På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Öka den ekologiskt aktiva gröna ytan - Gröna tak och väggar

Vissa miljöer i städer och tätorter skulle kunna vara mycket grönare. Här kommer vi att beskriva hur det går att arbeta för att öka grönskan i staden genom att använda ytor som normalt inte är gröna. De vanligaste konstruktionerna är gröna tak och gröna väggar.

För att få in mer vegetation i den tätare staden anläggs i allt större omfattning vegetation på byggnader såsom tak, väggar och bjälklag på underjordiska konstruktioner som parkeringar. Gröna tak och väggar kan bidra till biologisk mångfald, utgöra en viktig del av det ekologiska samspelet, sänka temperaturen lokalt och reducera dagvattenmängder.

Genom att arbeta med gröna tak och väggar ökar den så kallade ekoeffektiva ytan, det vill säga den totala gröna ytan på en tomt. I takt med att fler städer använder grönytefaktorn för att arbeta med bevarande och introduktion av gröna lösningar i planeringen av stadsmiljön kommer troligen betydelsen av den ekoeffektiva ytan fortsätta att öka.

Här kan du läsa mer om grönytefaktorn

Samhällets krav ska tillämpas

Samhällets krav på byggnader ska tillämpas när en ny byggnad uppförs eller när en befintlig byggnad ändras. Ska gröna fasader, gröna tak eller andra typer av växtbäddar på bjälklag anläggas, är det särskilt viktigt att tidigt uppmärksamma reglerna om fukt och brandsäkerhet i Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR, och konstruktioners hållfasthet i Boverkets konstruktionsregler (2011:10), EKS.

Här kan du läsa mer om gröna tak och brandskydd respektive fukt

Här kan du läsa mer om gröna fasader och brandskydd respektive fukt 

Här kan du läsa mer om fukt och växtbäddar på bjälklag 

Mångfunktionalitet hos gröna tak och väggar

Gröna tak uppehåller och reducerar avrinningen, sänker temperaturen lokalt, bidrar till renare stadsluft och har en bullerdämpande effekt. De kan också bidra till biologisk mångfald till exempel genom att gynna pollinerande insekter. Gröna väggar är mindre undersökta, men det är rimligt att anta att de har i mycket samma funktioner som gröna tak. Detta är värdefulla egenskaper som bidrar till en klimatanpassad och hållbar stad.

Tjockare tak ger fler ekosystemtjänster

Hur många ekosystemtjänster som skapas med ett grönt tak beror dels på hur djup växtbädden är och dels vilken artsammansättning som finns på taket. Ett tjockare tak är mer bullerdämpande och bulleravledande, fördröjer mer dagvatten och skapar förutsättning för en rikare vegetation. Denna bidrar i sin tur med större kylningseffekt. När taket är synligt eller tillgängligt för användning skapas också rekreativa värden.

Gröna väggar är mer variationsrika eftersom de innefattar både klätterväxter och vertikala växtplanteringar, så kallade levande väggar som kan ha mycket varierande utformning. Levande väggar kan till exempel vara baserade på mineralull som har mycket goda bullerdämpande egenskaper. Det har visats att levande väggar har en avkylande effekt på stadsrummet, det vill säga där människor vistas.

Gröna tak gynnar biologisk mångfald

Gröna tak har introducerat en helt ny typ av vegetation i staden, en solanpassad vegetationstyp. Detta är en del av bidraget till den biologiska mångfalden som gröna tak ger – nya typer av vegetation i städerna, vilket gynnar flera arter. Utformningen kan variera från sedumtak med endast få sedumarter på de tunna taken till så kallande biotoptak där strandängar och torrängar anläggs med hundratals möjliga ängsväxter på de tjockare taken. Det går att välja växtarter som attraherar bin, humlor eller fjärilar. Gröna tak är också attraktiva som häckningsplats för fåglar. Observera dock att biotoptak kan påverka andra väsentliga egenskaper för byggnaden, så som brandskydd.

Kombinera med solceller eller vistelseytor

Trenden idag är att allt fler tak utnyttjas för flera funktioner samtidigt, till exempel gröna tak som kombineras med solceller. Det finns också olika systemlösningar som dramatisk minskar avrinningen från taket genom att magasinera och sedan långsamt släppa regnvatten från det gröna taket.
I täta stadsmiljöer skapas det i allt högre omfattning vistelseytor på tak eller taktrasser. Dessa ligger antingen intill sedum- och biotoptak eller gestaltas som takträdgårdar med rumslig varierande vegetation som buskar, perenner och gräsytor.

Olika ambitionsnivåer för att öka den ekoeffektiva ytan

Mycket hög: Den ekoeffektiva ytan på tomten ökas i så stor omfattning som möjligt med hjälp av biotoptak eller andra gröna taksystem med stor artvariation. Längs fasader anläggs klätterväxter eller levande väggar.


Hög ambitionsnivå: Hårdgör inte ytor i onödan. För att kompensera för delar av den bebyggda ytan, anlägg biotoptak på exempelvis miljöhus och andra gemensamma byggnader. Anlägg extensiva sedumtak på bostadshusen där det är byggnadstekniskt möjligt. Plantera enstaka klätterväxter på några av de fasader som kan anses passande, till exempel på miljöhus och andra konstruktioner som exempelvis cykelparkeringar.


Lätt att göra: För att kunna bidra enkelt och billigt kan man anlägga sedumtak på miljöhus och ha klätterväxter på fristående strukturer som spaljéer som inte påverkar byggnader.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej