Grönytefaktor – räkna med ekosystemtjänster

Grönytefaktorn är ett planeringsredskap som används för att säkerställa en viss mängd vegetation eller vatten i en byggd miljö både på kvartersmark och på allmän plats. Här har vi sammanställt vad en grönytefaktor är, hur den kan användas i PBL och olika exempel på modeller.

Vad är en grönytefaktor

Grönytefaktor är ett arbetsredskap för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Syftet är att bidra till goda livsbetingelser för människor, djur och växter genom att skapa bra mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans samt rekreativa och lämpliga friytor. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.

Grönytefaktorn kan vara en hjälp i ambitionen att bygga täta stadsstrukturer, men samtidigt planera för viktiga ekosystemtjänster som exempelvis hållbara dagvattenlösningar eller tillräckligt med grönytor för de boendes rekreation och utevistelse.

Grönytefaktorn är framförallt ett viktigt verktyg för en systematisk dialog mellan kommun och byggaktör om grönska på kvartersmark och allmän plats. Med grönytefaktorn som en tydlig målsättning i projektet kan planering av grönskan påbörjas tidigt i processen. Genom att involvera relevant kompetens inom landskapsarkitektur, dagvattenhantering och ekologi tidigt i processen ökar möjligheten att skapa mångfunktionella ytor och en god helhet.

Olika kommuner utformar sina arbetssätt med grönytefaktor utifrån lokala behov och förutsättningar.

Hur beräknas grönytefaktorn

Grönytefaktorn är kvoten mellan den "ekoeffektiva ytan" och hela tomtens eller fastighetens yta. Med hjälp av den räknar man fram andelen funktionella grönytor i förhållande till hårdgjorda ytor. Funktionella grönytor är exempelvis genomsläppliga ytor och ytor som täcks av träd, gräsmattor eller gröna tak.

Grönytefaktor (GYF) kan räknas fram genom följande steg, se även tabellen nedan:

  1. Betydelsen av olika funktionella ytor för till exempel dagvattenhanteringen viktas med ett funktionellt värde. Hårdgjorda vegetationsfria ytor brukar få värdet 0.
  2. Mät upp den totala ytan som grönytefaktorn ska räknas fram för, till exempel stadsdel, kvarter, fastighet.
  3. Mät upp arean av respektive funktionell yta och multiplicera varje yta med det viktade funktionsvärdet för att få ett mått för ytans ekoeffektivitet. Exempelvis genererar ett stort träd på marken många ekosystemtjänster och får därför ett högre värde än motsvarande yta på ett grönt tak täckt med sedummatta.
  4. Summera grönytornas ekoeffektivitet
  5. Dela den totala ekoeffektiva arean med den totala ytan. Kvoten av dessa blir områdets grönytefaktor (GYF)
Illustration räkna ut GYF
Exempel på hur grönytefaktorn kan räknas ut. Schematisk beräkning av grönytefaktorn (GYF) för ett litet område, en 80 m2 stor radhustomt med byggnad, markytebeläggning, gräsmatta och buskar. GYF= summan av alla delytors ekoeffektiva ytor/totala ytan= 15,7/83=0,19. Illustration: Boverket Boverket

Nyttan med grönytefaktorn

Grönytefaktorns formel med möjligheten att anpassa faktorer till ytornas ekoeffektivitet ger flexibilitet i planeringen av byggprojekten med plats för kreativitet och effektivt byggandet. Genom att sätta mål för tillhandahållandet av ekosystemtjänster med hjälp av en viss grönytefaktor kan byggherren själv bestämma utformningen av gröna ytor för att uppnå avsedda målsättningarna. Redskapet är relativt lätt att använda och ger möjlighet att skapa den moderna, hållbara och attraktiva staden som är både tät och grön.

Det har tagits fram modeller för kontextbaserade eller balanserade grönytefaktorer som viktar in ytornas funktionella värden för exempelvis biologisk mångfald, sociala värden, klimatanpassning och ljudkvalitet för att på bättre sätt kunna ta tillvara ytornas mångfunktionalitet för olika ekosystemtjänster.

Här kan du hitta exempel på balanserade och kontextbaserade grönytefaktormodeller.

När används grönytefaktor

Grönytefaktorn är ett verktyg som kan användas i olika sammanhang. Till exempel i:

  • översiktsplanering – som en målsättning och strategi för att tillgodose allmänna intressen.
  • detaljplaneprocessen för att säkerställa att planens utformning ger goda förutsättningar att uppnå önskad grönytefaktor på kvartersmark och på allmän plats
  • samband och parallellt med bygglovsprövningen för att kontrollera att byggherren uppnår önskad grönytefaktor.

Grönytefaktorn kan också användas vid inventering av en befintlig miljö, till exempel en stadsdel, för att bedöma vilken grönytefaktor som finns i området.

Grönytefaktorn och PBL

Grönytefaktorn kan vara en del av kommunens strategi eller verktyg för att säkerställa grönska i utbyggnadsområden och ett sätt att tillgodose de allmänna intressena i PBL. Den kan uttryckas som en målsättning i till exempel en översiktsplan, en fördjupning av översiktsplanen, en grönplan eller i ett gestaltnings- eller miljöprogram.

Det finns dock inget lagstöd för att reglera grönytefaktorn i detaljplan eller vid bygglov. Kommunen kan istället knyta krav på grönytefaktorn till ett civilrättsligt avtal med en byggherre. Om kommunen äger marken kan krav på grönytefaktorn ställas i ett markanvisningsavtal. Om kommunen inte är markägare är det svårare att ställa krav på GYF. I de fallen kan kommunen informera om metodens fördelar samt om kommunens egna mål och intentioner med förhoppning om att inspirera. En frivillig ambition från en byggherre redovisas i ett exploateringsavtal.

Grönytefaktor i detaljplan

Om kommunen arbetar med grönytefaktorn behöver detaljplanen utformas så att det skapas goda förutsättningar för att grönytefaktorn ska kunna uppnås. Det kan handla om bevarande av befintliga träd och vegetation, andel hårdgjord mark samt begränsa byggrätten. Det är angeläget att dessa förutsättningar motiveras i planbeskrivningen och kopplas till grönytefaktorn där. Detta eftersom planbeskrivningen är ett viktigt vägledande dokument vid bygglovsprövningen.

Det är viktigt att kommunen tidigt i planprocessen anger vilken grönytefaktor som ska gälla i området och vilka habitat som behöver stödjas och överlämnar relevanta underlag till byggherren. Kommunen kan behöva göra en första granskning av GYF i samband med plansamråd. Byggherren kompletterar vid behov.

Läs mer om Ekosystemtjänster i detaljplan här

Grönytefaktor vid bygglov

Om kommunen arbetar med grönytefaktor och har skapat förutsättningar för detta i detaljplanen är det särskilt viktigt att kommunen granskar dessa förutsättningar vid prövning av bygglov. Själva grönytefaktorn bedöms också i samband med bygglovsprövningen, men är inte en del av kommunens myndighetsutövning. Grönytefaktorn behöver istället granskas av den part på kommunen, till exempel fastighets- eller exploateringsnämnd, som har tecknat avtalet där grönytefaktorn ingår. Om förutsättningarna för GYF inte överensstämmer med detaljplanen är det lämpligt att en dialog sker mellan bygglovshandläggaren och den som bedömer grönytefaktorn.

Läs mer om ekosystemer och bygglov inom detaljplan här

Uppföljning av grönytefaktorn

Uppföljning av grönytefaktor behöver göras efter att miljön är byggd och kan ske i enlighet med kommunens uppföljning av markanvisnings- eller exploateringsavtalet.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej