På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Typer av ekosystemtjänster

Granskad:

Internationellt och nationellt är ekosystemtjänsterna definierade och indelade i fyra olika grupper utifrån vilken funktion de har. Dessa grupper kallas försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Här ges en kort presentation av vilka ekosystemtjänster som finns och vilken betydelse de har för den byggda miljön.

Läs mer om de olika ekosystemtjänsterna under respektive rubrik genom att klicka på rutorna nedan.

Boverket har också tagit fram ikoner för 22 olika ekosystemtjänster med korta tillhörande texter. Du kan hitta ikonerna och ladda ned dem under Relaterad information.

Naturvårdsverket har tagit fram en förteckning över vilka ekosystemtjänster som finns i Sverige och vilka typer av områden som skapar olika tjänster. Läs mer i Naturvårdsverkets rapport Ekosystemtjänstförteckning med inventering av dataunderlag som du hittar under "Relaterad information".

De stödjande ekosystemtjänsterna är förutsättningen för att alla andra typer av ekosystemtjänster ska fungera och innefattar biodiversitet, jordbildning, produktion av syre via växternas fotosyntes, samt närings- och vattencykler och bildandet av olika livsmiljöer för växter och djur.

Fotosyntes
Fotosyntesen är grunden för allt liv på jorden. All energi som vi använder i näringskedjor kommer från fotosyntesen samt mycket av den energi som vi använder för uppvärmning.

Jordbildning
Jordens egenskaper bestämmer hur växternas tillväxt sker, hur vatten transporteras ner i marken, hur näringen cirkulerar och vilka växer och habitat som har möjlighet att finnas på en specifik plats. Jordbildningen sker över tid och ett matjordslager nybildas i en takt på cirka 0.1 mm per år.

Näringscyklerna
Växter behöver olika näringsämnen för att kunna fungera och växa. Den jord som finns på en plats avgör hur snabbt näringsämnena rör sig och frigörs så de blir tillgängliga för växter.

Vattencykeln
I jord, i vegetation och vattensamlingar kan vatten lagras, renas och det cirkulerar sedan runt i en cykel mellan olika pooler med haven och atmosfären som de största.

Biologisk mångfald
Biologisk mångfald innebär att det finns en variationsrikedom bland levande organismer. Detta omfattar den genetiska mångfalden inom arter, mellan arter och av ekosystem. Arterna är de centrala byggstenarna i den biologiska mångfalden - för att förstå ekosystemens funktioner och betydelse behöver vi kunskap om arter. Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald att stoppa förlusten av arter, populationer och ekosystem.

Biodiversitet
Biodiversitet är ett mått på hur många arter det finns och hur individerna är fördelade mellan arterna inom ett visst område. Biodiversitet kan också vara ett mått på den genetiska variationen inom en art.

Tillhandahållande av habitat eller livsmiljöer
Ett habitat tillhandahåller allt som en art behöver för sin överlevnad. En livsmiljö som till exempel en lövskog kan innehålla flera habitat för olika arter. Lövskogen kan också ha en stödjande funktion för ytterligare arter till exempel för födosök. En livsmiljö med många habitat för olika arter gynnar biodiversiteten. Biodiversitet eller samspelet mellan olika arter är en viktig förutsättning för vilka ekosystemtjänster området kan producera.

Bevarandet av hotade arter
Vissa arter hotas av att habitat förändras eller försvinner. En viktig del av biologisk mångfald är därför att arbeta med bevarande av sällsynta arter. Detta kan vara svårt eftersom man då måste veta vilken faktor som avgör varför en art finns på just denna plats. Det kan vara allt från speciella boplatser, en specifik föda, faktorer som skyddat organismerna från något hot eller en reducerad konkurrens från andra arter.

De försörjande ekosystemtjänsterna är fysiska tjänster som är ett direkt resultat av naturens arbete. Exempel är bland annat den mat vi får från växter och djur, färskvatten, förnybara bränslen och genetiska material. De utgör samhällets resursbas.

Matproduktion
Produktionen av mat är en viktig ekosystemtjänst, så viktig att vi genom tiderna prioriterat den framför många andra ekosystemtjänster. Vi har modifierat miljön för att maximera produktionen av mat på stora områden. En ökande befolkning kräver att matproduktionen fortsätter att fungera i tillräckligt omfång.

Dricksvatten/rent vatten
Med hjälp av ekosystemen tillhandahålls dricksvatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. För att vi ska kunna fortsätta få rent vatten behöver vattnet kunna filtreras genom jord som inte är förorenad eller övergödd.

Produktion av syre
Allt syre vi andas produceras av växternas och algernas fotosyntes. Många ekosystem producerar ett överskott av syre som via luftströmningar fördelas i atmosfären så att vi har tillräckligt med syre även under vinterhalvåret.

Produktion av material
Mycket av allt vi använder har producerats av något ekosystem. Det gäller till exempel kläder och skor. Vi bygger hus och andra konstruktioner i trä och denna ekosystemtjänst har vi också avsatt stora landområden för i Sverige.

Energiproduktion och lagring av energi
Vissa ekosystem kan producera energirika material eller lagra energin från solen i till exempel ved. Ekosystem kan förse oss med oljor av olika kvalitet och metangas för förbränning.

Genetiska resurser
Denna ekosystemtjänst har vi använt när vi avlat fram olika djurraser eller olika grödor. De gener och alltså de egenskaper som finns i olika organismer kan behövas i framtiden för att vi ska kunna hitta nya eller bättre sätt att producera mat, energi eller andra material och produkter. Vi kan också behöva de genetiska koderna för forskning om hur djur, människor och växter reagerar på sin omgivning, till exempel hur organismer hanterar sjukdomar.

Biokemikalier, naturmedicin och läkemedel
Flera läkemedel produceras av växter som odlas i ekosystem men även andra tillsatser som konserveringsmedel, smaksättare med mera.

Förskönande resurser
De flesta människor trivs bättre när de vistas i en vacker miljö eller när de har vackra saker. Många av dessa vackra saker, som pärlor eller krukväxter, produceras av ekosystem. Denna ekosystemtjänst knyter starkt an till de kulturella ekosystemtjänsterna.

Reglerande ekosystemtjänster är mer specifika tjänster som natursystemen tillhandahåller. Denna grupp innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egen reglering av kritiska processer, genom att till exempel rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion, och pollinera grödor och vilda växter.

Koldioxidinbindning
Alla växter behöver koldioxid för att kunna växa. Genom fotosyntes omvandlas koldioxid och vatten till socker och syre. Sockret omvandlas till energi eller blir biomassa. Hur mycket koldioxid som en växt kan binda upp beror på många olika faktorer som påverkar växternas vitalitet. Grovt räknat kan man säga att ett träd tar upp 0,1 ton koldioxid per år.

Reglering av markens funktioner
Ekosystemen i marken, svampar, bakterier och maskar bland annat, har stor betydelse för markens funktion. Markorganismerna bryter ner organiska ämnen så att de blir tillgängliga som näring för andra organismer som till exempel växter. Flera av markens organismer är specialiserade för att bryta ner specifika ämnen som till exempel kemiska föroreningar. I en biologiskt aktiv mark frigörs koldioxid samtidigt som kol binds i organisk form i marken som till exempel i humusskiktet och matjord. Ekosystemen påverkar också vittringen av mineraler och därigenom tillgängligheten till mineralämnen. Ekosystemen i marken är beroende på markens beskaffenhet, fuktighet och kompakteringsgrad. Kompakteringen har stor betydelse för porsystemet i jorden vilken i sin tur avgör hur mycket vatten och luft jorden kan innehålla. Ostörd mark kan därför vara värdefull utifrån ekosystemtjänstperspektivet.

Rening av luft
Rening av luft sker i princip på två sätt – syresättning och filtrering. Växterna hjälper till att syresätta luften så att den blir mer hälsosam. Filtrering är när luft filtreras genom ett lövverk och partiklar och gasformiga föroreningar fastnar eller tas upp av bladen. På så sätt kan luften renas från partiklar och lukter.

Rening av vatten
Dagvattenrening
Vårt ytvatten renas och filtreras genom markens ekosystem. Detta kan ske i vattendrag, men också genom att vatten rinner över och genom marken. Generellt kan man säga att ju långsammare vattnet flödar desto bättre kan reningen bli, förutsatt att marken inte innehåller mer föroreningar och både marken och vattnet har fungerande ekosystem

Grundvattenrening
Grundvattnet fylls på genom att regn- och dagvatten infiltrerar ner i och långsamt silas ner genom marken. Reningseffekten är beroende av hastigheten på vattenflödet samt markmiljöns kvalitet. Också här ger ett långsammare flöde ökad möjlighet för marken att reagera med vattnet och därmed bättre reningseffekt.

Reglering av vattenflöden

Dagvattenreducering
Dagvatten kan reduceras genom infiltration ner i marken, upptag i växter samt att magasin fylls på i växterna och i växtbädden. Generellt sett behöver växter i städerna vatten och kan genom en dagvattentillförsel få bättre växtförhållanden. En reducering av dagvattenmängderna kan göra att belastningen på dagvattensystemen nedströms minskar och kan till exempel göra så att en kostsam utbyggnad av dagvattensystem och rening inte blir nödvändig.

Fördröjning av dagvatten
Vid häftiga regn blir alla dagvattenrör snabbt fulla och översvämningar kan uppstå. Det blir kraftiga toppar i flödesmängderna och flödeshastigheten längs vattendrag. En hög flödeshastighet kan orsaka erosion och att stora krafter uppstår där vattnet rör sig med eventuella skador som följd. Om en delmängd av dagvattnet kan fördröjas i ekosystemen så minskar riskerna med översvämningar, erosion, föroreningar och andra skador orsakade av vattnet.

Klimatreglering
Ekosystem kan hjälpa till med att reglera temperaturen lokalt. Detta kan ske genom att vatten avdunstar på olika sätt, via växterna (evapotranspiration) från växtbäddar, vattensamlingar och substrat samt genom att vegetationen skuggar olika ytor och därigenom förhindrar att värme ackumuleras. Växters påverkan på vinden har även stor betydelse. Vegetation kan utgöra positiva vindskydd, men också stänga ute luftströmmar som påverkar lokalklimatet.

Reglering av ljudkvaliteten
Grönska och dess substrat kan reducera ljudnivån märkbart och är effektivast vid högre frekvenser. Vegetationen behöver vara tät och substratet luftigt och gärna ojämnt för att effekten ska bli stor. Grönstruktur kan även påverka ljudkvaliteten indirekt genom att den ändrar vinden, temperaturen och luftfuktigheten. Porlande vatten, vind som silar genom löv och fågelkvitter maskerar bruset från en väg och döljer oönskat ljud.

Erosionsreducering eller erosionsskydd
Som beskrevs tidigare vid dagvattenreducering kan höga vattenflöden orsaka erosion. Ekosystem kan förhindra eller reducera effekterna av dessa höga vattenflöden genom att vegetationen och dess rötter binder jorden.

Återföring av näringsämnen
Nedbrytande organismer, som svampar och bakterier, bryter ner organiskt material och växter, cirkulerar näringsämnen från jorden upp till de gröna delarna och tillbaka till jorden igen. Organismerna kan ta upp vissa mineraler från djupare jordlager och deponera det i ytan. Vissa växter kan även ta upp atmosfäriskt kväve, så kallade kvävefixerande växter.

Pollinering
En väl fungerande pollinering behövs för att växter ska producera frön, frukter, grönsaker och bär. Växter kan vara vind-, insekts- eller vattenpollinerade. De växter som är insektspollinerade är mest utsatta för störningar eftersom de är beroende av andra organismer som bland annat bin och fjärilar.

Sjukdoms- och skadedjursreglerande
I naturen har i princip alla organismer naturliga fiender. I stadsmiljöer bryts många naturliga samband och ibland följer inte de så kallade predatorerna efter sina byten in i stadsmiljön. Dessa organismer kan då bli ett problem när de blir för många. Ett exempel på detta är till exempel fåglar som duvor, kajor och måsar vars predatorer inte håller populationerna nere i stadsmiljö. Genom att anlägga häckningsplatser för pilgrimsfalk kan deras oönskade påverkan i stadsmiljöer minskas.

Kulturella tjänster är alla typer av immateriella funktioner som naturen tillhandahåller. Exempel är olika upplevelsevärden, naturens betydelse för människors hälsa och kognitiva utveckling, rekreation, kulturarv och estetiska värden.

Hälsa
Det finns ett tydligt men komplext samband mellan grönska, natur och människors hälsa. Man brukar skilja mellan direkt och indirekt hälsofrämjande effekter. Grönskans positiva hälsoeffekter omfattar ökad fysisk aktivitet, stressreduktion, psykisk återhämtning och avslappning. Grönska bidrar också till att öka sociala interaktioner och minska partikelhalt i luften. Det finns också ett samband mellan tillgång till grönska och förbättrat immunförsvar.

Direkt hälsofrämjande
Direkt hälsofrämjande effekter är grönskans betydelse för att minska partikelhalten och rena luft samt syresätta luft. Buller kan vara mycket störande och påverkar människors hälsa negativt. En reduktion av buller eller en naturlig ljudkuliss med porlande vatten eller fågelkvitter kan därför ge en ökad hälsa hos de som påverkas. Vistelse i gröna miljöer bidrar till att sänka halterna av stresshormoner och stärker den psykiska återhämtningen.

Indirekt hälsofrämjande via ökad rörlighet hos individer/sportaktiviteter
Fysisk inaktivitet har identifierats som den fjärde viktigaste faktorn för den globala mortaliteten (WHO 2010). Tillgång till grönska stimulerar till fysisk aktivitet. Antalet rekreativa promenader ökar om man har tillgång till grönområden i sin omedelbara närhet. Man har även sett att den återhämtande effekten av fysisk aktivitet ökar om aktiviteten utförs i grönområden.

Stadsodling
Stadsodling innebär all typ av odling, från små kryddodlingar till större anlagda odlingsytor i urbana miljöer. Denna kan ske på många olika sätt och vara mer eller mindre organiserad. Det kan vara pallkragar, balkonger, gröna väggar, fruktträd, takodling och kolonilotter. Främst är stadsodling en social aktivitet som engagerar människor från olika länder och för samman människor med samma intresse. Odling tillsammans i staden har en rad positiva effekter – det främjar bland annat en social samvaro, kreativitet och hemkänsla.

Estetiska värden
Grönska, parker och naturmiljöer skapar estetiska värden och bidrar till ett områdes stads- eller landskapsbild samt identitet. Både gestaltade och naturliga grönområden kan ge skönhetsupplevelser, välbefinnande och inspiration. Vad som uppfattas som vackert kan skilja sig åt beroende på sammanhanget samt betraktarens förförståelse och erfarenheter.

Rekreation
Människor har ett stort behov av rekreation och återhämtning för att kunna sänka stressnivåer och varva ner från ett högt arbetstempo. Rekreationen kan bestå av promenader, picknicks, möten på ett fik eller en löprunda. Rekreation i gröna miljöer har en blodtryckssänkande effekt.

Turism
Grönstruktur lockar turister till många olika platser i världen och kan därför ge direkta monetära värden. Parken High Line Park har blivit en av New Yorks mest välbesökta platser och lockar många turister varje år.

Sociala relationer
En utemiljö kan stimulera sociala möten om den utformas på rätt sätt. Värdet av att människor interagerar med varandra och delar tankar och idéer är väldigt svårt att bestämma. Människor med en stor krets av människor runt sig utvecklar mer sällan psykiska sjukdomar och har oftast en större förståelse för människors olikheter vilket motverkar polarisering i samhället.

Kulturell mångfald
Människor från andra kulturer har andra sätt att umgås och använder utemiljön lite annorlunda än svenskfödda. En varierad utemiljö med olika typer av grönstruktur kan stödja en kulturell mångfald i samhället.

Pedagogik och kognitiv utveckling
Många människor har inte längre förståelse för att vi är beroende av vår omvärld inklusive naturen. Vegetation och djur i närområdet kan väcka frågor om hur saker hänger ihop och stimulera en kognitiv aktivitet. Man vet att barns lek stimuleras av att det finns friväxande naturområden där deras fantasi kan få utlopp.

Tysta områden
I vår stressade värld är tysta områden väldigt viktiga för vissa människors möjligheter till återhämtning. Det ger utrymme för eftertanke och paus.

Andlig inspiration
Vissa miljöer kan ge människor en andlig uppfattning och en känsla av att stå i samklang med sin tro.

Vetenskapliga upptäckter
Ekosystem i stadsmiljö kan ge oss kunskap om våra biologiska system. Man har till exempel visat att evolutionen kan gå snabbare än vad man hade trott tidigare. Stadsmiljön är speciell och sätter starkt tryck på organismer, vilka därför kan utvecklas snabbt till att exempelvis ha en annan färg än den icke-stadslevande varianten. Djurs födomönster har även förändrats i städer. Fåglar som är anpassade till klippiga miljöer börjar häcka i stadsmiljöer.

Platsuppfattning, känsla av tillhörighet
Vegetation och speciellt träd bidrar starkt till en plats karaktär och det som kallas "Sense of place". Det kan vara ett träd som kopplas till en historisk händelse som har stor betydelse för platsens identitet. Detta kan göra att vi människor knyter an till en plats.

Kulturarv
Parker kan ha en historia och berätta om en svunnen tid. Vi har haft olika syn på naturen under olika epoker vilket återspeglas i våra parker och grönområden som anlagts vid olika tidpunkter.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen