På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Utred och analysera ekosystemtjänsterna i detaljplan

Granskad: 

När alla kända förutsättningar har kartlagts i ett kunskapsunderlag kan det behövas ytterligare utredningar och analyser för att pröva planens lämplighet och hitta de bästa planlösningarna. Utredningar och analyser om ekosystemtjänsternas nyttor och värden sammanställs i ett planeringsunderlag. Detta underlag blir viktigt för att möjliggöra bevarandet och skapandet av ekosystemtjänster med hjälp av lämpliga planbestämmelser.

Genomförandedel 3 av 6

Vad ingår i planeringsunderlag

Planeringsunderlag används för att belysa frågor som kommer upp under planläggningsprocessen. I många fall behövs det riktade faktaunderlag för att åstadkomma en ändamålsenlig markanvändning. Det kan handla om dagvattenutredningar, stabilitetsutredningar eller ekosystemtjänstanalyser. Planeringsunderlaget kan behöva kompletteras i takt med att nya frågeställningar uppkommer under planläggningsprocessen.

I planeringsunderlaget hanteras också synpunkter och yttranden som kommer fram under dialog och samråd. Dialoger och samråd kan ge värdefull kunskap om medborgarnas uppfattningar, upplevelser, nytta och användning av ekosystemtjänster.

Är marken lämplig för planens syften

Under detaljplaneläggningen prövas markens lämplighet för ändamålet. Prövningen ska utgå från de allmänna intressena i 2 kap. PBL. Mark- och vattenområden ska användas på det lämpligaste sättet med hänsyn till dess egenskaper, läge och behov. Detta omfattar även markens värde för, eller brist på, ekosystemtjänster.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

4 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Läs mer om Ekosystemtjänster och allmänna intressen här

I vissa fall är det lämpligast att bevara markens förutsättningar för ekosystemtjänster. l andra fall kan det behöva utvecklas befintliga eller skapas nya ekosystemtjänster för att göra marken lämplig för exploatering enligt planens syfte. För att pröva lämpligheten och hitta en ändamålsenlig och hållbar utformning av planen kan det behövas riktade analyser och utredningar för att skapa hälsosamma och säkra miljöer.

Läs mer om lämplighetsprövningen utifrån hälsa och säkerhet här

Vad är en ekosystemtjänstanalys

Ekosystemtjänstanalyser utreder ekosystemtjänsters nyttor och värden. De visar på rumsliga förutsättningar hos gröna strukturer för att kunna tillhandahålla ekosystemtjänster. De kan också innehålla förslag på naturbaserade lösningar. Utredningar angående tillämpning av grönytefaktor för att skapa ekosystemtjänster på kvartersmark kan också ingå i analysen.

En del utredningar och analyser för ekosystemtjänster kan med fördel samordnas och integreras med andra utredningar som dagvattenutredningar, risk för erosion, tillgång till parkområden etc. Att ta tillvara naturliga lösningar kan vara mycket bättre med avseende på mångfunktionaliteten av gröna miljöer och är i många fall mer kostnadseffektiva än tekniska lösningar.

Läs mer om ekosystemtjänstanalys här

Att tänka på: Vid upphandling av utredningar
  • För att kunna dra nytta av och samordna olika utredningar är det viktigt att de handlas upp med tydligt specificerade krav angående ekosystemtjänster.
  • Utredningens bedömningar behöver vara kompatibla med eventuella andra utredningar om ekosystemtjänster. Detta för att få en bra helhetsbild angående ekosystemtjänsternas nyttor och värden inom området.
  • Det behövs tydliga anbudsförfrågningar där det framgår vilka frågor som behöver utredas
  • Det är viktigt att utredningar och analyser har rätt detaljeringsnivå för att hitta bra avvägningar i detaljplanen.

Grönytefaktor

Många kommuner vill skapa bättre förutsättningar för ekosystemtjänster med hjälp av grönytefaktor (GYF) på allmän plats eller kvartersmark. Grönytefaktorn (GYF) är kvoten mellan ekoeffektiva ytor, det vill säga vegetationsklädda och icke hårdgjorda ytor och en referensyta som kan vara hela planområdet (kvartersmark och/eller allmän platsmark). Ju lägre kvot desto mera av referensytan är hårdgjord och utan ekologisk funktionella strukturer som ger ekosystemtjänster.

Eftersom det inte går att ställa krav på grönytefaktorer med hjälp av planbestämmelser, behöver de rumsliga förutsättningarna för att uppnå målsättningen för grönytefaktorn kartläggas och utredas i planeringsunderlaget. Grönytefaktormodellen blir ett viktigt underlag för att hitta lämpliga planbestämmelser så att målsättningarna för grönytefaktorn kan uppnås under byggandet.

Läs mer om grönytefaktor här

Att tänka på: Utreda och analysera
  • Identifiera samordningsvinster genom att integrera frågor angående ekosystemtjänster i andra uppdrag.
  • I vilken form och detaljeringsrad som resultat av utredningar ska redovisas för att kunna användas som underlag i det fortsatta planarbetet:
    • kvantitativa siffror, till exempel hur bred en grön spridningskorridor behöver vara för att uppfylla sin funktion eller volymmått för dagvattenhantering.
    • kvalitativa redovisningar, till exempel vilka sociala kvaliteter en park eller ett naturområde har för rekreation och upplevelse.
    • GIS-baserade underlag över områden.
    • monetära värderingar av ekosystemtjänster, till exempel vad en teknisk lösning för dagvattenfördröjning skulle kosta för att nå samma effekt som den naturliga ekosystemtjänsten.
  • Sammanställning av argument och fakta om vilka ekosystemtjänster som bör bevaras, utvecklas eller skapas i planen.
  • Behov av dialog och målgrupper.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen