På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bra att veta om mark och växter

För att arbeta med gröna lösningar är det bra att känna till ekologiska förutsättningar för växter och mark. På den här sidan berättar vi om växters dynamik och markens betydelse.

Ekologiska förutsättningar och växters dynamik

Växter utvecklas under lång tid

Växter genomgår olika faser under sin livstid. Unga individer har en kraftig tillväxt – de ska etablera sig på en plats, utnyttja platsens resurser och kunna konkurrera med övriga individer som finns på platsen. Generellt satsar växter först på att etablera sina rötter innan tillväxten ovan jord tar ordentlig fart. Men olika arter har olika tillväxthastighet och även olika slutstorlek. En kraftig gödsling, av främst kväve, tidigt i en växts liv kan hämma rötternas exploatering av jorden och faktiskt ge negativa effekter senare i utvecklingen. Gödsling kan även göra att växten kommer in i den reproduktiva fasen snabbare än normalt. Växter kommer naturligt att gå in i en reproduktiv fas när den snabba tidiga tillväxten har avtagit.

Vegetationen kommer att förändras

Hur väl en plantering än är planerad och anpassad så kommer den att förändras med tiden. Arter kan komma in på platsen och konkurrera med de arter som finns. De arter som är planterade kan även konkurrera med varandra vilket i många fall leder till att några försvinner medan andra breder ut sig.

Utöver de planterade arterna kan andra arter vandra in via fröspridning eller från fröbanken i marken. Spridningen går inte att undvika men etableringen av frögrodda växter kan försvåras genom att en befintlig frisk och tät vegetation tar upp allt tillgängligt utrymme och mycket av resurserna. Unga individer är mer känsliga för förändringar och klarar torra förhållanden dåligt. Därför kan mängden ogräs även kontrolleras genom att anläggningen tillåts torka ut under perioder.

Växter konkurrerar med varandra

Växter konkurrerar med varandra, de konkurrerar med individer av samma art och med individer av andra arter. Konkurrensen är främst om ljus, vatten och näring. Växter som konkurrerar om ljus sträcker sig för att nå upp över de övriga. Det gör att de blir långa och ranka med få utspridda blad. Konkurrens om näring gör att den växt som är bäst på att tillgodogöra sig näringen kommer att bli stor och breda ut sig på bekostnad av de andra. Vissa växter kommer inte att klara konkurrensen utan försvinna.

Näringen påverkar hur vegetationen utvecklas och mår

Näringshalterna i jorden, främst kväve, minskar med åren vilket leder till att fler arter kan etablera sig. Antalet arter i ett område är främst kopplat till hur mycket kväve som finns tillgängligt. Vissa arter, som maskros, gynnas av gödsling och kan vandra in i ett väl gödslat område och bli dominanta. Finns det näring i överflöd kommer besvärliga ogräs som nässlor, skräppor och olika gräs att konkurrera med planterade arter. Har gödslingen varit restriktivt blir det inte lika mycket resurser för oönskad vegetation.

För lite näring kan å andra sidan ge bristsymptom och dålig vitalitet hos växterna vilket med tiden leder till försvagade individer som blir mottagliga för sjukdomar och skadeorganismer.

Marken är grunden för växterna

Eftersom jorden eller växtsubstratet förser växterna med vatten och näring blir den en av de viktigaste faktorerna för att växter ska kunna leverera ekosystemtjänster och en noggrann bedömning av jorden behöver göras. Bedömningen ska utgå från jordens egenskaper som stöd för växtligheten.

Jordens kvalitet är lika viktig som dess volym

Ofta efterfrågas vilken volym jord som behövs för en viss växt, till exempel ett träd eller en klätterväxt i en kruka. Detta är mycket svårt att ge ett enkelt svar på eftersom olika jord har olika kvalitet. Det går att räkna ut vilken volym jord som kan försörja vegetation med vatten om texturen i jorden är känd vilket betyder att mängden porer i jorden beräknas.

Vatten i marken

Den vattenhållande förmågan påverkas också mycket av mängden organiskt material i jorden. Jordens vattenhållande förmåga och hur den kommer att fungera vid olika typer av vattentillförsel, från nederbörd och från grundvatten, behöver kontrolleras med hjälp av någon sakkunnig på området, speciellt om systemet är konstruerat på bjälklag, i lådor eller andra behållare.

Växterna den bästa indikatorn på näring

Näringsinnehållet kan bedömas via växterna som växer eller genom kemiska analyser. Friska och gröna växter indikerar att näringstillgången i marken är god. Växter med näringsbrist blir oftast gulgröna och har få blad som sitter glest.

Var rädd om marken

Jorden måste även den tas omhand så egenskaperna inte försämras. Den ska skyddas mot kompaktering och erosion. Kompaktering sker vid all form av tryck på jorden, även fotgängare orsakar kompaktering till ringa grad. Erosion kan förhindras av att jorden är bevuxen med växter och om inte vatten får flöda genom och över öppen jord. I översilning för dagvattenmagasinering är det bra om huvudfåran är förstärkt med till exempel sten eller makadam för att erosion av den kringliggande jorden ska försvåras.

Den organiska halten i jorden reduceras med tiden. Med en lägre halt av organiskt material minskar jordens vattenhållande och näringshållande förmåga. En jord som innehåller organiskt material har högre motståndskraft mot kompaktering. Växtrötter kommer alltid att tillföra organiskt material till jorden de växer i men även förna, det vill säga löv och annat ovanjordiskt växtmaterial, bryts ner till organiskt material. Löv och andra växtdelar bör därför inte krattas bort ur planteringar. Gödsling blir mer effektiv och hållbar om jorden innehåller organiskt material och näringen läcker inte bort. Förutsättningar som pH, vattentillgång och näringstillgång kan påverkas via marken till viss grad.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej