På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Nyhet 1 juli 2018: Lagändring i PBL om kommunal avtalssamverkan

Granskad:
Detta är en äldre nyhet

Tänk på att detta är en äldre nyhet och att lagen eller förordningen kan ha ändrats ytterligare efter att nyheten publicerades.

Genom nya bestämmelser i kommunallagen samt följdändringar i en rad andra lagar, bland annat plan- och bygglagen, PBL, finns numera en generell rätt till avtalssamverkan för kommuner. Lagändringarna innebär att kommuner kan komma överens om att utföra uppgifter åt varandra. Det är också möjligt för kommuner att delegera beslutanderätt till en anställd i en annan kommun. Lagändringarna gäller från den 1 juli 2018.

Kommuner har tidigare genom kommunalförbund och gemensamma nämnder kunnat samverka kring i princip alla kommunala uppgifter. Dessa samverkansformer innebär dock att en relativt omfattande administrativ överbyggnad. Syftet med lagändringarna är att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering för att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Avtalssamverkan

Avtalssamverkan kan användas för att tillgodose en kommuns behov av att anlita en annan kommun för att utföra kommunens uppgifter inom något specifikt område. Avtalssamverkan kan exempelvis avse utredning och beslutsfattande i olika ärenden som innefattar myndighetsutövning och som annars typiskt sett är delegerade till tjänstemän i den egna kommunen. Avtalssamverkan kan även användas som en samverkansform under en prövotid, för att undersöka om förutsättningarna finns för samarbete i till exempel ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd. Avtalssamverkan kan även användas för att hantera kortsiktiga behov. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 27)

Avtalssamverkan kan gälla olika kommunala verksamheter som bedrivs med stöd av den allmänna befogenheten i kommunallagen. Men det kan även gälla för verksamheter som kommunen bedriver med stöd av speciallagstiftning. Möjligheten till avtalssamverkan gäller både för utförandet av verksamhet som innebär myndighetsutövning och för andra uppgifter och oavsett om uppgiften är frivillig eller obligatorisk för kommunen. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 28)

Extern delegering

Vid avtalssamverkan får kommuner komma överens om att uppdra åt en anställd i en annan kommun att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Detta kallas för extern delegering. Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjligheten till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut. Möjligheten till extern delegering omfattar enbart anställda i den andra kommunen. Det är inte möjligt att delegera beslutanderätten till förtroendevalda eller till anställda i kommunala bolag med stöd av lagändringen.

Ansvaret ligger kvar på den överlämnande kommunen

Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och enligt fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. Nämnden har även kvar revisionsansvaret och måste vara beredd att vidta åtgärder om brister i verksamheten upptäcks. Det är därför viktigt att avtalet är utformat på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för den kommun som överlämnar en uppgift att kunna agera och ytterst kunna återta verksamheten i egen regi om det uppstår problem eller brister vid utförandet. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 29)

När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den anställde på den delegerande kommunens vägnar och beslutet är formellt sett fattat av den kommunen. Beslutet kan överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen. Detta betyder också att det är den delegerande kommunen som ansvarar för beslutet vid en eventuell skadeståndstalan. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 35)

Kommunallagen gäller om inget annat anges

Regleringen i kommunallagen om samverkansavtal gäller så länge det inte finns regler i speciallagstiftningar som är anger något annat. I flera lagar har det funnits bestämmelser som överenstämt med det som nu införs som generella regler i kommunallagen. Därför slopas
regleringarna i speciallagstiftningarna då möjligheten till avtalssamverkan på dessa områden
i fortsättningen kommer att regleras i kommunallagen. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 49)

Hur påverkas PBL-området

När det gäller samverkan inom PBL-området har en kommun tidigare enbart kunnat träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som byggnadsnämnden har ska skötas helt eller delvis av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Beslut i tillsynsärenden har inte kunnat överlåtas enligt tidigare regler.

För att reglerna i kommunallagen om avtalssamverkan ska gälla generellt har bestämmelsen i 11 kapitlet 4 § PBL tagits bort. Inom plan- och byggområdet finns det alltså från den 1 juli möjlighet att avtalssamverka om alla frågor.

Genom lagändringarna är det möjligt att överlåta till exempel lov- och planhandläggning, till en annan kommun. Det blir även möjligt att genom avtalssamverkan överlåta beslutanderätten för till exempel lovbeslut och tillsynsbeslut.

Ingen förändring av beslutsnivå vid delegering av PBL-ärenden.

Möjligheten att delegera beslutanderätt i PBL-ärenden är något begränsad jämfört med vad som gäller enligt kommunallagen. Enligt PBL gäller exempelvis att en detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men att fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Att anta detaljplaner får alltså inte delegeras till anställda. Vissa former av föreläggande och förbud kan inte heller delegeras till anställda. De begränsningar i delegation som gällt tidigare gäller även fortsättningsvis och även för ärenden som delegeras till en annan kommun. De begränsade möjligheterna till delegering för vissa beslut enligt PBL hindrar dock inte avtalssamverkan om övrig handläggning av sådana ärenden.

Tillgång till kompetens

Ett av syftena med lagändringarna är att göra det möjligt för kommunerna att förbättra resurs- och kompetenssituationen inom plan- och byggområdet.

I PBL finns det krav på att byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp. Nämnden ska även ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Genom möjligheterna till kommunal avtalssamverkan kan en kommun anlita exempelvis en arkitekt i en annan kommun för att uppfylla detta krav och för att få tillgång till kompetens som kommunen själv saknar.

Mer information

Ta del av propositionen till lagändringen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har publicerat en nyhet om avtalssamverkan. Ta del av denna under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen