På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Samlastning

Samlastning innebär att leveranser från olika leverantörer samlas ihop i en terminal för att sedan lastas om till andra fordon för vidare distribution inom ett specifikt geografiskt område. Samlastning är ett sätt att minska antalet fordonsrörelser i området och därmed effektivisera transporterna. Samlastning mellan olika aktörer är vanligast för urbana godstransporter. När kommuner samordnar sina varutransporter från olika leverantörer till den kommunala verksamheten via en terminal brukar det kallas samordnad varudistribution.

Att tänka på i planeringen:

  • Planera för lokalisering och ytor för omlastningsterminaler redan i den översiktliga planeringen

Samlastning och samordnad varudistribution

I ett traditionellt upplägg med godstransporter sker transporter direkt från leverantörens, speditörens eller grossistens lager till mottagarna. Detta system innebär att varje mottagare får ett större antal leveranser, men med mindre varumängder från varje transport. Syftet med en samlastningslösning är att samma totala varumängd ska levereras till mottagarna, fast med färre antal leveranser än i ett vanligt transportupplägg. Samlastning kan ske i olika former och av olika orsaker, men den övergripande anledningen till samlastningen är att försöka effektivisera transporterna och därmed minska antalet fordonsrörelser. Försök och initiativ till samlastning sker främst i centrumnära områden eller vid byggnation av större nybyggnadsområden. Se sidan "Bygg- och anläggningslogistik" under "Lärande exempel".

Illustration som visar ett traditionellt transportupplägg där alla lastbilar kör till alla mottagare.
Traditionellt transportupplägg. Illustration: Jenny Lilja/Boverket
Illustrationen visar ett upplägg som kallas samlastning. Samlastning innebär att alla lastbilar möts på en terminal och därefter går en bil till alla mottagare.
Samlastning. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Olika typer av samlastning

Begreppen samlastning och samordnad varudistribution brukar skiljas åt, men egentligen bygger de på samma vilja att optimera lastvolymen per fordon. Ofta sker samlastning för att optimera transporterna till ett visst geografiskt område.

Samlastning

Begreppet samlastning brukar användas när privata aktörer, ibland är även kommunen en aktör, går ihop och samlastar och distribuerar varor och gods inom ett geografiskt område. Dessa samlastningsterminaler och distributionstjänster drivs oftast av ett företag på kommersiella villkor.

Samordnad varudistribution

Samlastning av varor till kommunens egen verksamhet som till exempel skolor, fritidsanläggningar eller äldreboenden, brukar gå under benämningen samordnad varudistribution. Även här krävs en omlastningscentral dit kommunen beställer alla sina varor där de sedan packas om och distribueras med utvalda fordon. Kommunen kan med detta upplägg optimera sin ruttplanering och lasta fordonen efter dessa förutsättningar, vilket gör att varje mottagande enhet får färre antal leveranser.  Detta förbättrar trafikmiljön vid till exempel skolan eller äldreboendet, men det gör också så att personalen kan utnyttja sin tid på ett effektivare sätt, eftersom de slipper ta emot flera omgångar med leveranser.

Utmaningar

Den kanske största utmaningen med samlastning är att det krävs omlastning mellan fordon och ibland mellan olika trafikslag. Till det behövs en plats i form av någon sorts terminal där omlastningen kan ske. Detta ger ökade hanteringskostnader och en investeringskostnad i mark och byggnader, men det innebär också att olika ansvar behöver lösas mellan olika parter. Om det är en ny terminal som ska byggas behöver ett planeringsarbete initieras med kommunen så att det går att bereda plats för omlastningsterminalen. I denna dialog är det inte endast de fysiska förutsättningarna för omlastningsterminalen som behöver diskuteras, utan även frågor om vem som ska bära vilka kostnader i arbetet, vem som ska driva terminalen och dessutom hur terminalkostnaderna ska fördelas över tid när väl terminalen är på plats och klar att driftsättas. En förutsättning för att samlastning ska lyckas är att det råder samförstånd mellan de olika aktörerna och att det finns en fungerande affärsmodell, där aktörerna även är villiga att dela på eventuella risker. Det finns även en hel del icke-fysiska frågor där ansvar måste klargöras och det kan till exempel vara vid vilken tidpunkt en leverans övergår från en leverantörs till en annan leverantörs ansvar.

Fördelar med samlastning

Kommunen har mycket att tjäna på en fungerande samlastning, oavsett om det är den egna samordnade varudistributionen eller om det är en rent privat samlastning. En vanlig kommunal målsättning är att effektivisera sina fordonstransporter, oftast visar detta sig i mål om att minska antalet fordonsrörelser. En väl fungerande samlastning leder till detta, studier visar på upp till 80 procents reduktion av antalet fordonsrörelser för ett specifikt geografiskt område.

Samlastning kan frigöra plats till annan verksamhet i gaturummet och därmed bidra till en attraktivare stadsmiljö. Samlastning kan också bidra till attraktivitet genom att det kan vara möjligt att byta till tysta och miljömässigt bra leveransfordon som till exempel elektrifierade fordon eller lastcyklar. Färre och/eller andra typer av fordon kan också leda till ökad trafiksäkerhet och till mindre trängsel, buller och luftföroreningar.

Läs mer om samlastning och samordnad varudistribution i rapporten ”Samlade laster” i ”relaterad information”

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej