Konstruktion utan tak eller väggar ansågs vara ett byggnadsverk

Mark- och miljööverdomstolen Dom 2015-11-12 (Mål nr P 5587-14)

Referat

Plan- och bygglagen (2010:900) tillämpades i detta mål. I målet hade en tillbyggnad utan väggar utförts utan bygglov. Istället för väggar fanns horisontella träribbverk. När byggnadsnämnden påtalade att bygglov kunde krävas för tillbyggnaden ändrade byggherren konstruktionen på så sätt att takbeklädnaden togs bort så att enbart de primära och sekundära takbalkarna återstod.

Skiss över byggnadsåtgärd. Illustration: Boverket
Illustrationen visar en skiss på den aktuella åtgärden. Illustration: Boverket

Byggnadsnämnden bedömde att efter att ändringen gjorts så var konstruktionen inte en tillbyggnad som krävde bygglov. Nämnden beslutade därför att inte ingripa. En berörd granne överklagade beslutet. Länsstyrelsen fastställde byggnadsnämndens beslut. Mark- och miljödomstolen, MMD, ansåg att konstruktionen var en bygglovspliktig tillbyggnad och upphävde byggnadsnämndens beslut att inte ingripa. Byggherren överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.

MÖD konstaterade utifrån lagens förarbeten och rättspraxis att konstruktionen inte var en tillbyggnad, främst eftersom den inte hade något tak (prop. 1985/86:1 s. 501, prop. 2009/10:170 s. 152, samt RÅ 2009 ref 67 I-III och MÖD P 2293-15). Den var heller inte ett plank eller någon annan bygglovspliktig konstruktion. Däremot så ansåg MÖD att konstruktionen var att betrakta som en anläggning enligt PBL, och alltså ett byggnadsverk. Domstolen hänvisade här till lagens förarbeten (prop. 2009/10:170 s. 144 och 412). Eftersom konstruktionen var ett byggnadsverk var det flera olika krav enligt PBL som skulle uppfyllas. Som exempel tog domstolen upp kravet på att ett byggnadsverk ska följa detaljplan och områdesbestämmelser samt att ett byggnadsverk inte får innebära en betydande olägenhet för omgivningen. MÖD konstaterade också att byggnadsnämnden har ett tillsynsansvar för att byggnadsverk uppfyller dessa krav och ska ingripa vid behov, till exempel med ett föreläggande om att vidta rättelse. Byggnadsnämnden hade därmed inte haft lagstöd för att besluta att inte ingripa mot konstruktionen. MÖD fastställde därför MMD:s domslut att undanröja nämndens beslut och återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Ett hovrättsråd i MÖD var av skiljaktig mening och ansåg att det inte var fråga om en byggnad eller lovpliktig anläggning och att byggnadsnämnden därför inte kunde ingripa mot den.

Domen har vunnit laga kraft.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5, 20 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1 §

Boverkets kommentar

Begreppet byggnadsverk enligt ÄPBL

Begreppet byggnadsverk är nytt i PBL och fanns inte i den tidigare gällande plan- och bygglagen, ÄPBL (1987:10). Däremot fanns det i den upphävda lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL (1994:847). I den lagen betydde begreppet "byggnad och annan anläggning" och omfattade även konstruktioner som regleras enligt andra lagar, som vägar, järnvägar, ledningsnät, slussar och dammar. Kraven gällde oavsett om konstruktionerna krävde lov eller inte. BVL handlade dock bara om vilka tekniska egenskapskrav dessa konstruktioner skulle uppfylla. Kraven på anpassning till och påverkan på omgivningen med mera reglerades i ÄPBL och omfattade bara byggnader och lovpliktiga anläggningar, alltså inte icke lovpliktiga anläggningar. Nu gällande PBL är inte uppbyggd på samma sätt.

Begreppet byggnadsverk i nya PBL

Byggnader och andra anläggningar omfattas av samlingsbegreppet byggnadsverk. Om ett krav enligt PBL gäller för byggnadsverk gäller det därmed både för byggnader och för andra anläggningar.

När nya PBL togs fram beslutade lagstiftaren att begreppet byggnadsverk skulle användas istället för "byggnader och lovpliktiga anläggningar". Begreppet var inte begränsat till lovpliktiga konstruktioner. Detta bedömdes enligt lagstiftaren få en endast begränsad effekt i praktiken, eftersom flera av kraven i 2 kap PBL bara är tillämpliga när en prövning enligt lagen ska göras, till exempel vid planläggning eller prövning av lov och förhandsbesked (prop. 2009/10:170 s. 145). De tekniska egenskapskraven och kraven på att åtgärder inte får vidtas i strid mot detaljplan är dock inte begränsade till de fall en prövning enligt PBL ska göras. Inte heller bestämmelsen om betydande olägenhet i 2 kap är begränsad till sådana fall. Dessa krav gäller alltså generellt för alla byggnadsverk, även om de inte är lovpliktiga. Det förefaller oklart om detta var lagstiftarens avsikt.

Kraven på byggnadsverk i PBL

Byggnader och andra anläggningar ska alltså uppfylla samtliga krav som ställs på byggnadsverk i PBL, även om byggnadsverket varken kräver bygglov eller anmälan. Begreppet annan anläggning än byggnad är inte definierat i lagen. Det finns en uppräkning av vilka andra anläggningar som kräver bygglov i plan- och byggförordningen, PBF. Denna innebär dock ingen uttömmande uppräkning av vilka konstruktioner som kan anses vara andra anläggningar. Enligt lagens förarbeten innefattar begreppet de flesta konstruktioner i samhället (prop. 2009/10:170 s 144). Avgränsningen av begreppet är alltså inte självklar, utan behöver ofta bedömas från fall till fall.

Byggnadsnämndens tillsynsansvar

Så som PBL är skriven är byggnadsnämndens tillsynsansvar inte begränsat till lov- eller anmälningspliktiga byggnadsverk. Så snart det finns anledning att anta att någon vidtagit en åtgärd i strid mot PBL så är byggnadsnämnden skyldig att pröva förutsättningarna för ett ingripande.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 5 §

Enligt ÄPBL kunde byggnadsnämnden bara ingripa mot konstruktioner som på något sätt omfattades av lagens prövningssystem, till exempel om de krävde bygglov. Detta framgår av flera rättsfall från Regeringsrätten (till exempel RÅ 1993 ref. 2, RÅ 1993 ref. 40 och RÅ 2009 ref. 62). Till exempel så var byggnadsnämnden förhindrad i ett av fallen att ingripa mot en brygga som inte krävde bygglov. Detta var motiverat framför allt för att kraven i ÄPBL bara omfattade byggnader och lovpliktiga anläggningar.

Enligt MÖD:s tolkning av lagens ordalydelse är omfattningen av byggnadsnämndens tillsynsansvar alltså starkt utökad i PBL jämfört med ÄPBL. Precis som det skiljaktiga hovrättsrådet skrev i domen så finns det uttalanden i förarbetena till bestämmelsen om rättelseföreläggande i PBL som tyder på att lagstiftaren inte avsåg någon utvidgning av tillsynsansvaret när nya PBL infördes (prop. 2009/10:170 s. 492).

Vad domen innebär

Domen innebär två saker. För det första klarlägger den att en åtgärd som har väggar men saknar tak kan vara att se som ett byggnadsverk. För det andra så anser MÖD att byggnadsnämnden saknar lagstöd för att inte ingripa mot byggnadsverk på grunden att de inte är lovpliktiga.

Tekniska egenskapskrav

När det gäller de tekniska egenskapskraven och utformningskraven innebär domen ingen förändring när det gäller vilka krav som ska vara tillämpliga, då BVL omfattade flertalet anläggningar som inte krävde bygglov. Det som däremot kan ses som ett förtydligande är byggnadsnämndens skyldighet att ingripa mot byggnadsverk som inte uppfyller de tekniska egenskapskrav som är tillämpliga.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 1,4 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 1-5 §§

Betydande olägenhet

MÖD pekade särskild ut kravet på att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk måste göras så att byggnadsverket eller dess avsedda användning inte innebär en påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Detta krav ska enligt domen alltså alltid uppfyllas för byggnadsverk, även om de inte kräver lov eller anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 §

Det är relativt vanligt att byggnadsnämnden får in klagomål från boende i bostadsområden om att ett byggnadsverk, till exempel en uteplats, på något sätt är störande. Enligt den rättspraxis som etablerades under ÄPBL så hade nämnden möjligheten att hänvisa till att byggnadsverket inte är bygglovspliktigt och besluta om att inte ingripa. Utifrån den här domen från MÖD så finns inte längre den möjligheten.

Detta betyder inte att byggnadsnämnden alltid måste fatta beslut om att ingripa. Det betyder bara att byggnadsnämnden inte kan fatta beslut om att inte ingripa utifrån grunden att byggnadsverket inte kräver bygglov. Nämnden behöver starta ett tillsynsärende och göra en bedömning av om olägenheten är sådan att den motiverar ett ingripande. Bedömningen ska alltid göras utifrån vilken omgivningspåverkan som kan förväntas i ett sådant område som det är fråga om i det enskilda fallet, det vill säga om olägenheten går utöver vad en granne har anledning att förvänta sig. Enligt Boverkets mening bör det vara relativt sällsynt att sådana åtgärder som är normala i ett bostadsområde, som altaner eller pooler, eller användningen av dessa är så störande för omgivningen att de kan ses som en betydande olägenhet. Det kan dock uppstå situationer där byggherren har en skyldighet att överväga alternativa placeringar där olägenheten kan antas vara mindre för närboende.

Här kan man jämföra med rättsfall från MÖD som handlat om från om förstörd havsutsikt kunnat vara en betydande olägenhet (MÖD 2014-09-08 (P 149-14), MÖD 2014-12-11 (P 6883-14), MÖD 2015-06-17 (P 2904-15)). Det finns även ett rättsfall där utökad insyn från grannhuset inte ansågs vara en betydande olägenhet eftersom det var fråga om ett tätbebyggt bostadsområde där olägenheten fick tålas (MÖD 2014-01-23 (P 4430-13)).

Kravet att följa detaljplanen

Ett byggnadsverk ska enligt domen följa detaljplanen, oavsett lov- eller anmälansplikt. Enligt förarbetet omfattar begreppet de flesta konstruktioner i samhället. Exempel på konstruktioner som i så fall ska följa detaljplanen är altaner, pooler, pergola, bryggor med mera. Byggnadsnämnden ska också ingripa mot dessa om de inte följer planen. Detta kan ses som en kraftig utvidgning av byggnadsnämndens tillsynsansvar.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Tolkning av äldre planer

Frågan blir då hur MÖD:s ställningstagande ska tolkas avseende äldre planer, det vill säga sådana som antagits med stöd av ÄPBL. Innehållet i sådana planer ska som huvudregel tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde när planen antagits. Detsamma gäller planer som antagits innan ÄPBL, eftersom dessa enligt lagens övergångsbestämmelser ska betraktas som detaljplaner som antagits med stöd av ÄPBL.

Plan- och bygglag Övergångsbestämmelse punkt 5

Plan- och bygglag (1987:10) 17 kap 4 §

Principen framgår bland annat av MÖD:s dom i mål nummer P 8223-14. Domen gällde ett bygglov som skulle hanteras enligt PBL, men där planen antagits med stöd ÄPBL. Domstolen ansåg att det inte fanns något hinder att bygga en parkeringsplats på mark som enligt planen inte fick bebyggas (så kallad prickmark), trots att begreppet bebygga är definierat i PBL som att förse mark med byggnadsverk. Domstolen tolkade nämligen planen efter den lagstiftning som gällde när den antogs. Eftersom det finns rättspraxis från ÄPBL:s tid som säger att man fick bygga parkeringsplatser på prickmark, skulle man få göra det även i det här fallet. Bygglovet godkändes alltså.

Detta betyder att byggnadsverk inom sådana äldre planområden visserligen ska följa detaljplanen, men att planens innehåll ska tolkas i enlighet med den lag och den rättspraxis som gällde när den antogs. När det gäller planbestämmelsen prickmark så fick sådan mark, enligt ÄPBL, bebyggas med vissa andra anläggningar än byggnader till exempel parkeringsplatser. Om byggnadsnämnden har ett tillsynsärende som avser till exempel en pool inom ett sådant äldre planområde, kan ärendet sannolikt inte leda till ingripande endast på grund av att den är byggd på prickmark. Detta eftersom en sådan anläggning enligt Boverket kan jämställas med en parkeringsplats. Boverket anser att en sådan tolkning är rimlig med tanke på de närmast oöverskådliga konsekvenser MÖD:s resonemang annars kan få. Andra planbestämmelser än prickmark också behöver tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde när den antogs.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej