På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ekosystemtjänster i översiktsplan

Översiktsplanen är det viktigaste planinstrumentet för att styra en mark- och vattenanvändning som främjar ekosystemtjänster. På den här sidan beskriver vi översiktsplanens centrala vägledande roll för att implementera ekosystemtjänster i plan- och byggprocesser.

Det är i översiktsplanen kommunen visar hur de allmänna intressena i 2 kap. PBL tillgodoses i den framtida mark- och vattenanvändningen i hela kommunen. Ställningstagandena i översiktsplanen blir vägledande för detaljplaneläggning, planbesked, förhandsbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. En viktig framgångsfaktor för detta är kunskapsuppbyggande och dialog.

Metod för arbetet med ekosystemtjänster i översiktsplaneringen

Följande undersidor visar en metod för hur ekosystemtjänster kan identifieras, bedömas och integreras med allmänna intressen i en översiktsplan, ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunens yta eller ett tillägg till översiktsplan. Metoden kan användas i samband med den formella översiktsplaneprocessen och ger praktiska råd för att integrera ekosystemtjänster till exempel i ett samrådsförslag. Efter sammanställningen av synpunkter från samrådet kan det framkomma nya förutsättningar som kan hanteras enligt metoden fram till granskningsversionen.

 

Översiktsplanens centrala roll för implementering av ekosystemtjänster
Figur 10 Översiktsplanens centrala roll för implementering av ekosystemtjänster i planering och bygglov. Figuren visar PBL:s instrument samt planer och verktyg utanför PBL som är viktiga som planeringsunderlag och genomförande. Översiktsplanen är vägledande för kommande detaljplaner, förhandsbesked och bygglov. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur man avser att ta hänsyn till allmänna intressen i 2 kap. PBL inklusive 3 och 4 kap. miljöbalken. Av planen ska det också framgå hur kommunen i sin fysiska planering avser att ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsernas handlingsplaner för grön infrastruktur är en regional plan som lyfter ekosystemtjänster. Handlingsplanerna kan också vara ett underlag för kommunens grönplan som i sin tur är vägledande för översiktsplanen och detaljplaner. Illustration: Boverket

Här kan du läsa mera om den formella översiktsplaneprocessen.

Boverkets förslag till ÖP-modell

Vägledningen för integrering av ekosystemtjänster i översiktsplanering utgår från Boverkets förslag till ÖP-modell. Enligt denna modell innehåller översiktsplanen:

  • en karta över den långsiktiga och övergripande utvecklingsinriktningen
  • en markanvändningskarta med områdesvisa ställningstaganden
  • en karta över riksintressen, landsbygdsutveckling i strandnära läge samt andra värden enligt miljöbalken.

I områdesvisa ställningstaganden till markanvisningskartan kan kommunen ta fram övergripande principer och målsättningar för till exempel andel grönska i staden eller tillgång till park och natur.

Här kan du läsa mera om Boverkets förslag till ÖP-modell.

Översiktsplanens centrala vägledande roll

Översiktsplanen visar inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ger vägledning om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska kommunen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena kan ha en väsentlig betydelse vid beslut om användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Av planen ska det också framgå hur kommunen i sin fysiska planering avser att ta hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen.

I översiktsplanen ska kommunen också redovisa sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Här kan du läsa mer om översiktsplanens nytta, funktion och användning.

Läs mer om ekosystemtjänster och allmänna intressen här

Läs mer om nationella och internationella mål om ekosystemtjänster här.

Ekosystemtjänster ur ett regionalt perspektiv

Kommunernas grönstruktur är en del av ett större ekologiskt samband på regional nivå. För att främja biologisk mångfald och en gynnsam populationsutveckling av hotade arter behövs goda möjligheter till artutbyten mellan livsmiljöer. Detta sker via gröna spridningskorridorer och mellan livsmiljöer som ligger inom rimliga avstånd till varandra. Översiktsplanen är ett viktigt planinstrument att bevara fungerande regionala och mellankommunala samband för grönstruktur. Länsstyrelserna har ansvar för att ta fram regionala handlingsplaner för en grön infrastruktur som visar på viktiga ekologiska samband.

Det är viktigt med en bra mellankommunal samordning eftersom många kommuner delar på större grönområden och gröna kilar och tar gemensamt del av deras ekosystemtjänster som till exempel rekreation, friluftsliv, dricksvattentäkter, areella näringar, vattenavrinning, med mera.

Här kan du läsa mera om regional och mellankommunal samordning.

Här hittar du ett exempel från Stockholms län angående regionala gröna samband.

Grönplan

Grönplanen är ett viktigt kompletterande dokument till översiktsplanen som preciserar och konkretiserar översiktsplanens övergripande strategier och målsättningar för kommunens arbete med grönstruktur och ekosystemtjänster. Den kan också vara en handlingsplan med åtgärdsförslag för hur grönstrukturen bör utvecklas och förvaltas samt hur målsättningar ska följas upp. Det finns inget lagkrav på att det ska finnas en grönplan.

Här kan du läsa mer om grönplan.

Kunskapsuppbyggnad och dialog – en viktig framgångsfaktor

För att lyckas med att synliggöra och integrera ekosystemtjänster i planeringen är det viktig med tvärsektoriell samverkan under planeringsprocessen. Genom att arbeta med ekosystemtjänster på ett koordinerat sätt längs hela planeringsprocessen ökas kunskapen för ekosystemtjänster och deras betydelse i planeringssammanhang.

Kunskapen och kompetensen om ekosystemtjänster kan variera. En gemensam vision som följer med under hela processen underlättar integreringen av ekosystemtjänster i planarbetet. Begrepp som används i sammanhanget kan ha olika betydelse för människor med olika bakgrund. En diskussion och förståelse av begreppens innebörd är grundläggande för en bra och konstruktiv dialog och beslut.

Läs mer om Från grönska till nytta här.

Medborgardialog

Om kommunen tar initiativ till en medborgardialog långt innan alla ställningstaganden är gjorda, kan medborgarnas kunskap, erfarenheter och behov ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget. Den formella samrådsskyldigheten enligt plan- och bygglagen (PBL) är en del av medborgardialogen och dialogen med medborgarna behöver påbörjas tidigt under samrådet. En medborgardialog är ett utmärkt tillfälle att förklara vad ekosystemtjänster är för något och vilka nyttor och värden de kan ge oss. I gengäld kan kommunen få en bred kunskap om vilka ekosystemtjänster det finns. Det kan finnas traditionell och lokal kunskap om ekosystemtjänster och erfarenheter kring dessa. Uppgifter om hur olika ekosystemtjänster används och värderas av närboende eller vilka brister det finns inom planområdet är värdefulla underlag för planeringen.

Exempel Upplands Väsby

Exempel på en tidig medborgardialog inför översiktsplanearbete från Väsby. Under dialogen har ett flertal Väsbybor framhävt att närhet till naturen är viktigt. På medborgarkartan har det pekats ut vilka grönområden som anses vara attraktiva mötesplatser.
Ta del av medborgardialog om grönområden i Upplands Väsby här

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej