På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ekosystemtjänster vid bygglov inom detaljplan

Om en åtgärd som kräver bygglov ska utföras inom ett område som omfattas av detaljplan kan flera förutsättningar för ekosystemtjänster redan vara hanterade i detaljplanen. Vissa förutsättningar hanteras dock inte i detaljplanen utan i stället i bygglovet genom den prövning som sker av vissa allmänna intressen och krav i 2 kap. respektive 8 kap. PBL.

På den här sidan berättar vi hur ekosystemtjänster hanteras vid prövning av bygglov inom detaljplan och hur en grönytefaktor kan hanteras i samband med prövningen.

När ett bygglov beviljas inom detaljplan ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Dessa förutsättningar är bland annat att en åtgärd inte får strida mot gällande detaljplan. Att en åtgärd ska följa gällande detaljplan beror på att här har markens lämplighet för den aktuella åtgärden och användningen av de områden som ingår i detaljplanen redan prövats genom planen. Frågor som rör ekosystemtjänster kan i viss utsträckning vara hanterade i detaljplanen som då utgör ramen för vad som i berörda avseenden kan krävas av markägaren. I så fall bör detta framgå av plankartan och planbeskrivningen.

Förutom att en åtgärd ska följa gällande detaljplan så ska den även uppfylla vissa andra krav i 2 och 8 kap PBL. En prövning mot dessa krav behöver därför ske i bygglovet. Ett exempel på ett sådant krav är kravet på att obebyggda tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.

Underlag för prövningen

En ansökan om lov ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen.

De uppgifter som kan behövas för prövningen, utifrån kravet på tomter i PBL med en koppling till ekosystemtjänster, är uppgifter om:

  • befintliga markhöjder,
  • befintlig terrängbeskaffenhet,
  • befintlig vegetation inklusive dess natur- och kulturvärden,
  • planerad tomtberedning,
  • planerade vägar,
  • planteringar,
  • dagvattenhantering och
  • markbehandlingar och behov av hårdgörning av mark.

För att exempelvis kunna bedöma att det inte uppstår betydande olägenheter för omgivningen kan det behövas uppgifter om hur tomten förhåller sig till angränsade tomter. Det kan då handla om att exempelvis visa hur marknivåerna på tomten ansluter i gräns till marknivåerna på angränsande tomter. Detta kan ha betydelse för exempelvis omhändertagande av dagvatten.

Avvikelse från detaljplan

Bygglov för en åtgärd som avviker från en bestämmelse i detaljplan får endast ges om avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Vid bedömningen av om en avvikelse är förenlig med planens syfte kan en tydlig planbeskrivning underlätta. Syftena med en plan kan också finnas underförstådda genom de bestämmelser som används i planen. Ett uttalat syfte med planen måste alltid beaktas. Som exempel anges det i förarbetena att man inte genom ett bygglov i ett område avsett för både friytor och parkering, kan låta friytan trängas ut av det förhållandet att bilplatsbehovet vuxit med åren. En sådan förändring måste beslutas som en planfråga. (jfr prop. 2010/11:63 s.51 och prop. 1989/90:37 s.54 ff.)

I ett ärende om bygglov kan avvikelse från en detaljplan där genomförandetiden gått ut, också medges om åtgärden är förenlig med planens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Ett sådant gemensamt behov kan exempelvis vara ett återvinningshus på en bostadsgård som enligt detaljplanen inte får bebyggas med byggnader. Det finns också andra möjligheter till avvikelse från detaljplan. Dock får bygglov inte ges om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om planen syftar till att beakta och främja ekosystemtjänster så behöver detta därmed beaktas vid bedömningen av om en åtgärd är en liten avvikelse från detaljplanen eller inte. Här är planbeskrivningen ett viktigt underlag.

Bygglov på allmän plats

För åtgärder på allmän plats ska bestämmelserna om tomter i 8 kap. 9-11 §§ PBL tillämpas i skälig utsträckning.

Ett exempel på ett krav som alltid kan ställas på allmänna platser är det grundläggande kravet att en tomt ska anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden på platsen. Detta krav bör enligt förarbetena alltid vara tillämpligt på allmänna platser. (jfr prop. 1985/86:1 s. 525 f.)

Grönytefaktor vid bygglovsprövning

En kommun kan arbeta med en så kallad grönytefaktor (GYF) för att säkerställa att en viss andel av tomten eller kvartersmarken ska förses med grönska. Grönytefaktorn kan tas upp i planbeskrivningen eller i andra relaterade dokument som gestaltningsprogram eller hållbarhetsprogram. Krav på att en viss grönytefaktor ska tillämpas får inte regleras i detaljplanen, utan i olika typer av genomförandeavtal. Granskningen av grönytefaktorn är därmed inte en del av prövningen av bygglovet. Grönytefaktorn behöver istället granskas av annan part på kommunen som miljöförvaltningen eller mark- och exploateringsförvaltningen. Detta sker lämpligen i anslutning till eller parallellt med bygglovsprövningen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej