På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Genomför och följ upp detaljplanen

Granskad: 

Planbeskrivningen inklusive genomförandedelen är ett viktigt vägledande dokument för genomförandet av detaljplanen. På den här sidan visas hur genomförandetid och genomförandeavtal kan tillämpas för att främja ekosystemtjänster. Skötsel av allmän plats och en fungerande tillsyn är viktiga för att ekosystemtjänster kan tillhandahållas enligt detaljplanens syften och intentioner.

Genomförandedel 6 av 6

Genomförandet av en detaljplan grundas på planbeskrivningens genomförandedel som förtydligar hur planen ska förstås och verkställas. Under genomförandet behöver det praktiska ansvaret för planering, anläggande och skötsel av åtgärderna som gynnar ekosystemtjänster redas ut. Det är viktigt att sprida kunskap om ekosystemtjänster och syftet med planbestämmelserna längs hela genomförandekedjan – från bygglov till byggherrar och entreprenörer och vidare till fastighetsägare och förvaltare.

En bra kunskaps- och informationsöverföring skapar förståelse angående åtgärder för att skydda gröna strukturer under byggprocessen, anläggandet och utformningen av nya grönytor eller långsiktig skötsel av grönytor, parker och naturområden. Till exempel kan det med hjälp av ekologiska bedömningar av arbetsplaner förtydligas hur gröna strukturer ska skyddas under byggprocessen.

Genomförandetid

Genomförandetid är en administrativ bestämmelse som anger den tidsrymd, minst 5 och högst 15 år, inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Under genomförandetiden får planen i princip inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen.

21 §
  I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

39 §
  En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.

Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
   1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
   2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket. Lag (2015:668) .

Vegetation som anläggs för att leverera ekosystemtjänster har en viss etablerings- eller återställningstid innan ekosystemtjänster tillhandahålls i önskad omfattning. Finns det förutsättningar i planen som ska lösas via ekosystemtjänster, till exempel genom planteringar, kan genomförandetiden anpassas så långt möjligt till vegetationens etableringstid för att tillhandahålla ekosystemtjänsten.

Genomförandeavtal

För att säkerställa detaljplanens genomförande kan vissa åtgärder avseende bevarandet, utvecklandet eller skapandet av ekosystemtjänster regleras med civilrättsliga exploateringsavtal mellan kommunen och fastighetsägaren eller exploatören. Avtalen kan innehålla åtaganden för att vidta eller finansiera vissa åtgärder som främjar ekosystemtjänster. Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta kostnader för anläggandet av allmän plats som står i rimligt förhållande till byggherrens nytta av planen. Detta kan till exempel vara kostnader för att hantera dagvatten på allmän plats eller skapandet av rekreationsområden.

Avtalen får dock inte gå längre än vad som är möjligt att reglera i detaljplan med stöd av PBL och åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till nyttan som de ger.

33 §
  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668) .

33a §
  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33b §
  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2020:76) .

13 §
  Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.

Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta.

Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2015:668) .

39 §
  Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för
   1. fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner,
   2. medfinansieringsersättning, om kommunen avser att avtala om sådan ersättning, och
   3. andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Lag (2017:181) .

40 §
  Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.

Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.

Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181) .

Läs mer om genomförandeavtal här

Skötsel av allmän plats

Vanligtvis är kommunen huvudman för allmänna platser. I områden med kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för iordningställandet av platsen i takt med utbyggnaden av detaljplanen. Kommunen ansvarar också för skötsel och underhåll som krävs i dessa områden. För större parker och naturområden tas vanligtvis skötselplaner fram. Målsättningar i detaljplanen, till exempel vilka ekosystemtjänster som området ska tillhandahålla, är styrande för skötselplanen. Skötselplaner brukar innehålla målsättningar för området, en åtgärdslista, kostnadsskattningar, drifts- och underhållsplan. Skötselplanen kan också behöva innehålla ett uppföljningsprogram angående grönskans värden för ekosystemtjänster så att detaljplanens intentioner kan säkerställas över tiden.

Kommunen får i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet istället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser om det finns särskilda skäl för det. På allmänna platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. En enskild huvudman har inte motsvarande skyldighet som kommunen att iordningställa den allmänna platsen. Det är den enskilde huvudmannen som själv avgör i vilken takt och hur detta ska göras.

4 §
  Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

5 §
  I en detaljplan ska kommunen
   1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden,
   2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och
   3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

18 §
  Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

21 §
  Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.

Målsättningar för ekosystemtjänster på allmän plats behöver tydligt framgå i planbeskrivningen och förankras hos den enskilde huvudmannen. Kommunen kan i dialog med den enskilde huvudmannen ge stöd och förslag på lämpliga åtgärder för att främja ekosystemtjänster.

Uppföljning

Uppföljning av hur de övergripande strategier och ställningstaganden angående ekosystemtjänster i översiktsplanen nås med hjälp av en bra detaljplanering kan ske inom ramen för aktualitetsprövningen för översiktsplanen.

Läs mer om uppföljning av ekosystemtjänster i översiktsplanering här

Detaljplanernas målsättningar för ekosystemtjänster på allmän plats kan följas upp med hjälp av åtgärdslistor och uppföljningsprogram som kan ingå i en grönplan.

 

Att tänka på: Genomföra och följa upp
  • Använd motiveringar och illustrationer i planbeskrivningen för hur plankartan och planbestämmelser är avsedda för att bevara, utveckla eller skapa ekosystemtjänster.
  • Kommunicera värdet av ekosystemtjänster för kunskapsuppbyggnad och samverka längs hela genomförande- och förvaltningskedjan för informationsöverföring angående detaljplanens målsättningar för ekosystemtjänster.
  • Var särskilt uppmärksam på befintliga gröna strukturer, till exempel uppväxta träd som bör skyddas under byggprocessen.
  • Behov av skötselplaner eller åtgärdslistor i grönplan angående skötsel och drift för ekosystemtjänster på allmän plats.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen