Begreppen hälsa, säkerhet och risk i PBL

Hänsyn till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion förekommer på flera ställen i plan- och bygglagen (PBL), bland annat då det handlar om kommunens uppgift att lokalisera bebyggelse till lämplig mark, och när det handlar om länsstyrelsens tillsyn av kommunala beslut. Detta avsnitt beskriver begreppens uppkomst och innebörd i PBL. I detta avsnitt definieras också hur några relaterade begrepp används i denna vägledning.

Hälsa och säkerhet - allmänna intressen i PBL

Hänsyn till hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion är viktiga begrepp i PBL och ingår i de allmänna intressen som regleras i 2 kap. PBL. De allmänna intressena i 2 kap. PBL utgör sådana krav som staten (genom att lagstifta om PBL) anser att kommunen ska ta hänsyn till eller främja, vid beslut om användning av mark och vatten. Bestämmelserna i 2 kap. PBL ska tillämpas både vid beslut om planläggning och vid prövning av bygglov och förhandsbesked i områden utanför detaljplan. Generellt gäller att de allmänna intressena i 2 kap. PBL ska tolkas och avvägas mot varandra i planläggningen (jfr prop. 2009/10:170 sid 158 och prop. 1985/86:1 sid 110) för att därefter ställas mot enskilda intressen.

Vissa av de allmänna intressena i 2 kap. PBL anses också vara av nationell eller av mellankommunal betydelse. För dessa intressen har inte staten överlåtit åt kommunerna att avgöra hur de ska beaktas och avvägas mot andra allmänna intressen, utan här har staten behållit möjligheten att ingripa i kommunens beslut om markanvändning. Dessa mellankommunala och nationella intressen regleras inte bara i 2 kap. PBL utan även i 11 kap. PBL. Att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, eller med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion, är  exempel på sådana allmänna intressen av nationell betydelse, där staten har behållit möjligheten att ingripa i kommunens beslut om markanvändning i PBL (jfr. prop. 1985/86:1 sid 77) Hänsyn till människors hälsa och säkerhet och till risken för olyckor, översvämning och erosion regleras både i 2 kap. 5 § punkt 1 och 5 bland de allmänna intressena, och i 11 kap. bland de nationella intressena (t.ex. i 11 kap. 10 § punkt 5).

Läs mer om länsstyrelsens ingripandegrunder här

Andra allmänna intressen med anknytning till hälsa och säkerhet

Bland de allmänna intressena i 2 kap. PBL finns det flera andra hänsynstaganden  som har betydelse för människors hälsa och säkerhet än vad som regleras i 2 kap. 5 § punkt 1. Till exempel framgår av 2 kap. PBL att det vid planläggning ska tas hänsyn tas till jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheten att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp mm., möjligheten att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Vidare ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Bebyggelsen ska också utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar mm.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5-6 §§

Av 2 kap. 3 § PBL följer att hänsyn ska tas till klimataspekter vid planläggning enligt PBL. Detta för att främja goda miljöförhållanden, dels genom anpassning till klimatförändringar, och dels genom en minskad klimatpåverkan. Att anpassa bebyggelse utifrån förväntade klimatförändringar är därmed ett allmänt intresse enligt PBL (jfr. prop. 2009/10:170 sid 161-162). Därför behöver man ha i åtanke att hänsyn tas till klimataspekter och förväntade klimatförändringar när man tillämpar bestämmelser rörande hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion, vid planläggning enligt PBL. Ett förändrat klimat kan t.ex. ha betydelse för risken för översvämningar och instabil geologi.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 3 §

Det finns även särskilda bestämmelser i 2 kap. PBL om hur bostadsbyggnader ska lokaliseras, placeras och utformas med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenheter för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte heller  ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medför en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Även bestämmelserna om miljökvalitetsnormer kan ha  betydelse för människors hälsa. Vissa av miljökvalitetsnormerna anger nämligen högsta tillåtna halter av vissa luftföroreningar som kan vara skadliga för människors hälsa på olika sätt.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 6a §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9-10 §§

I "Relaterad information" hittar du länkar till Luftkvalitetsförordning (2010:477) och Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Läs mer om allmänna intressen här

Hälsa och säkerhet

Hälso- och säkerhetsbestämmelser har funnits med länge i plan- och bygglagstiftningen. Hälsobestämmelserna har sitt ursprung i gamla bestämmelser om sundhet och hygien medan säkerhet främst kan relateras till tidiga bestämmelser om brandskydd.

WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning (”health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity”). Denna vidsträckta definition av begreppet hälsa  lär inte vara helt enkel att tillämpa i  fysisk planering då den går mycket längre än den etablerade svenska definitionen av olägenhet för människors hälsa. I denna vägledning berörs dock enbart sådana frågor som kan få en direkt negativ påverkan på människans hälsa. Vägledningen berör inte andra hälsofrämjande aspekter, såsom till exempel tillgång till grönytor för rekreation och dagsljusförhållanden, som visserligen också kan vara betydelsefulla aspekter vid fysisk planering.

Säkerhet kan definieras som ett tillstånd som innebär graden av frånvaro från risker, eller graden av kontroll över riskkällor. Ett säkert system, en säker anläggning eller säker verksamhet är, åtminstone i teorin, fri från förhållanden som kan orsaka skada på människa, miljö eller egendom.

I PBL finns inga definitioner av begreppen hälsa eller säkerhet. Bestämmelserna om hälsa, säkerhet, och övriga allmänna intressen i lagens andra kapitel, är avsiktligt allmänt hållna. Detta motiveras med att det inte anses möjligt att i lagtext på ett mer preciserat sätt ange de allmänna utgångspunkterna för planering och bebyggelseutveckling. Det är upp till kommunens företrädare att besluta om planerad utveckling och lagstiftaren har inte avsett att genom mer bindande regler i detalj styra utvecklingen i kommunen (jfr prop. 1985/86:1 sid. 111).

För att konkretisera kraven för hälsa och säkerhet behövs kompletterande underlag som kan bestå av utredningar, sammanställningar och bedömningar av ansvariga myndigheter (jfr prop. 2006/2007:122 sid. 35). Utöver underlag från ansvariga myndigheter konkretiseras kraven inom vissa områden även genom förordningar beslutade av regeringen. Ett exempel på detta är förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader och luftkvalitetsförordningen (2010:477).

I "Relaterad information" hittar du luftkvalitetsförordning (2010:477) och förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Läs mer om vilka riktlinjer, riktvärden och underlag som finns för olika risker här

Risken för olycka, översvämning och erosion

Med risken för olycka avses risken för en plötsligt inträffad händelse som medför eller kan befaras medföra skada. Begreppet olycka har samma innebörd i PBL som i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Begreppet olycka är relativt brett och kan innefatta till exempel plötsligt utsläpp eller explosion vid en kemisk industri, bensinstation eller transport av farligt gods. Ras och skred är också händelser som kan betraktas som olyckor
(jfr prop. 2006/07:122 sid. 35).

Översvämningar och erosion, som inte är ett resultat av en plötslig händelse, betraktas inte som olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor utan är ett långsamt förlopp som kan leda till ras och skred. Det är av den anledningen som skydd mot översvämningar och erosion är särskilt angivna i bl.a. 2 kap. PBL (jfr prop. 2006/07:122 sid. 35) så att det tydligt ska framgå att hänsyn ska tas till översvämning och erosion.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 5 §

För att konkretisera kraven på hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion behövs olika former av kompletterande planeringsunderlag. När det gäller risken för översvämningar kan det till exempel handla om översvämningskarteringar där  framtida ändrade klimatförhållanden har beaktats. De översvämningskarteringar som tas fram av SMHI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan utgöra ett underlag
(jfr prop. 2006/2007:122 sid. 35).

Många länsstyrelser har tagit fram regionala vägledningar som stöd vid bedömningen av risken för olyckor, översvämning och erosion. Exempelvis har flera länsstyrelser länsvisa riktlinjer för översvämning och hur olycksrisker från transporter av farligt gods kan hanteras i fysisk planering.

Andra begrepp i denna vägledning

I denna vägledning används ett flertal olika begrepp relaterade till hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Vad dessa begrepp har för innebörd i denna vägledning framgår nedan.

  • Risk = I vanligt språkbruk är risk ofta en farhåga för att en olycka sker eller att en skada uppkommer på annat sätt. Risk avser också, särskilt i sammansatta begrepp såsom riskanalys, en sammanvägning av sannolikheten för att en negativ händelse inträffar och dess konsekvenser. Det är den senare begreppsdefinitionen, där risken ses som en funktion av sannolikhet och konsekvens, som används i denna temavägledning.
  • Riskobjekt = en potentiellt farlig verksamhet, anläggning, naturrisk med mera som kan utgöra ett tillfälligt eller långsiktigt hot om att en störning eller olycka sker.
  • Skyddsvärda objekt = till exempel verksamheter, byggnader, infrastruktur eller områden som behöver skyddas mot olika risker.
  • Riktvärden = värden som visar nivåer som inte bör överskridas, eller som inte bör underskridas, för att t.ex. en viss markanvändning ska bedömas som lämplig. Riktvärden tas ibland fram av ansvariga myndigheter och är vägledande för beslut om markanvändning.
  • Gränsvärden = mätbara värden som visar nivåer som ska understigas, eller ibland överstigas, för att markanvändningen ska tillåtas. Gränsvärden är ofta beslutade genom förordning eller annan författning.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej