På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Använd mål och vision

Om det är ett nybebyggt område eller anlagd grönska kan det finnas mål och visioner för området och grönskan formulerade i en skötselplan eller i bygghandlingarna. Även äldre bebyggelse kan ha dokument som anger mål och vision för förvaltningen avområdet. Om mål och visioner saknas eller inte längre är aktuella behöver nya tas fram för att få med grönska och ekosystemtjänster i förvaltningen.

Mål och visioner i förvaltning
Mål och förvaltning i förvaltningsprocessen. Illustration: Jenny Lilja/Boverket
Att tänka på om mål och vision i förvaltningen:
  • Granska befintliga mål och visioner.
  • Formulera mål för grönska och ekosystemtjänster.
  • Se platsen i sitt sammanhang.
  • Låt brukarna och de som står för praktisk skötsel vara delaktiga i formulering av mål och vision.
  • Hämta inspiration om vad som kan göras för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster även i förvaltningsskedet.

Granska befintliga mål och visioner

När platsen bebyggdes fanns troligtvis mål och visioner, såväl för tomten och grönskan som för byggnaderna. Målen kan behöva revideras om nya behov har uppkommit. Det kan exempelvis handla om att behovet av platser som ger svalka och skugga under varma sommardagar har ökat, eller att området ska kunna ge mer upplevelser och variation, till exempel genom att öka biologisk mångfald.

Syfte och mål med grönskan finns ibland uttryckta i en skötselplan. Om det är ett äldre område med befintlig bebyggelse eller anlagd grönstruktur kan skötselplanen ha ändrats under årens lopp. Försök att följa hur planerna för grönskan har utvecklats över åren genom att titta på gamla skötselplaner och ritningar. Frågor som behöver ställas är:

  • Är de mål och visioner som finns för platsen fortfarande relevanta?
  • Behöver målen revideras eller kompletteras utifrån nya förutsättningar eller behov som har uppstått, till exempel önskemål om nya eller utvecklade ekosystemtjänster?
  • Hur kan ändringar eller kompletteringar i mål och vision göras med respekt för grönskans ursprungliga uppbyggnad och struktur?
  • Vilka funktioner ska området ha?

Formulera mål för grönska och ekosystemtjänster

Om mål och vision saknas eller inte längre är relevanta behöver nya tas fram. Grönska och ekosystemtjänster förändras över tid, och därför är det angeläget att ha tydliga målbilder och en vision om vad som ska uppnås på sikt och gärna vid olika tidpunkter. Detta ger stöd för arbetet med drift och underhåll över tid, även om ägare och personal kommer att växla.

De övergripande målen och visionen behöver preciseras i mer operativa mål, som ger ett tydligare stöd för det fortsatta arbetet. Det finns en metod för att formulera så kallade SMARTa mål. Nedan ges en kort beskrivning vad SMART-metoden kan innebära för mål om grönska och ekosystemtjänster. Ett bra mål ska vara:

  • Specifikt. Målet ska vara tydligt avgränsat. Det ska vara utpekat vad och helst var det gäller. Det bör framgå vilken typ av ekosystemtjänst eller mångfunktionell lösning som ska eftersträvas. Olika delar av en fastighet kan utifrån förutsättningar och behov behöva olika mål för grönska och ekosystemtjänster. Förutsättningarna för lokal infiltration av dagvatten kan exempelvis vara olika på olika delar av fastigheten, beroende på markförhållanden.
  • Mätbart. Målet behöver vara mätbart så att det går att följa upp om det har nåtts eller om ytterligare åtgärder behöver genomföras. Det är dock viktigare att målet är möjligt att bedöma än att det är mätbart på ett vetenskapligt korrekt sätt.
  • Accepterat. Målet ska vara accepterat av de olika aktörer som behöver medverka för att det ska kunna nås. Om användarna av fastigheten och de som kommer att förvalta och stå för driften av den är med i arbetet med att formulera mål, ökar sannolikheten att målen blir accepterade. Acceptansen hos viktiga aktörer får stor betydelse för hur grönskans och ekosystemtjänsternas varaktighet.
  • Realistiskt och relevant. Det ska vara möjligt att uppnå målet med de resurser som finns tillgängliga, till exempel ekonomiska eller personella resurser, som kommer att behövas för drift. Om det finns befintliga mål för tomten och grönskan ska de vara en utgångspunkt för eventuella ändringar och kompletteringar.
  • Tidsatt. Det ska vara tydligt vid vilken tidpunkt målet ska vara uppnått. Eftersom grönska och gröna lösningar ofta utvecklas över tid kan det vara bra att ange etappmål för vad som ska uppnås vid olika tidpunkter, till exempel när garantitiden tar slut, efter fem, tio eller tjugo år. Behoven av etappmål beror också på i vilket sammanhang de ska användas: om det är i ett förfrågningsunderlag för en entreprenadupphandling eller för en skötselplan.

Se platsen i sitt sammanhang

Om mål och visioner ska formuleras behöver den aktuella fastigheten också ses i ett större sammanhang. Kanske är just den här platsen del av en större grön infrastruktur – eller skulle kunna bli det om grönskan förstärktes. Kommunens översiktsplan kan ha riktlinjer för detta, eller detaljplanens planbeskrivning. Många kommuner har även andra underlag som kan underlätta ett sådant perspektiv, till exempel grön- och blåplan eller trädplan. Länsstyrelsen har kunskapsunderlag om grön infrastruktur i ett regionalt perspektiv.

Låt användarna och de som står för praktisk skötsel vara med

Det är en framgångsfaktor att ha en bra dialog med de som använder området. Diskutera hur det är tänkt att grönskan ska utformas och vilka ekosystemtjänster som behövs. Användarna behöver kunna lämna synpunkter på hur området fungerar idag och vad de skulle vilja se för förändringar. Deras synpunkter ger värdefulla inspel till om målen behöver revideras eller kompletteras. Likaså behöver de information om hur naturbaserade lösningar fungerar och om skötseln ska ändras och varför detta sker.

En bra dialog behövs också med de personer som står för den praktiska skötseln av grönska och ekosystemtjänster. De kan behöva vara med när befintliga mål ska granskas och eventuellt revideras. Dels för att de har värdefulla kunskaper och erfarenheter utifrån ett skötselperspektiv. Dels för att de behöver få löpande information om funktion och eventuella förändringar av driften av grönska och naturbaserade lösningar.

Om användarna och de som står för skötseln är med i målformuleringen och får aktuell information ökar förankringen av målen och förståelsen bland dem, vilket gör att grönskan och ekosystemtjänster troligtvis utvecklas bättre, ger mer nytta och får en längre varaktighet.

Målkonflikter behöver hanteras

Det händer att det med tiden blir konflikter mellan ekosystemtjänster och andra intressen. Till exempel kan buskage uppfattas som otrygga, träd kan skugga balkongen eller skymma utsikten och ängsvegetation kan begränsa tillgängligheten. Sådana målkonflikter behöver beaktas när man planerar ekosystemtjänster, annars kommer de gröna lösningarna att tas bort efter hand.

Det finns olika åsikter om vad som är vackert. Om idealet för en person är perfekt klippta gräsmattor med en gräsart i, kan det vara svårt att uppskatta grönytor som bara klipps en eller ett par gånger per säsong, eller att löv och ris finns kvar i buskagen. Då är det extra viktigt att förklara varför målbilden med ekosystemtjänster kan se annorlunda ut. Det får ses som en långsiktig pedagogisk uppgift, som underlättas av kontinuerlig dialog med användarna och dem som svarar för driften.

Tänk på årstidsväxlingarna

Det kan behöva finnas relevanta mål för vegetation, djurliv och naturbaserade lösningar även under vintern. En fungerande grön lösning bör ha ett estetiskt utseende hela året.

Bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster även i förvaltningsskedet

Vid formulering av mål och vision för förvaltningsfasen är det viktigt att ta tillvara och utveckla de ekosystemtjänster som redan finns på platsen. Ta med särskilt värdefulla element som äldre träd, ängsmark, vattensamlingar och vattendrag i målformuleringarna. Det effektivaste är att stödja och utveckla de gröna strukturer som redan finns. Det går att utveckla ekosystemtjänster genom att exempelvis ersätta vissa konventionellt klippta gräsytor med mer ängslika områden, som inte kräver lika mycket skötsel, men mer kvalificerad kunskap.

Behovet av att skapa förutsättningar för lokal fördröjning och infiltration av dagvatten blir större om förekomsten av extrema väder, till exempel skyfall, ökar. Grönytor och vegetation kan ge möjlighet till lokal dagvattenfördröjning och infiltration. Det motsatta gäller för hårdgjorda ytor som ger snabb avrinning och risk för höga flöden.

Som inspiration för att kunna formulera mål och vision för att skapa fler ekosystemtjänster kan du läsa mer här 

Här kan du läsa mer om platser på fastigheten som kan göras grönare, bland annat om åtgärder på bostadsgårdar och hårdgjorda ytor

Verktyget grönytefaktor kan användas även i förvaltningsskedet

Det är möjligt att använda verktyget grönytefaktor även vid ändring av en tomt under förvaltningsskedet. I så fall behöver verktyget användas redan i arbetet med mål och visioner.

Här kan du läsa mer om verktyget grönytefaktor

Arbeta parallellt med att formulera mål och att kartlägga förutsättningar

För att realistiska mål ska kunna formuleras måste man utgå från de förutsättningar som finns för det specifika området. Därför kan en del kartläggningar av förutsättningar, som är nästa steg i denna metod, behöva göras parallellt med formuleringen av mål och visioner.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej