Vad kan man göra på tomter

På en tomt kan man göra mycket för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster. På den här sidan ger vi exempel på åtgärder som gynnar klimatanpassning, biologisk mångfald och hur man kan öka den ekoeffektiva ytan.

Med tomt avses i detta sammanhang en bostadsgård eller en innergård.

Klimatanpassningsåtgärder

Klimatanpassning på en tomt bör gynna tre huvudsakliga funktioner:

  • reglering och reducering av en ökad nederbörd,
  • reglering av lokalklimatet och
  • anpassning till en lägre grundvattennivå.

Men även andra klimatanpassningar kan behövas, som mot extremväder med stormar och översvämningar eller anpassningar till en höjd havsnivå.

Hantera dagvatten

För att hantera dagvatten kan olika lösningar kombineras – från de som passar där dagvattnet genereras som gröna tak, genomsläppliga ytor och infiltrationsytor, via de som uppehåller vatten, som diken, kanaler och växtbäddar, till magasin som dammar och översvämningsytor. På en mindre yta som en bostadsgård kan det vara svårt att få plats med stora infiltrationsytor och dammar. Det blir därför viktigt att placera dessa där marken är mest lämpad för det, antingen på tomten eller utanför. Detta kan behöva utredas i samband med detaljplanering eller byggprojektering.

Att känna till markens egenskaper är avgörande för vilka lösningar som blir mest effektiva. Infiltration är mest effektiv där jorden har en grov struktur som grus och sand. Är jorden mindre genomsläpplig kan det vara lämpligt att anlägga en damm för att samla upp vattnet. För att undvika att dammen torkar ut helt och tappar estetiska värden kan det behövas en dammduk.

Biofilter kan anläggas på olika typer av mark. De kan placeras helt ovan jord eller nedsänkta och med eller utan infiltrering av vattnet till underliggande jordlager. Ett svackdike och översvämningsytor kräver också utrymme men har fördelen att de bara innehåller vatten under ett regn, de kan alltså användas för andra ändamål under övrig tid.

I närheten av byggnader måste dock översvämningsaspekter beaktas för att inte riskera att vattnet undergräver byggnadernas grund eller tränger in i källarlokaler. Dagvattenlösningar måste kontrolleras regelbundet så de inte blir igensatta och därför inte fungerar som de ska vid kraftiga regn. En försvårande faktor kan vara att dagvattenhantering inte ligger inom samma förvaltning eller organisation som den som ansvarar för skötsel eller konstruktion av grönytor vilket kräver nya samarbeten.

Att anlägga en dagvattenlösning kräver planering och beräkningar som kvantifierar mängden vatten som kan uppehållas och eller reduceras.

Reglera lokalklimatet

Lokalklimatet regleras av fukthalten i underlaget, skuggning, vindhastigheten och vilka värmelagrande och reflekterande material som används vid husfasader och hårdgjorda ytor. Fukthalten ökar om vatten tillåts infiltrera. Denna effekt får man alltså när dagvatten leds ner i jord och jorden håller kvar vattnet. Öppen jord innehåller även mer fukt än hårdgjorda ytor vilket innebär att andelen hårdgjord mark har betydelse för temperaturen på en bostadsgård.

Vindriktning och vindhastighet går att modifiera med hjälp av vegetation som buskar och träd. Generellt kan man säga att en gles bladmassa reducerar vindhastigheter mer än en tät. Detta eftersom vinden då bromsas när den går genom bladmassan och grenverket, istället för att ledas runt eller över om det är tät bladmassa.

Träd och buskar skuggar även sin omgivning vilket kan leda till lägre temperaturer under vegetationssäsongen. Under vinter och vår släpper lövfällande träd och buskar däremot igenom solens värmande strålar. Beräkningar av lokalklimatet är möjliga att göra med olika programvaror som till exempel Envi-MET.

Läs mer om Envi-MET här.

Öka den ekoeffektiva ytan

På tomten kan också andelen gröna ytor öka så att vi får mer ekoeffektiva ytor. Detta efterfrågas bland annat när man arbetar med grönytefaktorn. Grönytefaktorn är ett planeringsredskap som kan användas för att säkerställa en viss mängd vegetation på tomten. Grönytefaktorn är kvoten mellan den ekoeffektiva ytan och hela tomtens yta.

Den ekoeffektiva ytan kan ökas genom att anlägga vegetation på byggnaders tak och låta vegetation klättra på väggar och andra konstruktioner. Att använda vegetationen tredimensionellt är också ett sätt att skapa upplevelsen av att miljön är lummigt grön. Det kan innebära klättrande vegetation eller träd och buskar.

Här kan du läsa mer om hur man kan beräkna en viss grönytefaktor på tomten.

Biologisk mångfald

Bostadsgårdar kan hysa mycket biologisk mångfald. Gräsmattor kan ersättas med artrika system som urbana ängar, perenna örtmattor, dagvattenlösningar och olika typer av biotoper. Dessa system har potential att bli mer lättskötta och motståndskraftiga mot förändringar och slitage än de klippta gräsmattor och ensartade planteringar som länge har dominerat bostadsgårdarna. Resultatet beror hur väl vegetationen anpassas till de förutsättningar som finns på platsen. Vegetationen i olika biotoper är anpassad till olika förutsättningar och kommer därför att fungera bäst under de förutsättningar som liknar dem i en naturlig biotop. För val av biotop utifrån förutsättningar, se tabell nedan.

Bevara skyddsvärda träd

Att bevara de skyddsvärda träd som finns på platsen är ett sätt att göra en stor insats för den biologiska mångfalden. Det är en av de enskilda åtgärder som bidrar med flest och mest ekosystemtjänster. Skyddsvärda träd är de som har, eller som har potential att få, stora kulturella, estetiska eller biologiska värden.

Vid byggnation kan skyddsvärda träd skyddas genom att hägna in trädet och lägga ut markplåtar så rötterna inte skadas. Större rötter (ca 5 cm och uppåt i diameter) ska inte heller kapas.

Om ett större eller äldre träd måste fällas kan man med fördel spara trädstubben liggande eller stående för att gynna nyttiga insekter.

Förutsättningar Biotop/vegetationstyp   Åtgärder
Torrt och mörkt Fältskiktet i en näringsfattig skog Hedskog
Barrskog
Vattenhållande förmågan i jorden bör höjas
Friskt och mörkt Fältskiktet i en näringsrik skog Blandlövskog
Ädellövskog
Med flera
Ett organiskt skikt bör finnas på markytan
Torrt och soligt Torra exponerade ytor Sandhed
Torräng
Hällmarksvegetation
Sandstäpper Alvarsvegetation
Alvarsvegetation och kalkängar gynnas av kalkinblandning till högt pH
Friskt och soligt Alla mer näringsrika biotoper Rished
Högörtäng
Fuktäng
Alvarfuktäng
Vilken typ som passar avgörs även av pH

Tabellen visar olika biotoper/vegetationstyper som kan konstrueras på platser med olika förutsättningar och de åtgärder som kan behövas för att biotopen ska fungera bra.

Pollinering

Stadsmiljön kan vara ett bra habitat för olika insekter som exempelvis pollinatörer. Den blomstervariation som finns i tätorter är ofta större än den som finns i odlingslandskapet idag och många pollinatörer som lever i det äldre odlingslandskapets variation av biotoper har goda förutsättningar i tätorter idag. Stadsmiljön kan med andra ord vara värdefull för jordbruket genom att erbjuda livsmiljöer för pollinerande insekter under de tider av säsongen som de inte har föda bland grödorna.


Det finns ett antal olika åtgärder som kan vidtas för att gynna insekter på en bostadsgård. Pollinerande insekter behöver föda, vatten och boplatser åt både vuxna insekter och deras larver. Nektar- och pollenbärande växter kan planteras. Lättgrävd sand, död ved och trädhåligheter ger boplatser för vilda bin och andra insekter. Även oklippta ytor eller döda grenar som lämnas i buskplanteringar och planteringar med lägre träd gynnar en högre artrikedom på tomter.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej