På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hälsa, estetik och sociala relationer

Den gröna miljön påverkar människan genom att vi ser den. Ett vackert intryck ger omedelbart välbefinnande och detta påverkar oss både mentalt och fysiskt. Forskningen utvecklas mycket inom detta område och vi vet inte allt ännu. Nedan kommer dagens kunskapsläge att beskrivas.

En av de viktigaste funktionerna hos urban stadsgrönska att den ska ge rekreation. Även om anspråken på stadsgrönskan ökar i takt med att vi behöver den för klimatanpassning och andra utmaningar så kommer estetik fortsättningsvis att vara viktigt. Skönhet och estetik är kopplat till en massa nyttor som grönskan kan ge och som är relaterade till vår hälsa. Vegetation gör att puls och blodtryck går ner och vi blir mer avslappnade. Detta leder till att hjärt- och kärlsjukdomar och stressrelaterade problem minskar om människor kan vistas i naturliga omgivningar.

Läs mer om hur grönska påverkar vår hälsa här

Hälsa

Det är tydligt att grönska har en positiv påverkan på vår hälsa på många flera sätt, både direkt och indirekt. Forskning pågår och vår kunskap ökar snabbt. I städer, där människor tillbringar mycket av sin tid, är denna ekosystemtjänst av yttersta betydelse.

Det finns flera olika vetenskapliga teorier om vilka faktorer som kopplar grönstruktur till hälsa. De innefattar stressreduktion och avslappning, psykisk återhämtning, ökad fysisk aktivitet, ökade sociala interaktioner och reducerad partikelhalt i luften.

Grönska ger mentalt välbefinnande

Att vistas i och uppleva natur och gröna områden gör människor lugnare och mindre stressade. Bland annat så är ögat mest avslappnat och det känns vilsamt om man ser grönt ljus, ca 550 nm. En teori är att grönskan gör att vi blir uppmärksamma på ett avslappnat sätt till skillnad från den koncentrerade uppmärksamhet som riktas mot de flesta arbetsuppgifter och i möten med andra människor. Vi behöver en balans mellan dessa olika typer av koncentration och den ena ger vila från den andra. Den lägre stress grönskan ger oss visar sig i lägre blodtryck och puls samt lugnare andning. Dessa faktorer påverkar i sin tur vår hälsa framför allt på lång sikt men gör också att rehabiliteringstiden från psykisk ohälsa förkortas och återfallsrisken reduceras.

Grönska stimulerar till fysisk aktivitet

Fysisk inaktivitet har av WHO identifierats som den fjärde viktigaste faktorn för den globala mortaliteten. Promenader som utförs i rekreationssyften har visats ge positiva hälsoeffekter i många olika länder och för många olika åldrar. Antalet promenader som görs är relaterat till tillgången på grönytor.

Motionärer använder grönområden i stor omfattning, dels för att de erbjuder skydd från fordonstrafik men även för att många upplever miljön som trevligare att springa i. Sammanhängande grönområden med löpvänliga stigar och gångbanor gynnar därför motion och ger många hälsofördelar. En faktor som är viktig i detta sammanhang är säkerheten eftersom människor använder grönområden för fysisk aktivitet även när det är mörkt. Ett område får inte kännas otryggt om joggare ska använda det. Mot detta kan i vissa fall behovet av skugga komma. Under den varma delen av året är det att föredra att springa i skuggan av träd och buskar men dessa kan även uppfattas som otrygga. Anläggande av utomhusgym har ökat och uppskattas av många. De bör ligga längs en väl använd löpslinga och vara lätt tillgängliga, säkra och trygga.

Förutom att grönska uppmuntrar till fysisk aktivitet ökar även återhämtningen om aktiviteten utförs i grönområden. Det betyder att den fysiska aktiviteten blir mer effektiv om den utförs där det även finns grönska.

Vikten av god gestaltning

Hur grönskan tar form, gestaltas och upplevs är av största vikt för att den också ska användas och uppskattas. Många människor reagerar negativt på till exempel att vegetation ser oskött ut eller att den verkar övergiven. Därför måste skötseln alltid beaktas.

Det är svårt att uppskatta värdet av skönhet eftersom skönhet till stor del ligger i betraktarens öga. Kontexen är viktig för hur vacker någon tycker att en plats är och betraktarens kunskap och erfarenheter har också stor betydelse. Prydnadsväxter med blomsterprakt och ovanliga former kan ha höga estetiska värden, men för en som är intresserad av artmångfald kan detta uppfattas som onaturligt. I definitionen av skönhet ligger att den uppskattas och att mäniskor får positiva känslor som i sin tur kan påverka andra fysiska och mentala reaktioner och känslor.

Gestaltning handlar också om att kunna skapa trygga, säkra, tillgängliga, funktionella och vackra gröna stadsrum. En park behöver till exempel ha en hög komplexitet som kan skapas av artrikedom och variation. För att balansera komplexiteten krävs en helhet, det vill säga att parkens olika delar måste samverka. Rumsligheten är viktig, där öppna och slutna rum behöver varieras för att kunna erbjuda personlig avskildhet. Det är även viktigt att parken har en kraftfullhet med till exempel stora gamla träd som påvisar en naturlig kraft. Affektionsvärden, det vill säga relationen till det förflutna, samt originalitet skapar en identitet hos platsen. Genom en god skötsel erhålls en hög social status som ger en viktig dimension till parkens helhetsupplevelse.

Hur flikigt eller sammanhängande ett grönområde är har också betydelse för besökarens upplevelse av parken och hur den används. En liten park är mer beroende av en sammanhållen form medan en större park är mindre känslig för en långsmal eller flikig form.

 

Fakta om: Åtta olika parkkaraktärer – upplevelsevärden i det gröna

Vid SLU Alnarp har forskarna identifierat åtta olika så kallade parkkaraktärer som människor uppskattar i den gröna miljön och som bidrar till olika typer av upplevelsevärden. Dessa karaktärer är:

  • Det vilda
  • Artrikedom
  • Rofylldhet
  • Skogskänslan
  • Festparken
  • Prydnadsvärdet
  • Lekvänligheten
  • Idrotten

Genom att identifiera de olika karaktärerna och kartlägga var de finns, kan man få en ökad förståelse för grönskans olika upplevelsevärden, var det finns brist på vissa värden och var det är god tillgång på dem.

Gröna mötesplatser ger många sociala relationer

Sociala interaktioner påverkar även vår hälsa indirekt. Människor med många dagliga interaktioner med andra människor mår bättre än de som inte träffar någon alls. Gröna områden kan uppmuntra till att människor träffas och umgås. Parker och grönskande bostadsgårdar kan vara utflyktsmål som kräver lite planering och små insatser. Platser kan få en identitet av grönskan och bli en samlingsplats för möten och social interaktion. På detta sätt skapas ett aktivt uteliv av grönska.

 

Att tänka på: Grönska, hälsa och sociala funktioner
  • Ett grönområde måste upplevas tryggt för att det ska användas för rekreation, promenader eller fysisk aktivitet. Detta kan påverka gestaltningen av ett grönområde, som behov av ökad belysning längs gång- och cykelvägar, mindre buskage. För mycket belysning kan dock påverka och störa olika arter.
  • Grönområden behöver rymma en mångfald av upplevelsevärden och en variation för att kunna tillgodose olika människors behov av grönska.
  • En mer ostädad vild grönska ger bättre effekter på stressreduktionen än välklippt, ordnad grönska. Lämna "vildare" delar och ansa vegetationen mer än tukta den.

Olika ambitionsnivåer för grönska, hälsa och sociala funktioner

Ambitionsnivåer rekreation

Mycket hög: Anlägg parker och plantera grönska på lämpliga platser i utemiljön, särskilt nära vård- och omsorgsboenden, skolor och förskolor och knyt samman olika grönområden genom grönskande gång- och cykelstråk.


Hög: Plantera mycket grönska och kombinera vildare naturlika områden med öppna friväxande och klippta ytor. Placera överraskande element i designen som ornament och vatten.


En bra start: Skapa lugna och naturlika områden spridda över hela staden.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej