Roller och ansvar i ekosystemtjänster

Riksdagen har fattat beslut om att senast 2018 ska värdet av ekosystemtjänsterna vara kända och beaktade vid relevanta beslut. Beslut vid planering, byggande och förvaltning påverkar ekosystemtjänsterna i hög grad. I dessa processer har kommunen, länsstyrelsen, nationella myndigheter, byggbranschen och fastighetsägare viktiga roller och ansvar. På den här sidan redogör vi för de viktigaste aktörerna och vad de kan göra för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster.

Kommunen har flera viktiga roller

Kommunen har en nyckelroll för att synliggöra och ta fram strategier för hur ekosystemtjänster ska bevaras och utvecklas.

Ansvar för fysisk planering

Vid fysisk planering samt bygglovsprövning ska kommunen ta hänsyn till allmänna intressen enligt PBL. Här kan kommunen använda ekosystemtjänster som ett verktyg att beakta och möta de allmänna intressena i 2 kap. PBL. Förutom hänsyn till befintliga värden och ekosystemtjänster kan det i planeringen handla om att använda ekosystemtjänster för att hantera klimatförändringar, skapa förutsättningar för bättre hälsa och välbefinnande eller att minska buller och luftföroreningar.

Tydliga beskrivningar av ekosystemtjänsters nytta kan också bidra till att kommunicera värdet av naturbaserade lösningar istället för tekniska lösningar mellan olika förvaltningar.

Iordningsställa och förvalta

Kommunen har också ett viktigt ansvar i att iordningställa och förvalta anlagda ekosystemtjänster som ligger på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap. Det kan vara en park, en gata eller ett naturområde.

En del kommuner äger också större markområden för friluftsliv, rekreation eller som framtida markreserv. Det är ofta områden som inte är planlagda enligt PBL, men som har en stor betydelse för flera ekosystemtjänster.

Markägare

Kommunen är också ofta en stor markägare och har därmed en roll att vara föregångare och ett gott exempel när de bygger och förvaltar. Det kan handla om att bygga med mycket grönska, ta god hänsyn vid byggandet och kompensera för ekosystemtjänster som går förlorade i byggandet.

Kommunen kan i egenskap av markägare också ställa krav på den som ska köpa och bebygga marken. Krav på hänsyn till ekosystemtjänster kan ställas i ett så kallat markanvisningsavtal.

Dialog och inflytande

Det är en genomgående tanke i plan- och bygglagen att skapa goda möjligheter till medborgarinflytande. Därför är processen för att ta fram en översiktsplan och detaljplan reglerad i lagen. Samråd samt utställning av förslag till översiktsplanen eller granskning av detaljplaner ger medborgarna möjlighet till insyn och påverkan vid utformningen av planerna.

När det gäller ekosystemtjänster är det särskilt angeläget att föra en dialog med medborgarna i tidiga skeden av planprocessen för att synliggöra värden och behov av ekosystemtjänster. Det handlar om att ta reda på hur områden används och vilken potential de har. Det gäller särskilt kulturella ekosystemtjänster som upplevelser för rekreation, men också att fånga lokalkunskapen om ett område.

Länsstyrelsen ger vägledning och stöd

På regional nivå har länsstyrelserna en viktig roll att ta fram planeringsunderlag beträffande allmänna intressen, inklusive de som också är ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan härvid indirekt vävas in i länsstyrelsens rådgivning till kommunerna i deras arbete med översiktsplaner och detaljplaner.

Här finns en möjlighet att informera kommunerna om ekosystemtjänster i områden av riksintresse för natur- och kulturmiljö samt friluftsliv. Det kan också handla om att inspirera till naturbaserade lösningar för att klara miljökvalitetsnormer eller hantera risker för översvämning, ras, skred och erosion.

Handlingsplaner för grön infrastruktur

Länsstyrelsen har också i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Handlingsplanerna ska vara klara i oktober 2018 och kommer att vara ett viktigt planeringsunderlag för att synliggöra ekologiska värdekärnor, värdetrakter och samband i landskapet.

På nationell nivå finns många aktörer

Flera nationella myndigheter som Boverket och Naturvårdsverket arbetar med att ta fram kunskapsunderlag och vägledningar för hur ekosystemtjänster och grön infrastruktur kan bevaras och utvecklas. Andra relevanta myndigheter är Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Sametinget och Riksantikvarieämbetet.

Organ ansvariga för regional utveckling

Även organisationer som har ansvar för regional utveckling och tillväxt så som formella regionförbund, kommunalförbund eller kommunala samverkansorgan kan behöva lyfta frågorna om ekosystemtjänster och grön infrastruktur. Alltfler regionala utvecklingsprogram börjar ha en rumslig dimension som även kan behöva ta hänsyn till kapitalet av ekosystemtjänster.

Byggbransch

Byggbranschen består av de aktörer som är involverade i byggprocessen. Det kan vara byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter, landskapsarkitekter, ingenjörer och landskapsingenjörer. Byggbranschen, och mer specifikt byggherren, har ett ansvar för att uppfylla kraven i PBL, PBF, EKS och BBR för byggnader och för tomtmark. De aktörer som arbetar med bygget ansvarar för den direkta påverkan på ekosystemtjänsterna på byggplatsen.

Byggbranschen står för en viktig del i den konkreta utvecklingen av tekniska, landskapliga, ekonomiska och sociala lösningar som relaterar till ekosystemtjänster.

Fastighetsägaren

Fastighetsägaren kan till exempel vara en enskild villaägare, en större markägare, en bostadsrättsförening, samfällighetsförening, en kommun, ett landsting, Svenska kyrkan eller staten.

Fastighetsägaren har ett ansvar att uppfylla de krav som finns i PBL, PBF, EKS och BBR. Genom förvaltningen av fastighetens utemiljöer kan fastighetsägaren göra mycket för att bevara och utveckla ekosystemtjänsterna på markområdet. Det kan till exempel handla om att ta tillvara befintliga naturvärden och vegetation.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej