Länsstyrelsen och domstolens hantering av överklagande
När ett överklagande ska prövas avgör länsstyrelsen eller domstolen om beslutet ska upphävas eller fastställas. Om beslutet upphävs betyder det att det inte gäller längre.
Invändningar
Ett överklagande av en byggnadsnämnds beslut om lov eller förhandsbesked kan innehålla olika typer av invändningar. Invändningarna kan avse formella brister i handläggningen. Formella brister kan till exempel vara att byggnadsnämnden inte har kommunicerat med sakägare och andra berörda. Invändningarna kan även avse att tillräcklig hänsyn inte har tagits till enskilda intressen eller att nämnden gjort en felaktig bedömning av olika allmänna intressen.
Ändring av ansökan inte möjlig
När ett beslut om lov eller förhandsbesked överklagas händer det att den sökande vill ändra sin ansökan så att de klagomål som framförts tillgodoses. Det kan exempelvis vara att sökanden vill att byggnaden ska placeras längre bort från den klagandes fastighet. Om en ansökan ska ändras måste det först prövas av byggnadsnämnden. Länsstyrelsen eller domstolarna kan därför inte göra ändringar i ett beslut eller ge ett lov eller förhandsbesked för något annat än det som ansökan avser.
Klagorätt
Eftersom rättidsprövningen vid ett överklagande görs av myndigheten som fattat det överklagade beslutet ska den överprövande instansen inte göra någon egen bedömning av detta. Däremot så ska den överprövande instansen avgöra om beslutet får överklagas och om den som överklagar har rätt till det.
16 §
Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .
47 §
Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent.
Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen.
Vem som får överklaga lov och förhandsbesked
Länsstyrelsens hantering av överklagande
Huvudregeln är att handläggningen är skriftlig. Om en enskild vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende ska länsstyrelsen ge parten tillfälle till det om det inte framstår som obehövligt. Det finns inte någon bestämmelse som reglerar möjligheten till att ha muntlig förhandling eller möjlighet för den enskilde att begära syn på platsen. Länsstyrelsen kan dock utföra syn på platsen som ett komplement till den skriftliga handläggningen.
9 §
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt.
24 §
Om en enskild part vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende ska myndigheten ge parten tillfälle till det, om det inte framstår som obehövligt. Myndigheten bestämmer hur detta ska ske.
Innan länsstyrelsen fattar beslut i ärendet ska länsstyrelsen, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Om det är uppenbart obehövligt får länsstyrelsen avstå sådan kommunikation. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 160-161).
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
När beslutet har tagits ska sökanden, klaganden eller annan part underrättas om det fullständiga innehållet i länsstyrelsens beslut. Om det finns en skiljaktig mening så ska den bifogas. Om beslutet går parten emot ska parten underrättas om hur beslutet överklagas.
33 §
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.
Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid vara skriftlig om en part begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.
Domstolarnas hantering av överklagandet
Om en enskild överklagar länsstyrelsens beslut i ett ärende som gäller överklagande av en byggnadsnämnds beslut om lov eller förhandsbesked är byggnadsnämnden den enskildes motpart. Byggnadsnämnden är alltså alltid part i ett sådant ärende.
2 §
Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.
I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.
Förfarandet hos domstolen är som huvudregel skriftligt och domstolen ansvarar för att ärendet blir så utrett som det kräver. Detta kan ske genom skriftväxling mellan olika parter eller genom att domstolen håller sammanträde och huvudförhandling. En part kan alltid begära att domstolen håller sammanträde och huvudförhandling. Det är dock alltid domstolen som bestämmer om en förhandling krävs. Till ett sammanträde eller huvudförhandling kallas parterna och man får tillfälle att muntligen lägga fram sina synpunkter inför domstolen. Domstolen kan även hålla syn för att ta del av förhållandena på platsen.
12 §
Domstolen skall se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i ärendet. Genom frågor och påpekanden skall domstolen försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.
13 §
Förfarandet hos domstolen är skriftligt.
I förfarandet bör det ingå sammanträde när detta kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet.
Domstolen kan begränsa ett sammanträde till att utreda parternas ståndpunkter i ärendet, till att ta upp muntlig bevisning eller på det sätt som annars är lämpligt.
14 §
Domstolen skall hålla sammanträde, om det begärs av en enskild part. Sammanträde behöver dock inte hållas om ärendet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild omständighet inte behövs.
15 §
Om det i ärendet finns en motpart, skall domstolen ge denne tillfälle att svara inom en viss tid. Domstolen skall samtidigt lämna en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något svar till domstolen.
Första stycket gäller inte,
1. om det saknas anledning att anta att ärendet till någon del kommer att avgöras till motpartens nackdel eller
2. om motparten är en sådan förvaltningsmyndighet som avses i 11 §
och det är onödigt att myndigheten ges tillfälle att svara.
16 §
Den som getts tillfälle att svara skall göra det skriftligen, om inte domstolen bestämmer att svaret får lämnas muntligen.
I svaret skall parten ange om yrkandena i ärendet eller, när ärendet har inletts genom en anmälan, den åtgärd som ärendet gäller medges eller inte medges. Om yrkandena eller åtgärden inte medges, skall parten ange skälen för detta och de bevis som åberopas. Skriftliga bevis skall ges in till domstolen.
17 §
Domstolen får förelägga en part att inom en viss tid yttra sig skriftligen. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något sådant yttrande till domstolen.
18 §
Till ett sammanträde skall domstolen kalla den som är part. En myndighet som är motpart enligt 11 § behöver dock inte kallas annat än om domstolen finner att myndighetens närvaro behövs för utredningen i ärendet. Myndigheten skall dock alltid underrättas om sammanträdet.
I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen enligt 20 §
av att parten uteblir från sammanträdet. Om domstolen finner att en part bör infinna sig personligen, får domstolen föreskriva vite.
I fråga om ersättning för kostnader för parts inställelse tillämpas 11 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1996:1653) .
19 §
Har upphävts genom lag (2005:707) .
20 §
Att en part uteblir från ett sammanträde hindrar inte att domstolen handlägger och avgör ärendet. Om det i tingsrätt är den som inlett ärendet eller i högre domstol klaganden som uteblir, får ärendet avskrivas från vidare handläggning.
21 §
I fråga om offentlighet och ordning m.m. vid ett sammanträde tillämpas 5 kap. 1-5 och 9-15 §§ rättegångsbalken.
Under sammanträdet ska det föras anteckningar om vad som förekommer vid detta när det gäller yrkanden, medgivanden, bestridanden, åberopanden, invändningar och erkännanden samt om den utredning som läggs fram vid sammanträdet. Om sammanträdet har begränsats enligt 13 §, ska även det antecknas.
I fråga om dokumentation av berättelser som lämnas i bevissyfte och av syn tillämpas 6 kap. 6 och 6 a §§ rättegångsbalken. Lag (2019:304) .
Efter det att domstolen har avgjort ärendet ska beslutet sändas till parterna. Om det finns en skiljaktig mening så ska den bifogas. I de fall beslutet kan överklagas ska parterna får en upplysning om detta samt vad parterna ska tänka på vid ett överklagande.
29 §
Det beslut genom vilket domstolen avgör ärendet skall sändas till parterna samma dag som beslutet meddelas eller, om beslutet meddelas vid ett sammanträde, inom en vecka från sammanträdet. Om det finns en skiljaktig mening skall den bifogas.
30 §
I de fall där ett beslut kan överklagas skall parterna få upplysning om detta.
Innebär beslutet att ärendet avgjorts skall parterna få upplysning om vad de skall iaktta vid ett överklagande. Har ärendet inte avgjorts, skall parterna underrättas om att de efter begäran kan få en sådan upplysning från domstolen.
Krävs det prövningstillstånd vid överklagande, skall parterna få upplysning även om detta och om de grunder på vilka sådant tillstånd kan meddelas.
Inhibition
Beslut om lov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Efter dessa fyra veckor får beslutet verkställas även om det inte har fått laga kraft. Om åtgärden påbörjas innan beslutet har fått laga kraft sker det på byggherrens egen risk eftersom beslutet kan bli upphävt.
42 a §
Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga kraft.
Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674) .
Länsstyrelsen och domstolarna kan dock besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, så kallad inhibition. Det innebär att den sökande inte har rätt att påbörja åtgärden på egen risk.
26 §
Om det är av synnerlig vikt, får domstolen för tiden intill dess att ärendet har avgjorts besluta om sådana åtgärder som säkerställer det som ärendet gäller. Den som åtgärden rör skall dessförinnan ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Beslutet får när som helst ändras.
En domstol som skall pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas och även i övrigt besluta tills vidare rörande saken.
48 §
Överinstansen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla.
Länsstyrelsens eller domstolens avgörande
Om länsstyrelsen eller domstolen vid prövningen av ett överklagande av ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked kommer fram till att det under handläggningen antingen har begåtts allvarliga formella brister eller att beslutet inte uppfyller kraven i plan- och bygglagen, PBL, ska beslutet upphävas. Annars ska beslutet fastställas.
Följden av ett upphävande
Om länsstyrelsen eller domstolen upphäver det överklagade beslutet innebär det att beslutet inte gäller. För den som exempelvis har sökt och beviljats ett bygglov innebär ett upphävande att den rätt som fanns att bygga genom beslutet upphört. Om sökanden har påbörjat åtgärden på egen risk måste de åtgärder som utförts tas bort och platsen återställas.
I de fall beslutet upphävs på grund av formella fel, till exempel att kommunen inte har kommunicerat sakägare och andra berörda på ett riktigt sätt kan den överprövande myndigheten i många fall återförvisa ärendet till byggnadsnämnden för en fortsatt handläggning av ansökan. Det betyder att byggnadsnämndens handläggning av ärendet kan återupptas, och den formella bristen kan åtgärdas. I de fall den överprövande instansen upphäver på grund av att den sökta åtgärden inte uppfyller kraven i PBL ska det överklagade beslutet upphävas och ansökan avslås.