På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ekosystemtjänster vid bygglov utanför detaljplan

Vid nästan alla typer av åtgärder som kräver bygglov, utanför ett område som omfattas av en detaljplan, ska bygglovet prövas mot allmänna intressen och krav i 2 kap. respektive 8 kap. PBL. På den här sidan berättar vi hur ekosystemtjänster hanteras vid prövningen av bygglov utanför detaljplan.

För bygglov för en åtgärd utanför ett område som omfattas av en detaljplan, prövas markens lämplighet för den aktuella åtgärden både gentemot allmänna intressen i 2 kap. PBL och kraven på bland annat tomt i 8 kap. PBL utifrån förutsättningarna på den specifika platsen.

Undantag för prövning enligt 2 kap. PBL gäller åtgärder som till exempel liten tillbyggnad till en- och tvåbostadshus eller byte av en byggnads fasadmaterial.

Förhandsbesked

Den sökande kan tidigare ha fått ett positivt förhandsbesked att åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. I förhandsbeskedet har byggnadsnämnden tagit ställning till att vissa av kraven i 2 kap. PBL är uppfyllda, bland annat de krav som berör lokaliseringen av en åtgärd. Ett positivt förhandsbesked är bindande för byggnadsnämnden i prövningen av bygglovet, om ansökan om bygglov kommer in inom två år efter det att förhandsbeskedet vunnit laga kraft. Att förhandsbeskedet är bindande innebär att byggnadsnämnden endast får pröva frågor i bygglovet som inte tidigare avgjorts i förhandsbeskedet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 285)

I bygglovet behöver man därmed inte pröva de frågor som redan är avgjorda i förhandsbeskedet. Prövningen av bygglovet kan då istället riktas in på att ta ställning till de andra kraven i 2 kap. PBL som inte har blivit prövade i förhandsbeskedet och de övriga krav i 8 kap. PBL som ska prövas i bygglovet.

Ekosystemtjänster i bygglovprövningen

Prövning av bygglov för åtgärder utanför detaljplan liknar den prövning som görs i en detaljplan och möjligheterna för byggnadsnämnden att beakta ekosystemtjänster kan därför vara likartade. Vid en prövning av bygglov utanför detaljplan ska åtgärden bland annat uppfylla kraven enligt 2 kap. PBL. Som exempel kan det innebära att bygglov inte kan ges om marken eller vattnet är bättre lämpad ur allmän synpunkt att användas för ett annat ändamål än det som söks för. Det kan då handla om att en viss mark är bättre lämpad att användas som naturmark, våtmark eller jordbruksmark än att det i stället skulle användas för exempelvis industri eller handel.

Prövningen av kraven enligt 8 kap. PBL är dock detsamma för bygglov utanför detaljplan som för bygglov inom detaljplan. Detta innebär bland annat att obebyggda tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.

Översiktsplanens roll vid prövningen

Byggnadsnämnden ska väga den enskildes intresse av att bygga på platsen mot allmänna intressen, inklusive riksintressen enligt miljöbalken, som kommunen ska ha behandlat i sin översiktsplan. De överväganden och ställningstaganden som kommunen har gjort i översiktsplanen gällande ekosystemtjänster och de rumsliga förutsättningarna för dem, är därför av stor betydelse i dessa situationer. Det kan till exempel handla om områden som har ett stort skyddsvärde ur ett ekologiskt perspektiv. Översiktsplanens betydelse som underlag för byggnadsnämndens beslut i enskilda ärenden är dock i hög grad beroende av hur konkret och relevant planen är utformad.

Underlag för prövningen

En ansökan om lov ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen.

De uppgifter som kan behövas för prövningen, utifrån kravet på tomter i PBL med en koppling till ekosystemtjänster, är uppgifter om:

  • befintliga markhöjder,
  • befintlig terrängbeskaffenhet,
  • befintlig vegetation inklusive dess natur- och kulturvärden,
  • planerad tomtberedning,
  • planerade vägar,
  • planteringar,
  • dagvattenhantering och
  • markbehandlingar och behov av hårdgörning av mark.

För att exempelvis kunna bedöma att det inte uppstår betydande olägenhet för omgivningen kan det behövas uppgifter om hur tomten förhåller sig till angränsade tomter. Det kan då handla om att exempelvis visa hur marknivåerna på tomten ansluter i gräns till marknivåerna på angränsande tomter. Detta kan ha betydelse för exempelvis omhändertagande av dagvatten.

Att tänka på: Hänsyn till stads- och landskapsbild samt natur- och kulturvärden

Byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Detsamma gäller för ordnande av obebyggda tomter som ska bebyggas.

Hänsynen till naturvärdena på platsen kan till exempel avse en värdefull naturmiljö och kulturlandskapet på platsen. När byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader, har även områdets topografi och landskapskaraktär betydelse. Det är till exempel naturligare att förlägga en byggnad invid ett skogsbryn än fritt öppen på åkermark. Det är också ofta lämpligare att i ett starkt kuperat landskap, till exempel ett bergigt strandparti, förlägga byggnader på lägre nivå än på de högsta partierna, där de kan bryta landskapets konturer. (jfr prop. 1985/86:1 s. 480 f.)

Hänsyn till goda klimatförhållanden innebär bland annat att områden för lek och rekreativ utevistelse bör orienteras så att de blir solbelysta i tillräcklig utsträckning och att hänsyn tas till vindförhållandena på platsen. (jfr prop. 1985/86:1 s. 476)

Att tänka på: Naturförutsättningarna ska så långt möjligt tas tillvara

I detta ligger bland annat att tomtens förutsättningar i fråga om topografi, växtlighet och markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindförhållanden ska beaktas. Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare mot slitage än nyanlagda och nyplanterade tomter. Byggnads- och anläggningsarbeten bör därför utföras så att skador på mark och vegetation så långt möjligt undviks. (jfr prop. 1985/86:1 s.517)

Naturförutsättningarna på platsen kan ha stor betydelse för att bevara och utveckla ekosystemtjänster. Topografi kan ha stor betydelse för ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning och rekreation. Befintlig växtlighet på tomten ger karaktär och identitet, men kan också vara en viktig livsmiljö för olika arter.

Markens beskaffenhet har betydelse för infiltration och fördröjning av dagvatten. Det kan till exempel vara lämpligt att vara varsam med och inte kompaktera en lerhaltig jord. Detta för att inte förstöra jordens vattenhållande förmåga. Markens beskaffenhet har också betydelse för att rena vatten. Vegetation längs stränder har en vattenrenande effekt och kan ha betydelse för att upprätthålla miljökvalitetsnormerna för vatten. Sol- temperatur- och vindförhållanden har också stor betydelse för lokalklimatet och för ekosystemtjänster.

Att tänka på: Friyta för lek och utevistelse

Friytornas lämplighet för lek och utevistelse beror i många fall av den grönska och vegetation som finns eller anordnas på tomten. Stora träd, varierad topografi, vegetation, ljud-, ljus- och klimatförhållanden kan vara avgörande för om platsen ger välbefinnande och rekreation och stimulerar till fysisk aktivitet och lek.

Se även avsnittet Grönska främjar hälsa och välbefinnande

För friytor vid skola, förskola och fritidshem har Boverket tagit fram allmänna råd och vägledning. Ta del av det allmänna rådet under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej