Kommunala exempel på frivillig kompensation i planering och byggande

Allt fler kommuner i Sverige arbetar med kompensation i planering och byggande på frivillig väg. Här presenterar vi två exempel från kommuner som har arbetat länge med kompensation. Det är Göteborgs Stad och Lomma kommun.

Exempel: Göteborg kompenserar ekosystemtjänster

Göteborgs stad har länge arbetat med kompensation av både natur- och rekreationsvärden. Att staden skulle jobba med kompensationsåtgärder beslutades av flera nämnder 2008/09. I översiktsplanen från 2009 antar kommunen mål, strategier och inriktningar som innebär att metoder för kompensationsåtgärder för natur-, kultur och rekreationsvärden ska utvecklas och användas i planeringen. Sedan 2017 omfattar kompensationsåtgärder även ekosystemtjänster.

Göteborgs stads syfte med kompensationsåtgärder är att höja ambitionsnivån utöver vad lagstiftningen kräver. En kompensationsåtgärd kan vara det som möjliggör en annars alltför dåligt miljöanpassad exploatering, men den får inte rättfärdiga olämplig exploatering.

Kommunala riktlinjer och checklista

Kommunen har tagit fram riktlinjer för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt. Man har också tagit fram en checklista för bedömning av behov av kompensationsåtgärder – ekosystemtjänster inklusive rekreation och biologisk mångfald. Ledorden är att räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Enligt dokumenten ska riktlinjerna för kompensationsåtgärder tillämpas om Göteborgs Stad äger marken. Om kommunen inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i exploateringsavtal med exploatör eller markägare.

Läs mer om Göteborgs arbete med kompensation under "Relaterad information"

Exempel: Lomma kommun har pekat ut områden för kompensationsåtgärder i Öp

Lomma kommun har arbetat med kompensation sedan slutet av 1990-talet. I översiktsplanen från 2010 har kommunen gjort ställningstagandet att bortfall av naturresurser vid exploatering i möjligaste mån ska balanseras. I första hand ska detta ske i eller i närheten av det område som berörs. Men om detta inte är tillräckligt eller möjligt kan kompensation ske på andra platser. Översiktsplanen pekar ut områden där kompensationsåtgärder kan utföras. I dessa områden kan underskott från flera olika projekt samlas för att få större sammanhängande naturområden som är belägna i närheten av tätorterna för att även kunna nyttjas som rekreationsområden.

Illustration över kompensation i Lomma kommuns översiktsplan
Kompensation i Lomma kommuns översiktsplan. Del av Lomma kommuns översiktsplan från 2010 där kommunen i plankartan har pekat ut två typer av områden för kompensation. Typ I är områden där markanvändningen ändras för att öka de ekologiska och landskapsmässiga kvaliteterna. Till exempel kan viss åkermark omvandlas till äng eller skogsmark. Typ II är befintliga natur- eller rekreationsområden där kvalitetshöjande åtgärder för att öka den biologiska mångfalden utförs, till exempel förändrat växtval på golfbanan och utveckling av vegetation i parkområden. Illustration: Boverket

Läs mer om kompensation i Lomma kommuns översiktsplan under "Relaterad information"

Lommas arbetsgång för kompensation i detaljplaneprocessen

För att undvika att miljövärdena kommer in sent i processen, eller att planeringen tar stopp på grund av ej kända värden, har Lomma kommun valt att tidigt (innan detaljplaneuppdrag) göra en översiktlig genomgång av platsens förutsättningar. Arbetet utförs av planhandläggare med stöd av naturvårdsansvarig/ekologiskt kunnig i frågan om omfattning av viktiga ekosystemtjänster. Som stöd i arbetet har kommunen tagit fram en checklista.

Flertalet av frågorna i checklistan kan besvaras från befintligt kunskapsunderlag. I översiktsplanen har bland annat ekologiska korridorer och kompensationsområden utpekats (se ovan). Naturmiljöprogrammet är ett omfattande kunskapsunderlag kring befintliga värdefulla naturområden, ekosystemtjänster och deras framtida önskade utveckling. Därefter gör en naturvårdsansvarig/ekologiskt kunnig en bedömning av omfattningen av gröna miljövärden, samt om det finns behov av naturvärdesinventering.

Resultatet av den översiktliga genomgången blir ett underlag för byggnadsnämndens beslut om planuppdrag och för tjänstemännens arbete med själva detaljplanen. På så sätt är det tydligt för både byggherre och kommun vilka värden som påverkas av exploateringen.

Efter att planuppdrag getts beställer kommunen utredningar. Där ingår bland annat en naturvärdesbedömning. Denna utförs av miljöstrateg och/eller konsulter med god kännedom om naturvärdesinventering enligt svensk standard (NVI). Även platsens framtida potential och värde bedöms och en relativ värdering sker också av relevanta ekosystemtjänster. Detaljplaneförslag arbetas fram av planhandläggare där naturvärdesbedömningen utgör ett av planeringsunderlagen och en miljöstrateg har en rådgivande funktion.

Planförslaget utarbetas enligt skadelindringshierarkin:

  • Undvik – I första hand formuleras förslaget för att undvika att värden går förlorade.
  • Minimera – Om det inte går att undvika förluster bör förslaget formuleras så att värdeförluster minimeras.
  • Kompensera – Eventuellt kvarvarande förluster ska kompenseras. Om möjligt ska detta ske inom samma funktionella sammanhang eller biotop. Om ej möjligt kan värdena ersättas på annan plats företrädesvis inom eller i direkt anslutning till planområdet.

Kompensationsutredning och avtalsskrivning beträffande detaljplaneförslaget arbetas fram separat av miljöstrateg och exploateringsingenjör.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej