Hälsa och säkerhet – från översiktsplan till bygglov

Plan- och bygglagen, PBL, förutsätter att frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion beaktas genom hela planeringsprocessen, i översiktsplan, detaljplan, förhandsbesked och bygglov. De olika planeringsskedena erbjuder olika förutsättningar och möjligheter att hantera såväl riskobjekt som skyddsåtgärder.

Möjligheterna att åstadkomma skyddsåtgärder som rör hälsa och säkerhet är fler och mer flexibla i planeringsprocessens tidiga skeden. Sent uppmärksammade hälso- och säkerhetsfrågor kan bli ekonomiskt kostsamt och leda till utdragna projekttider. I vissa fall går det inte att säkerställa områdets lämplighet utifrån hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning eller erosion enbart genom åtgärder inom området för detaljplanen.

Frågorna löses stegvis genom planeringsprocessen

Frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion löses stegvis genom planeringsprocessen. De olika stegen i planeringsprocessen erbjuder möjligheter till riskhantering på olika geografiska skalnivåer och med olika detaljeringsgrad.

Kostnaderna för att undersöka risker, till exempel markföroreningar eller skredrisker, kan vara mycket höga. I de tidiga planeringsskedena kan översiktliga underökningar vara fullt tillräckliga. Innan detaljplan antas, eller förhandsbesked alternativt bygglov beviljas om det är utom plan, måste det säkerställas att marken är lämplig för ändamålet. Mer detaljerade undersökningar och analyser kan då krävas.

Regional och mellankommunal nivå

På en regional och mellankommunal nivå kan frågor aktualiseras som får stor betydelse och ger förutsättningar för kommunens bebyggelseutveckling. Det kan handla om lokalisering och strategier för större transportinfrastruktur eller elkraftnät. Typ av fordon och trafikbelastning påverkar i hög grad förutsättningar för hälsa och säkerhet exempelvis genom att generera buller, luftföroreningar och risker på grund av transporter av farligt gods. Större kraftledningar kan också bli en barriär för tillkommande bebyggelse och tätortsutveckling. Andra frågor som också kan innebära behov av riskhantering på mellankommunal nivå är översvämningsfrågor, där vattenflöden kan behöva fördröjas och regleras i mellankommunal samverkan inom ett avrinningsområde.

Översiktsplanenivå

Översiktsplanen anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och redovisar bland annat de stora dragen i fråga om användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Den översiktliga och strategiska planeringsnivån är avgörande för kvaliteten på den efterkommande detaljplaneringen. Förutsättningarna för en hållbar bebyggelseutveckling och en förutseende riskhantering grundläggs redan i den kommuntäckande översiktsplanen. Det kan handla om att sätta övergripande mål och att ange generella principer för riskvärdering och riskhantering, att göra avvägningar mellan bebyggelseintressen och risker samt att ange eventuellt behov av ett mer detaljerat underlag för olika delområden.

I kommunens översiktliga planering kan riskobjekt och skyddsobjekt identifieras, och åtgärdsförslag för att kunna genomföra önskad bebyggelseutveckling tas fram. Alla önskvärda åtgärder går oftast inte att åstadkomma enbart genom en förutseende fysisk planering utan kommunen kan behöva initiera processer parallellt med den fysiska planeringen. Det kan handla om att samarbeta med väghållare för att åstadkomma avåkningsskydd, leda om farligt godstransporter genom vägvalsstyrning, att samverka med markägare uppströms tätorten för att åstadkomma översvämningsskydd, eller att initiera en prövningsprocess enligt miljöbalken för att sanera ett förorenat område.

Här kan du läsa ett exempel om hur man har arbetat i Tumba i Botkyrka kommun.

Det finns också möjlighet att vidareutveckla de övergripande bedömningarna som görs i den kommunomfattande översiktsplanen i en fördjupning av översiktsplanen eller i ett planprogram.

Utifrån den översiktliga planeringen kan kommunen närmare bedöma om man har det strategiska markinnehav som behövs för att den planerade mark- och vattenanvändningen ska kunna genomföras. Exempelvis kan kommunen i samband med planeringen identifiera ett behov att tillförskaffa sig ytor för att kunna hantera dagvattensituationen på ett sätt som möjliggör planerad bebyggelseutveckling.

Det är viktigt att flera av kommunens förvaltningar deltar i kommunens strategiska och översiktliga planering för att belysa frågor om miljö, hälsa och säkerhet i ett tidigt skede. Räddningstjänst, VA-förvaltning och miljöförvaltning bör medverka både i kommunens översiktliga planering och i de tidiga skedena av detaljplanearbetet.

Du kan läsa mer om hälsa och säkerhet i översiktsplaneringen här

Detaljplanenivå

I detaljplaneskedet är många förutsättningar redan givna och handlingsutrymmet är ofta begränsat till åtgärder inom området för detaljplan. Placering och utförande av byggnader och anläggningar hör till de huvudsakliga skyddsåtgärderna i detaljplaneskedet. Detaljplanen har begränsningar, dels geografiskt, eftersom skyddsåtgärder utanför planområdet som regel inte kan bestämmas i planen, och dels juridiskt, där valda skyddsåtgärder måste ha stöd i PBLs fjärde kapitel.

Många hälso- och säkerhetsrisker kan behöva åtgärdas utanför själva detaljplaneorådet. Det kan till exempel handla om:

  • ras- och skred frågor, som ofta är beroende av jord- och bergförhållanden utanför detaljplaneområdet
  • markföroreningar, där föroreningar kan spridas från angränsande områden via grundvattenflödet
  • risker från tranporter av farligt gods, där åtgärder kan behöva vidtas på vägar och järnvägar utanför detaljplanen
  • risker från industrier, där åtgärder kan behöva vidtas inom själva industriverksamheten.

Eftersom åtgärder krävs utanför detaljplaneområdet går dessa risker normalt inte att hantera enbart med planbestämmelser i detaljplanen.

För omgivningsbuller gäller särskilda regler då det i detaljplanen kan bestämmas om villkor att åtgärder för att förebygga olägenheter från omgivningsbuller ska vidtas innan lov alternativ startbesked kan ges. Dessa villkor kan också gälla åtgärder som ligger utanför planområdet.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 14 §

Du kan läsa mer om riskhantering i detaljplan här

Du kan läsa mer om omgivningsbuller här

Bygglov inom detaljplan

När det kommer till bygglov inom detaljplan ska frågor om lämpligheten av bebyggelse utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion redan ha klargjorts i samband med beslut om detaljplan. Har kommunen beslutat anta en detaljplan har kommunen också prövat att området är lämpligt för planerad markanvändning. Prövningen i detaljplan ska vara uttömmande så att de byggrätter som ges i planen kan genomföras. Därför prövas inte frågor om hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion i bygglov inom detaljplan. Byggnader i ett visst område kan dock behöva särskilda tekniska åtgärder för att uppfylla de krav på tekniska egenskaper som ställs i PBL och dess tillämpningsföreskrifter, till exempel BBR och EKS.

Hälsa och säkerhet prövas inte heller vid bygglov i äldre detaljplaner, även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena. Byggnadsnämnden kan då inte avslå bygglovet med hänvisning till hälsa och säkerhet, eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Den möjlighet som PBL erbjuder kommunen är att lämna anstånd och påbörja en process att upphäva eller ändra detaljplanen, och därigenom pröva frågor om hälsa och säkerhet på nytt.

Du kan läsa mer om vad som gäller för riskhantering i bygglov inom detaljplan här

Bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan

Vid bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan har ingen lämplighetsprövning utifrån hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion gjorts i tidigare planläggning. Denna lämplighetsprövning ska då göras i bygglovet eller förhandsbeskedet. Om det finns ett förhandsbesked för den tänkta åtgärden ska någon prövning dock inte göras i bygglovet. Den kommunala översiktsplanen utgör ett viktigt beslutsunderlag vid prövningen. Har kommunen i översiktsplanen angett att ny bebyggelse är olämplig på grund av till exempel risk för översvämningar, väger detta tungt vid en prövning.

Du kan läsa mer om vad som gäller för riskhantering i bygglov utanför detaljplan här

Du kan läsa mer om översiktsplanens vägledande roll här

Byggskedet

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter. För att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs.

Genom att i projektering och byggfas följa plan- och bygglagstiftningen och dess tillämpningsföreskrifter säkerställs att byggnadens tekniska egenskaper kan förväntas komma att uppfylla kraven i PBL med tillhörande författningar.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej