Biologisk mångfald

Biologisk mångfald och de ekologiska sambanden är grunden för ekosystemen. Här ingår att ha många olika arter som skapar stabila och resilienta system. Här har vi valt att fokusera på tre områden: öppna vegetationsytor, bevara stora träd och utveckla buskage, eftersom dessa är mycket vanliga inslag i stadsbilden idag och de upptar stora ytor.

Biologisk mångfald bland djur, växter och andra organismer är en viktig stödjande ekosystemtjänst som ligger till grund för många andra ekosystemtjänster. Vi behöver denna mångfald som en försäkring mot de förändringar som kommer. Det är mer sannolikt att det finns någon organism som har egenskaper som passar för en situation om det finns flera organismer som har olika egenskaper.

Därför behövs biologisk mångfald i staden

Det är lätt att undra varför den biologiska mångfalden i staden ska bevaras, är det verkligen rätt plats? Det finns flera anledningar till detta.

I städer finns idag möjligheten att bevara eller skapa artrika ängar, ett produktionssystem som är svårt att ha kvar i ett högeffektivt jordbruk där det i princip är omöjligt att undanta ytor från produktionen. Det moderna skogsbruket ger inte heller plats för träd att bli gamla och det är endast ett fåtal arter som används. Gamla lövträd finns nästan bara kvar i urban miljö idag. Jorden i jordbruksmiljön är dessutom oftast så näringsrik att det skulle ta väldigt lång tid att få ett näringsfattigt system som många typer av ängar behöver.

Artrikedom ger en stabilitet till ett system och gör det mer motståndskraftigt mot förändringar. I staden kan dessa förutsättningar lättare skapas. Hög biologisk mångfald ger också stora upplevelsevärden för människor. Dock passar stadsmiljön inte alla organismer. Därmed kan biologisk mångfald i staden bara vara ett komplement till det sammanlagda bevarandet av arter.

Befintlig vegetation är mer tålig

Befintlig vegetation som fungerar, växer och mår bra är anpassad till platsen och är därför ett säkert val för att få en fungerande grönyta. En störd vegetation återhämtar sig mycket snabbare än en som flyttats eller nyetablerats; den befintliga vegetationen kan leverera ekosystemtjänster hela tiden. Den befintliga vegetationen skulle kunna användas som bas eller för att göra välgrundade växtval för en nyplantering. Den befintliga vegetationen sparas i väldigt liten utsträckning i dagsläget.

Troligen överskattas växternas förmåga till återhämtning grovt av människor i allmänhet. Eftersom växter har en stor förmåga att lagra och omfördela sina resurser kan en skada upptäckas först långt efter att en skada skett. Byggmaterial lagras på vegetationsytor och de används för att köra på, vilket leder till kostnader för återställning. Vid byggnation borde återställningen av hela den yta som använts räknas in i kostnaderna. En kompakteringsskada i en gräsyta blir inte synlig förrän tidigast nästkommande säsong och då har byggföretaget sedan länge lämnat platsen. På ännu mer långlivade växter syns skador än senare och det är då svårt att härleda skadan till en specifik åtgärd.

Befintliga träd har många värden

Träd har börjat skyddas, men alltför många värdefulla träd tas ner i onödan. Gamla träd är den gröna struktur som ger mest och flest ekosystemtjänster enligt flera studier. Förutom den stora nytta träd ger i form av estetik, omhändertagande av dagvatten, skugga och svalka med mera, kan träd ha kulturhistoriska värden. Stora, flera hundra år gamla träd påverkar oss på flera sätt. Även träd som inte är stora kan vara väldigt gamla och ha ett bevarandevärde. Vissa arter blir aldrig stora, inte ens vid mogen ålder. Detta gäller till exempel fruktträd som, förutom att ha biologiska värden, kan vara en genetisk resurs och ha kulturhistoriska värden. Ett tecken på om ett träd är gammalt är om det finns mycket påväxt av lavar, för lavar växer väldigt långsamt. Dock är lavar känsliga för luftföroreningar, så frånvaro av lavar behöver inte betyda att trädet är ungt.

Värdefulla buskar

Buskar och annan vegetation ses inte som viktig och hanteras ofta ovarsamt. Buskar kan vara mycket gamla och värda att bevaras av kulturhistoriska skäl på samma sätt som träd. Många syrener planterades i offentlig miljö på 1920- och 30-talen och de sorter som fanns då finns inte kvar i handeln idag. Det finns exempel på gamla buskrosor som kan härledas tillbaka till 1800-talet och ännu tidigare. Dessa arter och sorter kan vara en viktig genetisk resurs.
Offentliga platser som runt skolor, sjukhus och andra kommunala och statliga verksamheter kan innehålla växter som är mycket gamla och en historisk undersökning bör göras innan de tas bort.

Pollinering

Många växter kan bidra till att försörja pollinerande insekter med föda under tider då våra jordbruksgrödor inte blommar. Urbana växter kan därigenom stödja produktionen av mat. Oftast är våra inhemska pollinerare anpassade till inhemska växtarter, men det finns exempel på introducerade arter som har stor betydelse för pollinerare som salvia, buddleja och kattmynta. Nektarproduktionen hos olika arter är starkt kopplad till hur mycket honung som kan produceras.

Läs mer om pollinering på Jordbruksverkets webbplats via länken under "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej