Riksintressen i översiktsplanen
I översiktsplanen ska kommunen redovisa de områden av riksintresse som finns inom kommunen och hur kommunen förhåller sig till dem i sin planering av mark- och vattenområden. Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.
Kommunens möjlighet att ta ställning till riksintressena
I översiktsplanen ska de olika riksintressena redovisas och det ska framgå hur kommunen anser att riksintressena ska tillgodoses.
4 §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska alltid redovisas.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
1. riksintressen ska tillgodoses,
2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska följas, och
3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas. Lag (2020:76) .
Det är den myndighet som har beslutat att peka ut ett riksintresseanspråk som har ansvaret för att lämna uppgifter till länsstyrelsen om riksintresset och att beskriva vilka värden och egenskaper som ligger till grund för att ett visst område har ansetts vara riksintressant. Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen möjlighet att i dialog med länsstyrelsen både ifrågasätta och ytterligare fördjupa och konkretisera anspråken som pekats ut av de centrala myndigheterna. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning. Det är kommunens bedömningar av riksintressena som ska redovisas i översiktsplanen. Kommunen har med andra ord möjlighet att i sin planering tolka de värden som skyddas av riksintressebestämmelserna och ta ställning till hur den utveckling som kommunen vill genomföra förhåller sig till de värden som omfattas av riksintressena.
För att påverkan på riksintressena ska kunna bedömas i översiktsplanen behöver både statens riksintresseanspråk vara tydliga och väl utvecklade och kommunen uttrycka relativt preciserade tankar över den avsedda bebyggelseutvecklingen. Ju tydligare kommunens bedömningar är, desto bättre blir förutsättningarna för länsstyrelsen att bedöma om kommunens avsikter är förenliga med de olika riksintresseanspråken. Om länsstyrelsen delar kommunens bedömning av riksintressena i översiktsplanen bör intentionerna i planen kunna genomföras. Genom att utnyttja möjligheterna i översiktsplanen kan kommunen skapa förutsebarhet för senare beslut.
Exempel - alternativa sträckningar
Emellanåt förekommer det att ett utpekat riksintresse anger alternativa placeringar av en viss anläggning. Det kan till exempel gälla riksintresse kommunikationer. Om kommunen och länsstyrelsen är överens om att bägge lägena tillgodoser riksintresset och det inte påverkar markanvändningen i omkringliggande kommuner, så får riksintresset anses vara tillgodosett om kommunen i översiktsplan eller en rättsverkande plan tar ställning för enbart det ena alternativet.
Länsstyrelsen ska samordna statens intressen
Under översiktsplaneprocessen ska länsstyrelsen förse kommunen med underlag angående de anspråk som de centrala sektorsmyndigheterna pekat ut. Länsstyrelsen ska dock inte bara förmedla underlag utan också självständigt verka för att de olika riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen ska under processen hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet, men det är länsstyrelsen som ska samordna statens olika intressen under processen. Detta innebär att länsstyrelsen kan behöva bedöma vilket riksintresse som ska ha företräde framför ett annat riksintresse om de inte går att samordna. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 58)
1 §
Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande.
Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.
2 §
När ett förslag till en regionplan eller en översiktsplan ställs ut eller på annat sätt görs tillgängligt för granskning, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande.
2 a §
När ett planeringsbesked begärs ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som berörs av de frågor som begäran avser. Förordning (2017:423).
3 §
Om en statlig myndighet har synpunkter på ett planförslag under samrådet enligt 1 § eller på de frågor som en begäran om planeringsbesked avser efter underrättelse enligt 2 a §, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.
Förordning (2017:423).
3 a §
Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen så snart som möjligt underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Förordning (2021:786).
4 §
Om en regionplan eller översiktsplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som har haft synpunkter på planförslaget eller som särskilt berörs av beslutet. Förordning (2020:78).
4 a §
Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelseskyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land.
Om samrådet avser en detaljplan, ska underrättelsen göras senast i samband med att kommunen samråder enligt 5 kap.
11 b § första stycket plan- och bygglagen (2010:900).
Förordning (2021:786).
4 b §
En åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om
1. åtgärden avser
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller
- en campingplats, och
2. ytan på det område som berörs av den åtgärd som avses i 1 understiger 5 000 kvadratmeter.
Första stycket gäller inte i följande fall:
1. Åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
2. Åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet.
3. Åtgärden kan antas påtagligt skada
a) ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, eller
b) ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken.
4. Åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.
5. Åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv.
6. Åtgärden har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm.
7. Åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Dessutom ska åtgärden inte omfattas av en dispens från strandskyddet och det ska inte heller finnas skäl att anta att en sådan kommer att kunna ges.
8. Det område där åtgärden ska utföras
a) är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken,
b) är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken,
c) består av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken, eller
d) är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Förordning (2021:786).
4 c §
En åtgärd som innebär att en sådan skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar som avses i 4 kap.
2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) antingen anläggs inom ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant byggnadsverk eller ändras, ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om
1. det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen,
2. åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1-7, och
3. det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8.
Förordning (2021:786).
4 d §
Trots det som föreskrivs i 4 b och 4 c §§ får byggnadsnämnden i enskilda fall besluta att en bedömning ska göras av om en sådan åtgärd som avses i 4 b § första stycket eller 4 c § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant beslut får endast fattas om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda. Förordning (2021:786).
Samråd
Under samrådet och i den dialog som då förs mellan kommunen och länsstyrelsen ska länsstyrelsen, vid behov, förtydliga och utveckla riksintressena, så att kommunen kan förhålla sig till statens anspråk. I det samrådsyttrande som länsstyrelsen lämnar i slutet av samrådsskedet är det lämpligt att länsstyrelsen särskilt redovisar sina synpunkter när det gäller påverkan på riksintressen så att kommunen kan väga in länsstyrelsens bedömningar i den fortsatta processen. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 58)
10 §
Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76) .
Utställning
När kommunen arbetat fram ett färdigt planförslag och ställt ut det ska länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande över planförslaget ange om förslaget inte tillgodoser ett riksintresse. Efter utställningstiden ska det alltså vara tydligt för kommunen om staten genom länsstyrelsen har några invändningar mot kommunens bedömningar i översiktsplanen när det gäller hänsynen till områden av riksintresse. I de delar länsstyrelsen inte har haft några invändningar ska kommunen kunna räkna med att översiktsplanens intentioner får fullföljas. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 142)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
16 §
Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett granskningsyttrande över planförslaget.
Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Lag (2020:76) .
I PBL förutsätts att länsstyrelsen ska lämna ett tydligt besked i granskningsyttrandet över översiktsplanen. Möjligheten till detta är beroende av detaljeringsgraden, både i underlagen till riksintresseanspråken från de nationella myndigheterna och i beskrivningen av den utveckling som kommunen tänker sig i översiktsplanen. Kommunen kan själv påverka förutsättningarna för att få tydligt besked genom att i översiktsplanen precisera den utveckling som kommunen avser att genomföra. Om kommunen är tydlig, så ger intentionerna bakom PBL inte något utrymme för länsstyrelsen att skjuta sina överväganden till senare detaljplaneskede. Dock finns det inte något uttryckligt hinder i lagen mot en sådan hantering från länsstyrelsen sida.
Är anspråken aktuella
Även om anspråk på områden av riksintressen grundar sig på långsiktiga bedömningar så kan anspråken förändras. Om anspråken förändras är det inte längre säkert att de bedömningar som gjorts i översiktsplanen är aktuella. För att det ska bli tydligt om översiktsplanen är aktuell i förhållande till statens anspråk så ska länsstyrelsen under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige bland annat redovisa om riksintresseanspråken har förändrats och om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre är aktuellt.
26 §
Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val till kommunfullmäktige.
I underlaget ska länsstyrelsen ange
1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och
2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte längre gäller.
Länsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen när kommunen begär det. Lag (2020:76) .
Översiktsplanen är vägledande för kommande beslut
En av översiktsplanens uppgifter är att ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detta gäller framför allt kommunens egna beslut om dess bebyggelseutveckling, men också beslut av andra myndigheter och enligt andra lagar där hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitlet miljöbalken ska tillämpas, det vill säga bland annat riksintressebestämmelserna. (jfr prop. 1985/86:3 sid. 38-39, prop. 1994/95:230 sid. 70-71)
2 §
Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.
Planen ska även ge vägledning för beslut om
1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Planen är inte bindande. Lag (2020:76) .
11 §
Den myndighet som handlägger ett mål eller ärende enligt denna balk ska se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) och sådant planeringsunderlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa. Lag (2017:955) .
5 §
Den myndighet som ska tillämpa 3 och 4 kap. miljöbalken i ett ärende ska i beslutet ange om den prövade anläggningen, verksamheten eller åtgärden går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med de översiktsplaner, regionplaner och havsplaner som är tillämpliga i ärendet. Förordning (2015:401).
Översiktsplanen är alltså vägledande, men inte bindande för senare beslut. Utgångspunkten är dock att kommunen vid senare beslut ska följa sina bedömningar i översiktsplanen. Detta har ansetts så viktigt att det för detaljplaneprocessen finns formkrav på att tydligt redovisa om detaljplanen avviker från översiktsplanen.
33 §
Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .
33 a §
Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .
33 b §
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .
7 §
Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) .
7 a §
Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen
(1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
Förenligheten med översiktsplanen påverkar också vilken process som kan användas i detaljplaneskedet. Om ett detaljplaneförslag inte är förenligt med översiktsplanen måste ett utökat förfarande användas.
7 §
Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) .
7 a §
Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen
(1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2021:785) .
Fördjupningar kan behövas
En av översiktsplanens uppgifter är att förbereda inför senare rättsverkande beslut och att i ett tidigt skede lösa markanvändningskonflikter där kommunen och länsstyrelsen inte är överens. Ibland kan markanvändningskonflikter hanteras redan med ett ganska översiktligt underlag, men oftast kan det behövas mer utvecklade anspråk och underlag för att kunna bedöma hur olika anspråk förhåller sig till varandra. För att hantera de olika anspråken med tillräcklig detaljeringsgrad, kan det ibland vara nödvändigt att översiktsplanen för en vis del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt.
6 §
Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår.
Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76) .
6 a §
Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76) .
6 b §
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76) .