Parker och grönområden reglerar vatten vid skyfall och översvämning

Grönområden och ytor med genomsläppliga markmaterial har stor betydelse för att hantera både dagvatten och större vattenflöden vid skyfall och långvariga regn.

Eftersom marken i städer och tätorter till stor del är hårdgjord kan den inte ta emot och infiltrera dagvatten. Denna kapacitetsbrist blir ännu tydligare vid skyfall eller långvariga regn då stora mängder vatten måste fördröjas och infiltreras lokalt. Annars hamnar vattnet i dagvatten- och avloppssystemet som ofta är underdimensionerade för stora vattenmängder. Detta kan leda till översvämningar och föroreningsspridning. Översvämningar vid skyfall kan få förödande konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur och samhällsfunktioner, men också på privat egendom.

Kostnadseffektivt med naturbaserade lösningar

Parker, grönområden och andra gröna ytor kan både fördröja vatten för att minska belastningen på VA-ledningssystemet och i viss mån infiltrera vatten. Det skulle vara alltför kostsamt och svårt att bygga ut de tekniska systemen för vatten och avlopp för att klara dessa extremväder. Därför behövs parker och grönområden för att fördröja och i viss mån infiltrera vatten lokalt. Att göra plats för vatten i den byggda miljön genom att satsa på förebyggande, ekosystembaserade åtgärder är ofta kostnadseffektivt i jämförelse med att satsa på tekniska lösningar. Sådana lösningar är ofta statiska och kräver kontinuerlig drift samt nya och kostsamma lösningar för varje tillkommande problem.

Exempel: Plats för Malmös vatten

Under skyfallet i Malmö 2014 regnade det lika mycket på sex timmar som det normalt gör hela juli och augusti. Det blev stora översvämningar som fick stora konsekvenser för både samhället och för enskilda. Det var ett så kallat hundraårsregn som bara förväntas inträffa en gång inom ett hundraårsintervall. Om ledningssystemet skulle byggas ut för att kunna ta hand om dessa mängder vatten skulle det motsvara 200 mil nya ledningar till en kostnad av sex miljarder kronor. Detta för en situation som kanske inträffar vart hundrade år. Lösningen ligger istället i stadsplaneringen och i att skapa plats för vattnet i den byggda miljön där vattnet kan fördröjas och i viss mån infiltreras. Malmö stad har därför tagit fram en skyfallsplan med strategier och planer för hur stadens allmänna platsmark ska kunna användas för att fördröja vatten.

Läs mer i Malmös skyfallsplan under "Relaterad information".

Stora träd och vegetation behövs

Träd och annan vegetation i staden gör ett viktigt jobb för att hantera regn, genom att ta upp och lagra vatten och genom att göra marken mer porös och mottaglig för infiltration av vatten. Studier visar att vid normala sommarregn rinner drygt 60 procent mindre regnvatten av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor. Från gräsklädda ytor rinner nästan inget regnvatten alls av. Detta eftersom träd, planteringsgropar och gräsytor istället samlar upp, avdunstar och infiltrerar vatten.
Förutom träd och vegetation kan naturbaserade lösningar som restaurering av vattendrag och anläggning av våtmarker inom och utanför den byggda miljön vara effektiva åtgärder för att ta hand om vatten.

Läs mer i Argument för mer ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2016) under "Relaterad information"

Du kan även läsa mer om om gröna lösningar för klimatanpassning här.

Du kan också läsa om beräkningar för fördröjning och minskning av dagvatten här.

Större träd har stor betydelse för att hantera vatten.
Större träd har stor betydelse för att hantera vatten. Bladverket i kronan fångar upp regnvatten innan det når marken och genom evapotranspirationen avdunstar trädet vatten som tagits upp av rötterna i marken. Ett stort träd kan fånga upp till 1000 liter regnvatten i bladverket och avdunsta 1000 liter vatten per dygn. Ett litet träd (stamomkrets 15 cm) har ca 10 kvm bladverk och endast en hundradel av det stora trädets kapacitet. Det kan bara fånga upp 10 liter vatten i bladverket och avdunsta 10 liter vatten per dygn. (Källa: Fransson, A-M, 2017) Illustration: Boverket
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej