesta miljöfarliga verksamheter ska även tillståndsprövas enligt miljöbalken, och det räcker inte med att en viss typ av verksamhet är förenlig med den gällande detaljplanen för att tillstånd ska kunna ges till verksamheten enligt miljöbalken. Vid en prövning enligt miljöbalken prövas den enskilda specifika verksamheten som ska etableras med dess störningar till omgivningen.

Detaljplanen reglerar vilken typ av markanvändning och vilka ändamål som får finnas. Om en detaljplan anger industriändamål utan att detaljplanen skapar förutsättningar för att hantera störningar till omgivningen, är det därför inte säkert att en viss industri som har mycket störningar till omgivningen, kommer att kunna etablera sig inom detaljplanen, vid en efterföljande prövning enligt miljöbalken, trots att verksamheten inte strider mot detaljplanen som sådan.

Om man ska skapa en detaljplan som är avsedd för en viss typ av fastighet, kan det därför, mot bakgrund av ovanstående, vara viktigt att även känna till verksamhetens förutsättningar och behov, samt vilka krav som kan komma att ställas på en sådan typ av verksamhet enligt miljöbalken, för att kunna utforma en detaljplan, som skapar förutsättningar för en problemfri etablering enligt miljöbalken, i enlighet med den markanvändning som detaljplanen tillåter enligt PBL.

Inför ett beslut om antagande av en detaljplan ska kommunen ta ställning till om planläggningsprocessen visat att mark- eller vattenområdet är lämpligt för den bebyggelse och de byggnadsverk som planen möjliggör. Kommunen ska under planprocessen ha gjort de undersökningar och utredningar som behövs samt tagit ställning till de synpunkter som inkommit och utifrån detta bedöma om planen ska antas.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Du kan läsa mer om lämplighetsprövning här

Att reglera säkerhet med detaljplan

Med detaljplan bestäms markanvändning och utformning av bebyggelsemiljön. Allt går dock inte att reglera med detaljplan, och av det som går att reglera är det inte alla gånger lämpligt att reglera med just detaljplan. En orsak till detta är att kommunen vid utformning av planbestämmelser bland annat måste överväga t.ex. hur planbestämmelserna har stöd i lagstiftningen, att de ge ger avsedd rättsverkan och effekt, att de går att tolka så att innebörden av bestämmelserna går att förstå, att de är tekniskt och juridiskt möjliga att följa osv.

Läs mer om att reglera hälso- och säkerhetsfrågor i detaljplan här

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej