På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bygg - och anläggningslogistik

En tidig dialog mellan kommunen, berörda myndigheter och andra aktörer ger förutsättningar för att minska trafikstörningar från byggtrafik samtidigt som byggarbetsplatsens transporter och i slutändan hela byggprojektet kan optimeras. Samarbete i dessa frågor ger också en ökad kunskap kring godstransporter och logistik hos aktörerna inom både stadsplanering och bygg- och anläggningsbranschen.

Bygg- och anläggningslogistik

På grund av sina ofta väldigt tunga transporter är bygg- och anläggningstransporterna en av de godstransporter som ställer särskilt höga krav på god och effektiv tillgänglighet. I avsaknad av detta finns en risk att det uppkommer störningar i form av ökad trängsel, ökade utsläpp, ökade ljudnivåer, men också förlängd byggtid. Att bygg- och anläggningstransporterna fungerar på ett bra sätt ligger alltså i såväl byggaktörens, kommunens som privatpersoners intresse. För att transporter till större byggarbetsplatser ska fungera smidigt behöver planeringen ske utifrån ett systemperspektiv. Bygg- och anläggningstransporterna kan påverka såväl en hel stad, en stadsdel eller kanske bara det enskilda projektets plan- och närområde. I ett samhällsplaneringsperspektiv har kommunen möjlighet att axla en betydande roll genom att styra och ge förutsättningar för effektiva godstransporter redan i ett tidigt skede av planerade byggprojekt.

Tidig dialog

Tidiga dialoger mellan kommun, byggherrar och andra byggaktörer där riktlinjer och förutsättningar tas fram är en viktig början för att nå ett lyckat resultat med så få störningar och problem som möjligt. I den tidiga dialogen kan det vara många frågeställningar som behöver diskuteras parterna emellan för att finna hållbara lösningar. I detta skede går det att tänka fritt och till exempel bör det beaktas vilka trafikslag som ska användas för transporterna. Vid stora projekt i strandnära lägen kan en kombination av väg- och sjötransporter vara effektivast såväl ur kostnadssynpunkt som i ett hållbarhetsperspektiv, och ibland är det olika transportlösningar som är mest effektiva beroende på i vilken etapp eller fas som byggprojektet befinner sig i.

I dialogen är sedan utrymmesbehov i form av såväl kapacitet i infrastrukturen som uppställningsytor av stor vikt. För transportleder på land krävs såväl framkomlighet, säkerhet och bärighet medan det för sjötransporter främst handlar om tillgängligheten till kajplats. När det gäller uppställningsytor och parkering gäller det att dessa har en god tillgänglighet, men också att de är säkra.

Lite längre fram i dialogen kan frågeställningarna gälla restriktioner i tider, till exempel när på dygnet transporter får ske eller när godstransporterna ska prioriteras. Den typen av krav är speciellt viktiga för byggaktören eftersom det i sin tur kan ställa krav på planeringen av byggprojekten. För infrastrukturprojekt kan det också finnas ett behov av koordinering av massbalanser mellan olika anläggningsprojekt eller mellan olika aktörer.

Byggtransporternas ytbehov 

Byggtransporternas behov av särskilda ytor är ofta tillfälliga och pågår från projektets början till projektets avslut. För effektiva leveranstransporter till större byggarbetsplatser dominerar två typer av samordningslösningar, terminaler och checkpoints. Terminaler är en plats och/eller byggnad som vanligtvis finns i nära anslutning till själva byggarbetsplatsen, där byggnadsmaterialet förvaras under byggnadstiden. Checkpoints är ett reglerat in- och utpassagesystem för de transporter som kommer till- och från en byggarbetsplats. In- och utpassering sker ofta via ett digitalt bokningssystem. Beroende på vilken typ av lösning som byggaktören väljer, så krävs det lite olika slags ytor. För terminaler krävs ytor som har god tillgänglighet till angöring och vidare transporter till byggarbetsplatsen, här bör även finnas möjlighet för väderskyddad lagring. Om byggaktören och kommunen planerar för en transportlösning som består av en kombination av olika trafikslag är planeringen och placeringen av en terminal mer styrt utav de lokala förutsättningarna för att trafikslagen kan mötas och samordnas.

Om bygglogistiken sköts med hjälp av checkpoint, behövs nära och tillräckliga uppställningsplatser i väntan på vidare inkörning till byggarbetsplatsen. Detta eftersom det kan bli köbildningar med många fordon som väntar på infart till byggarbetsplatsen på en och samma gång. För att hantera båda formerna av lösningar behövs också koordinering med hjälp av någon form av planeringssystem.

Det är via tidig samverkan mellan myndigheter, kommunen och övriga aktörer som planeringsförutsättningarna för ett transporteffektivt byggprojekt kan falla på plats. Byggaktören har här en viktig uppgift att klargöra sitt behov av ytor och omlastningsplatser för att kunna leda byggnationen på ett effektivt sätt. Kommunen kan å sin sida ta fram förslag på lämpliga transportvägar, omlastningsplatser och ytor som behövs för byggprojektet.

Kommunen har också möjlighet att arbete ännu mer strategiskt med framför allt transporter till anläggningsarbeten med betydande mängd masshantering. I de fall den här typen av projekt planeras i kommunen är det lämpligt att redan i översiktsplanen planera för områden där upplag av massor och annat byggnadsmaterial kan ske. Dessa områden bör vara lokaliserade till platser med infrastruktur med tillräcklig kapacitet och där störningar kan minimeras.

Övriga planer som påverkar bygg- och anläggningslogistiken

Det är inte bara den övergripande fysiska planeringen som behöver vara på plats för att byggtrafiken, och övriga trafik som påverkas av det som sker på byggarbetsplatsen, ska flyta på ett bra sätt. Viktiga planeringsunderlag för att nå effektiva transporter är också arbetsplatsdispositionsplan ADP-plan, trafikanordningsplan TA-plan samt trafikföringsplan TF-plan.

En TA-plan behövs när arbeten ska utföras på en plats som påverkar framkomlighet för trafikanter. I en TA-plan ges fakta om bland annat vägarbete, kran- och liftuppställningar, hiss- och bodetableringar och hur arbetsplatsen ska märkas och skyltas upp. TA-planer ska godkännas av kommunen eller Trafikverket, beroende på vem som är huvudman för infrastrukturen.

Inför att en TA-plan tas fram, kan med fördel en förstudie i form av en TF-plan göras. TF-planen används som ett diskussionsunderlag för att samråda med aktuella aktörer, så som kollektivtrafik, utryckningstrafik, förträdare för gång- och cykeltrafik med flera, för att få till den bästa möjliga trafiklösningen för byggprojektet, men också för den trafik som ska passera byggprojektet, innan arbetet påbörjas med själva TA-planen. Om kommunen har flera större byggarbetsplatser samtidigt kan det krävas en samordning av TA-planers funktion så att trafiken flyter smidigt i de påverkade områdena.

I ADP-planen redovisas fakta om själva byggplatsen som arbetsplats, men denna kan också vara viktig för hur trafiken fungerar runt arbetsplatsen. I ADP-planen framgår placering av förbindelser, lyftanordningar, materialintag, personalutrymmen, kontor, terminaler, checkpoints med mera.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej