Nyhet 1 augusti 2018: Lagändringar i PBL och PBF för att hantera klimatförändringar

Den 1 augusti 2018 ändrades plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Syftet med ändringarna är att förbättra beredskapen i kommunerna för klimatförändringen.

Den ena ändringen i PBL innebär ett krav på att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Den andra ändringen i PBL innebär att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och som inte vidtas för att anlägga en gata, väg eller järnväg som är förenlig med detaljplanen.

Det har även gjorts ändringar i PBF när det gäller byggsanktionsavgifter som en följd av möjligheten att införa marklovsplikt för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Ändringarna trädde ikraft den 1 augusti 2018.

Krav på riskbedömning i översiktsplan

Klimatförändringarna förväntas ge effekter som översvämning, ras, skred och erosion. Redan innan lagändringen skulle kommunerna ta hänsyn till riskfaktorer i översiktsplanen vid lokalisering av ny bebyggelse. Det fanns också även tidigare en skyldighet att beakta konsekvenser av översiktsplanen. Efter lagändringen har det blivit tydligare att kommunen ska bedöma och värdera risken för skador på den bebyggda miljön på grund av klimatförändringar. Kommunerna blir också skyldiga att arbeta strategiskt med hur riskerna kan minska eller upphöra.

Avsikten med riskbedömningen är inte att bedöma markförhållandena för enskilda tomter eller på detaljnivå. Den behöver på en övergripande nivå identifiera områden där det finns risk för försämrad säkerhet, och där det därmed kan krävas mer detaljerade utredningar. Riskbedömningarna bör i huvudsak kunna genomföras med hjälp av existerande geologiska, geotekniska och topografiska underlag som havsnivåhöjnings-, översvämnings-, ras- och skredkarteringar som nationella myndigheter och länsstyrelser tillhandahåller. (jfr prop. 2017/18:163 sid 13)

Nationell strategi för klimatanpassning, prop. 2017/18:163 (på Sveriges riksdags webbplats)

Boverket samordnande myndighet för klimatanpassning

I enlighet med propositionen har Boverket fått i uppdrag av regeringen att vara samordnande myndighet för det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.

Övergångsbestämmelser

Lagändringen trädde ikraft den 1 augusti 2018. För ärenden om antagande eller ändring av översiktsplan som har påbörjats före 1 augusti 2018 fortsätter de äldre föreskrifterna att gälla.

Möjlighet att införa marklovsplikt

Klimatförändringarna förväntas leda till ökade nederbördsmängder. Ökad nederbörd innebär en ökad risk för till exempel översvämningar som kan orsaka skador på den byggda miljön. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för att ta hand om dagvatten. Samtidigt pågår en förtätning att städerna som försvårar hanteringen av dagvatten. Detta medför att grönområden ersätts av hårdgjorda ytor. Det finns också en trend att till exempel gräsmattor i villatomter hårdläggs för att bli underhållsfria.

Sedan tidigare finns det möjlighet att i detaljplan skapa förutsättningar för att hantera dagvatten. Kommunen ska ange gränser för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Då kan till exempel kommunen se till att ett område har tillräckligt med allmän plats för att kunna hantera vatten från skyfall. Kommunen kan också reglera markens höjdläge i detaljplanen, vilket ger ytterligare förutsättningar att kontrollera och styra vattnets vägar och exempelvis leda det till utvalda översvämningsytor. I en detaljplan kan kommunen även bestämma i vilken utsträckning som markytan ska vara genomsläpplig för vatten, det vill säga inte hårdgöras. (jfr prop. 1985/86:1 sid 582)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Ändringen av PBL innebär att kommunen numera i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. I de fall mark har avsatts för gata, väg eller järnväg i detaljplanen har kommunen redan vid planläggningen tagit ställning till hur sådana anläggningar påverkar markens genomsläpplighet. Det får därför inte införas marklovsplikt i de fallen. Med hjälp av utökad marklovsplikt i detaljplan får kommunen nu möjlighet att stoppa en planstridig eller olämplig åtgärd innan den vidtas.

Övergångsbestämmelser

Lagändringen trädde ikraft den 1 augusti 2018. Eftersom bestämmelsen om marklovsplikt är valfri var det inte nödvändigt med övergångsbestämmelser. Det innebär att kommunen har möjlighet att införa en sådan marklovsplikt även i pågående planarbete.

Följdändring i PBF

Som en följd av möjligheten att införa marklovsplikt för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet har det även gjorts ändringar PBF när det gäller byggsanktionsavgifter. Ändringen innebär att byggsanktionsavgiften för att utföra lovpliktiga markåtgärder utan startbesked även omfattar markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet. Ändringen trädde i kraft 1 augusti 2018.