Planbestämmelser för ekosystemtjänster på allmän plats

Här listas lämpliga planbestämmelser för att säkerställa förutsättningar för ekosystemtjänster på allmän plats. Med allmän plats avses ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En lämplig markanvändning på allmän plats för att säkerställa ekosystemtjänster kan till exempel vara naturmark eller park.

Genomförandedel 5 av 6

Viktiga områden för ekosystemtjänster behöver avsättas som allmän plats. Allmän plats avsätts för gemensamma behov, som även omfattar behoven av ekosystemtjänster. Syftet och standarden på den allmänna platsen, till exempel vilka behov och krav som kan uppfyllas med ekosystemtjänster, ska kunna utläsas i plankartan. Detta sker med hjälp av preciseringar för markanvändningen och egenskapsbestämmelser. Bakomliggande syften för plan- och egenskapsbestämmelserna motiveras och illustreras i planbeskrivningen med genomförandedel. Planbeskrivningen är ett viktigt underlag för utformning av framtida anläggningar, skötsel och förvaltning av allmän platsmark.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Användning och utformning av allmän plats

Användning och utformning av en allmän plats där kommunen är huvudman ska alltid redovisas. Dels har allmänheten rätt att få veta vilken miljö planen garanterar. Dels behöver planen ge information om vilka syften som ska uppnås på platsen, till exempel vilka allmänna intressen som ska tillgodoses med hjälp av ekosystemtjänster. Detta är viktigt för projektering av eventuella åtgärder. Informationen är också viktig för framtida förvaltning och skötsel av platsen. De allmänna platsernas standard kan ytterligare preciseras med egenskapsbestämmelser och förtydligas i planbeskrivningen.
(jfr prop. 1985/86 sid. 563-564)

För de allmänna platser där kommunen inte är huvudman får det i planen anges hur platsen ska användas och utformas. Men på platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. Här är det den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5,8 §§

Naturmark - NATUR

NATUR kan vara olika naturmiljöer som till exempel skogsdungar, naturliga ängar, eller gröna stråk som ska sparas som spridningskorridorer. Det kan också vara naturnära frilufts-, rekreations- eller lekmiljöer mellan kvartersmark. Ifall naturmark ska innehålla en viss struktur för att uppfylla kraven genom att leverera en eller flera ekosystemtjänster, behöver detta anges som en egenskapsbestämmelse för utformning av allmän plats, till exempel om naturmarken är avsedd för omhändertagande av dagvatten med hjälp av dammar, utjämningsmagasin eller våtmarker.

Planbestämmelsen NATUR – gäller inte enbart befintliga naturmiljöer utan även anläggandet av nya naturmiljöer till exempel som kompensation eller för att skapa viktiga ekosystemtjänster. I de fallen måste syftena med naturmarken motiveras med hjälp av egenskapsbestämmelser på plankartan och utformningen illustreras tydligt i planbeskrivningen samt genomförandetiden av planen anpassas till etableringstiden av naturmiljön.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 21 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 3.9

Parkmark - PARK

PARK – används för grönområden som helt eller till viss del är anlagda och som förutsätter kontinuerligt underhåll/skötsel. Ifall det krävs en viss struktur eller naturbaserade anläggningar i parken för att leverera ekosystemtjänster, kan detta anges med hjälp av egenskapsbestämmelser som till exempel utjämningsmagasin, vegetation som skydd mot buller, odling, naturlek, med mera. Parkens syften förtydligas i planbeskrivningen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 3.8

Skydd - SKYDD

SKYDD – används för områden som rymmer anordningar och åtgärder som ska skydda mot störning, markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Detta kan även omfatta naturbaserade lösningar i form av planteringar eller bevarandet av befintlig vegetation. Eventuella naturbaserade lösningar måste vara utredda angående förutsättningar och dimensionering för ett effektivt och tillräckligt bra skydd. Syftet och förutsättningar för skyddet behöver säkerställas med hjälp av egenskapsbestämmelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 3.10

Egenskapsbestämmelser för allmän plats

Syftet och standarden eller utformningen av den allmänna platsen preciseras med egenskapsbestämmelser. Generellt bör egenskapsbestämmelser enbart tillämpas för att uppnå planens syften. Inom samma avgränsade område kan flera egenskapsbestämmelser gälla. De kan gälla för hela användningsområdet eller delar av området. Med egenskapsbestämmelser kan kommunen bland annat reglera hur platsen ska vara anordnad, nyttjas eller skyddas för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster. Bestämmelserna ska tydliggöra vilken miljö och vilka funktioner detaljplanen garanterar. De kan också vara underlag för skötselplaner eller kostnadsberäkningar för anläggande och drift.

Egenskapsbestämmelserna betecknas oftast i klartext. Bestämmelserna angående utformningen av biologiska strukturer ska vara tydliga och uppföljningsbara. Egenskapsbestämmelser behöver motiveras i planbeskrivningen.

Beteckning Bestämmelse
äng ängsmark med extensiv skötsel som klipps årligen
gräs marken ska vara gräsbevuxen
skog befintlig skog bevaras
våtmark anlagd våtmark för rening av dagvatten
dike dike för avledning av dagvatten
beläggning marken ska vara genomsläpplig för vatten
träd trädet får endast fällas om den utgör en säkerhetsrisk
häck befintlig häck ska bevaras i sin karaktär och utformning

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5,8,30 §§

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.1

Utformningen av andra allmänna platser

GATA, TORG, PARKERING har för det mesta hårdgjorda ytor, men även här kan det läggas till bestämmelser för utformningen till exempel gatuträd eller ifall en viss del av torget/gatan ska vara genomsläpplig för dagvatten, biofilter, växtbäddar eller utjämningsmagasin. Om det ska vara träd längs gatan måste bredden av gatan anpassas för att skapa goda förutsättningar för gatuträd.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 30 §

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - avsnitt 6.2

Marklov

I detaljplan kan det införas bestämmelser om marklov för att ta bort rumsskapande vegetationsstruktur, till exempel att fälla enstaka träd. Sedan 1 augusti 2018 finns också möjlighet att reglera förutsättningar för att hantera dagvatten genom att införa marklovsplikt för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. Krav på marklov anges som en administrativ bestämmelse i detaljplan.

Observera att schaktning och fyllning utöver de i detaljplanen angivna mark- och höjdnivåer alltid kräver marklov på både tomtmark och allmän plats.

Läs mer om ekosystemtjänster och marklov här

Läs mer om marklov här

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej