Lika stor brist på särskilda boenden som före pandemin

Totalt 109 kommuner bedömer i 2023 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är fler kommuner än föregående år, och nivåerna är tillbaka där de var före pandemin.

Det här är ett särskilt boende för äldre

Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men även för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende.

Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats.

Äldreboende (på Seniorval.se)

Statistiken visar inte alla bostäder för äldre

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 277 kommuner att det finns nästan 88 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. Antalet platser i korttidsboende är 6 300 fördelat på 272 kommuner.

Flera kommuner kommenterar att statistiken avser de platser som är i kommunal regi, eftersom det även finns privata vårdboenden i en del kommuner. Det finns även bostäder i de kommuner som har svarat att det finns särskilda boendeformer för äldre, men som inte har uppgett något antal bostäder alls. Det innebär att det faktiska antalet är större än nästan 88 000 respektive 6 300.

Antalet kommuner med balans nu i nivå med före pandemin

Enligt svaren i bostadsmarknadsenkäten för 2021 och 2022 var utbudet av platser på särskilda boenden betydligt större än åren dessförinnan, det vill säga före pandemin. Det var betydligt färre personer som flyttade in på särskilt boende under 2020 och 2021 än tidigare år, enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport 2022 för vård och omsorg av äldre. En tydlig effekt var att färre personer sökte omsorg från sin kommun. Personer lät troligtvis bli att söka plats i boende av rädsla för att smittas. Smittspridningen ledde också till vissa intagningsstopp på boenden.

Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer har minskat i 2023 års enkät jämfört med förra året. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 140 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans.

Fler kommuner har underskott – som före pandemin

Det är 109 kommuner, 26 fler än förra året, som uppger att de har underskott i antalet platser på särskilt boende. Det är i nivå med antalet kommuner som uppgavs före pandemin.

Inflyttningen på särskilt boende började att öka igen under 2021, enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport 2023 för vård och omsorg av äldre. Ökningen fortsatte under första halvåret av 2022, men sedan dämpades inflyttningstakten och är nu på en lägre nivå än motsvarande period 2019–2021.

Statistik från SCB visar att fler specialbostäder har byggts under perioden 2019–2021. Antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad var år 2019–2021 det största på över 20 år.

Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av särskilda boendeformer för äldre ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är nu tillbaka igen. I resultatet för de som uppgav balans förra året finns även de kommuner som hade ett överskott på särskilda boendeformer. Därför är siffran inte jämförbar med övriga år.

Färre kommuner räknar med att kunna täcka behoven

Nästan 60 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. I förra årets enkät var motsvarande siffra 65 procent. På fem års sikt räknar 44 procent av kommunerna med att behovet av denna boendeform kommer att vara täckt. Både på två års sikt och på fem års sikt har det skett en försämring jämfört med förra året.

Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av särskilda boenden. På två års sikt svarar 19 procent av kommunerna att de inte kan göra en bedömning, och på fem års sikt uppger hela 32 procent att de inte kan göra en bedömning. Jämfört med svaren i förra årets enkät har kommunerna fått svårare att bedöma kommande behov.

Svårt för kommunerna att planera för särskilda boenden

Antalet äldre kommer enligt befolkningsprognosen att öka i hela landet, särskilt i åldern över 80 år. Därmed förväntas behovet av insatser inom äldreomsorgen att öka. Kommunerna bedömer att fler kommer att behöva mer vård, framför allt inom demensvård. Nuvarande lokaler kommer inte att täcka kommande behov; det byggs inte i takt med antalet ökande äldre i många kommuner. Några kommuner säger i sina kommentarer att prognosen är oklarare framåt efter pandemin.

Några kommuner uppgav förra året att effekterna av pandemin kommer att minska behovet i åtminstone 2–3 år framåt i tiden. Behovet av att planera för att bygga nya särskilda boenden har därför skjutits på framtiden.

Flera faktorer påverkar i vilken utsträckning det kommer att behövas fler platser inom särskilt boende. Av kommunernas kommentarer framgår bland annat att

• tillgången på tillgängliga lägenheter och alternativa boendeformer så som seniorbostäder och trygghetsboenden påverkar i vilken mån äldre personer i behov av insatser kan bo kvar med hemtjänst
• LOV på särskilt boende för äldre ger en osäker prognos
• i det som byggs flyttar det även in en stor del äldre från andra kommuner
• i många kommuner är det projekt på gång men byggprocessen är långsam. Försenade byggprocesser är ett problem. Nya boenden planeras men hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår.

Det största underskottet finns i Storgöteborg

Störst är underskottet på särskilda boendeformer för äldre i Storgöteborgs kommuner. Där uppger 54 procent av kommunerna att de inte har tillräckligt med bostäder. I de andra kommungrupperna ligger siffran omkring 35 procent.

Högskoleorterna, Storstockholm och gruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” är de kommungrupper där flest uppger att de har balans på särskilda boendeformer för äldre. Där uppger 50–54 procent av kommunerna att de har balans.

Få bostäder förväntas tillkomma i Storgöteborg

Totalt 60 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma cirka 4 100 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2023–2024. Det är 3 kommuner färre än förra året och cirka 200 förväntade bostäder färre jämfört med förväntningarna inför 2022–2023, då antalet förväntade bostäder var cirka 4 300. Runt 1 600 av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2023, och knappt 2 500 bostäder har planerad byggstart 2024.

Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. För det totala förväntade bostadsbyggandet i landet var utfallet i genomsnitt runt 74 procent av förväntningarna mellan åren 2017–2021. För år 2022 var utfallet lägre, 62 procent. Kommunernas bedömningar för 2022 gjordes i januari, det vill säga före kriget i Ukraina bröt ut. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna.

Kommungruppen ”övriga kommuner med fler än 25 000 invånare” står för den högsta siffran när det gäller planerade bostäder i förhållande till befolkningen. Dessa kommuner förväntar sig att påbörja drygt 300 respektive knappt 500 bostäder under de närmaste två åren.

I Storgöteborg – som rapporterar det största underskottet av särskilda bostäder – förväntas inga bostäder alls tillkomma under 2023. Under 2024 planerar kommunerna för cirka 170 nya bostäder.

Bara en liten del av kommunerna har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende

Sedan april 2019 har kommunerna möjlighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service, och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Den nya regeln finns i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen. Boendeformen benämns biståndsbedömt trygghetsboende. Det är frivilligt för kommunen att inrätta denna boendeform.

Det är en boendeform som kan beviljas efter en individuell behovsbedömning och som tar vid när det inte längre fungerar att bo kvar hemma, men när ett boende med heldygnsvård inte heller är nödvändigt. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Enligt lagstiftningen om biståndsbedömt trygghetsboende finns det inte krav på personal på plats dygnet runt, men personal ska finnas vissa tider om dygnet. Behov av service- och omsorgsinsatser för de boende tillgodoses i form av hemtjänst och hemsjukvård.

I år uppger 29 kommuner att de har inrättat biståndsbedömt trygghetsboende.

Har kommunen infört biståndsbedömt trygghetsboende?

	BME 2020	BME 2021	BME 2022	BME 2023
Ja	14	24	23	29
Nej	261	243	250	246
Vet ej	-	5	3	4
Tomma	15	18	14	11

Antalet kommuner som infört biståndsbedömt trygghetsboende 2020-2023. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2023, Boverket.

Av de 29 kommuner som infört boendeformen, bedömer 18 kommuner att de har balans, 3 att de har ett underskott och 7 att de har ett överskott. 1 kommun har inte besvarat frågan.

Varierat behov av biståndsbedömt trygghetsboende

Av de 246 kommuner som hittills inte har inrättat boendeformen uppger 44 kommuner att det finns ett behov av biståndsbedömt trygghetsboende och 132 att det inte finns något behov.

Inom de närmaste tre åren uppger 35 kommuner att de planerar att inrätta eller bygga mer av boendeformen. 26 av de 35 kommunerna har inte biståndsbedömda trygghetsboenden sedan tidigare. Kommunerna planerar att tillföra platserna både genom nyproduktion och omvandling av särskilda boendeformer för äldre, med en liten övervikt åt omvandling.

Boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende är en relativt ny möjlighet för kommunerna. Flera kommuner uppger att de utreder frågan, och att de diskuterar olika typer av mellanboendeformer. Några kommuner planerar för trygghetsboende men har ännu inte bestämt om de ska vara biståndsbedömda eller ej. Andra tycker exempelvis att kommunens seniorboenden uppfyller behovet.

Stöd till bostäder för äldre

Det finns ekonomiska stöd att söka för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet. Läs mer om stöden via länken i "Relaterad information".

Under fördjupningsfliken hittar du kommunens svar på ett urval av frågorna från enkäten.