Gröna väggar

Växter på fasader är inget nytt koncept. Klätterväxter har traditionellt använts för att skapa gröna inslag i städer främst på kontinenten. En nyare lösning är levande väggar. Det är system där växter sitter planterade i en konstruktion som är fäst i väggen. Här beskrivs gröna väggar kortfattat samt hur de kan bidra med ekosystemtjänster i stadsmiljö.

Gröna väggar innefattar all grönska som på ett eller annat sätt växer eller är monterad vertikalt mot en fasad. Vanligast förekommande är heltäckande väggar av grönska där vegetationen antingen består av självklättrare direkt på fasad eller växter som på olika sätt kan klättra på monterade stödanordningar till exempel vajrar eller galler. Dessa kallas ofta för gröna fasader. Alla klätterväxter planteras i mark eller väl tilltagen växtbädd och de behöver en bra jord med gott om rotutrymme för att kunna växa sig höga och stora.

Levande väggar

Gröna väggar kan också installeras med moduler som är helt separerade från marken och kallas då levande väggar. Modulsystemen består oftast av metall eller plast och kan antingen bestå av lutande lådor som stapplas tätt ovanpå varandra eller större block av vertikala kassetter med hål där växterna planteras. Substratet som växterna växer i kan antingen vara mineralbaserade jordar (både lådliknande system och vertikala kassettsystem) eller mineralull (endast vertikala kassettsystem). I vissa fall är dessa förodlade och i andra fall tillförs substrat och växtmaterial vid installation. Det positiva med förodlade system är att fasaden täcks av en grön vägg redan från dag ett och de är ofta lätta att installera.

Platsetablerade system har å andra sidan fördelen att växtval kan göras mer flexibelt, samt att växterna ges möjlighet att vänja sig vid den specifika plats där växtväggen är monterad. Med en växtvägg skapas en grön lösning på platser där det kan vara svårt att ha grönska på marken och de rekreativa tjänsterna kan dessutom finnas året runt om växtväggen innehåller inslag av vintergrön vegetation.

Växtval beror på platsens klimat

En levande vägg behöver inte vara en torr växtplats eftersom det finns kontinuerlig bevattning. Den är däremot en ljus och vindutsatt växtplats, vilket gör att växternas vattenbehov blir stort. På våren är behovet av vatten särskilt framträdande. Växternas mekanismer mot vårtorka är därför viktiga, det kan vara produktion av det röda färgämnet antocyanin. Växtmaterialet kan förutom detta utgöras av stenpartiväxter, ängsväxter, gräs och storbladiga perenner. Det kan med fördel innehålla vintergröna växter.

Gröna väggar kan ge många ekosystemtjänster

Gröna väggar gynnar många organismer. I en grön fasad med tät vegetation bildas optimala platser för fåglar att häcka och söka skydd på. Växter på en vägg attraherar även många insekter. Andra dokumenterade fördelar är temperatur- och bullerreducering. Vegetationen, men främst substratet som växten växer i, fungerar som ljudabsorbent. En grön vägg, oavsett modul- eller klättersystem, ger även ett skyddande lager utanpå fasaden eftersom växterna hindrar att slagregn och UV-ljus sliter på fasaden. Idag finns det dessutom system som bidrar till viss reducering av dagvattenmängderna genom att regnvatten magasineras och används för bevattning.

Skötsel av gröna väggar

Då en grön vägg ibland sitter högt upp på en fasad krävs det en plan för hur skötsel ska kunna utföras. Rimligt är att försöka minimera skötseln så mycket som möjligt med kloka växtval och tillförlitliga bevattningssystem. Gröna väggar med modulsystem där vatten måste tillföras kontinuerligt för att förhindra uttorkning är sårbara. Vattnet kan av någon händelse utebli och då är det viktigt att växtmaterialet klarar några dagar utan vatten samt att substratet har så pass god vattenhållande förmåga att det kan försörja växterna under tiden. I våra nordiska förhållanden krävs därtill att vatten inte blir stående i slangar och ledningar under frostperioder. Därför har flertalet levande väggar idag en luftkompressor som automatiskt sätts igång vid låga temperaturer och blåser ut vattnet som står kvar i ledningar.

Vid skötsel av en grön fasad med klätterväxter kan en del arter kräva mer skötsel än andra. Skötseln omfattar främst beskärning så de inte skuggar fönster eller klättrar in i stuprör, in under vindskivor eller andra öppningar i fasaden. Beroende på hur många olika arter den gröna fasaden har kan en beskärning också gynna dess artsammansättning så vissa arter inte tar över.

Gröna väggar och samhällets krav på brandsäkerhet

Regler om brandskydd för ytterväggar och fasadbeklädnader finns i BBR 5:55. Fasader får vid brand endast utveckla en begränsad mängd rök och värme. I flervåningsbyggnader ska ytterväggar dessutom uppfylla följande krav:

  1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller
  2. brandspridning inuti väggen begränsas
  3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas
  4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5:55

Gröna väggar och samhällets krav på fuktsäkerhet

I Boverkets byggregler, BBR, finns krav på att byggnader och deras installationer ska utformas så att inte fukt orsakar skador, lukt eller mikrobiell påverkan som kan påverka hygien eller hälsa.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 6:51

Det är byggherren som ska se till att alla samhällets krav följs. Har hen inte kompetens själv så kan hen behöva anlita en rådgivare med kunskap om fuktsäkerhet. Rådgivaren bör komma med tidigt i projektplaneringen.
Med syfte att säkerställa att byggnaden inte får fuktskador bör en fuktsäkerhetsprojektering göras. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i produktionsskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsfasen. I kontrollplanen kan byggnadsnämnden ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.

Här kan du läsa mer om fuktsäkerhet

Här kan du läsa mer om fuktsäkerhetsprojektering

Att tänka på: Gröna väggar

  • Bevattningen måste fungera vid alla årstider vilket innebär regleringar för att möta förändringar i temperatur och växternas aktivitet. Speciellt vid övergångar från och till fryspunkten är situationen besvärlig för växter.
  • En dimensionerande hållfasthetsberäkning behöver göras för att en modulvägg ska sättas upp. Det blir stora laster på förankringspunkter från det vattenfyllda substratet.
  • En växtvägg drar till sig uppmärksamhet och behöver se attraktiv ut året runt. Det ställer höga krav på växtvalet som ska vara väldigt tåligt men också helst ha karaktär även på vintern.
  • Vissa klätterväxter kan utveckla rötter på rankorna om de stöter på ett lämpligt material. Detta kan vara dålig puts och trä i dåligt skick som murknande fönster och träfasader.
  • Kraftiga växter som sitter i en dålig puts kan trilla ner väldigt hastigt om ytterligare laster som vind eller snö och is adderas.

Du kan läsa mer om grönskande fasader och se exempel från Malmö stad under rubriken "På andra webbplatser" i  "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej