Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Skydd mot skadedjur

Granskad:

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar eller sprida sig mellan lägenheterna i en byggnad.

Kraven på skydd mot skadedjur finns i Boverkets byggregler, BBR. Kraven har sitt stöd i plan- och byggförordningen, PBF, som anger att byggnadsverk ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. Detta är i sin tur grundat på plan- och bygglagen, PBL, som ställer krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.

6:81 Allmänt

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur.

Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock. Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt. Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3).

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Var gäller kraven

Kraven omfattar alla delar av byggnaden där inverkan av skadedjur kan påverka inomhusmiljön. Det ska vara svårt för skadedjur att ta sig in

  • till byggnadens rum
  • till kryputrymmen, vindar och källare
  • i bjälklag, väggar eller parallelltak, dvs. parallella ytter- och innertak, samt
  • genom lägenhetsskiljande delar.
6:81 Allmänt

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur.

Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock. Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt. Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3).

Vad är skadedjur

Skadedjur i byggnader är djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som riskerar att påverka människors hygien eller hälsa. Skadedjur kan till exempel vara fåglar, råttor, fladdermöss eller vissa insekter som getingar, myror och husbock.

6:81 Allmänt

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur.

Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock. Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt. Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3).

Vem ansvarar för skadedjur i byggnader

Byggherren ansvarar för att byggnaden utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

När byggnaden har tagits i bruk ansvarar byggnadsägaren för att byggnaden är fri från skadedjur och att byggnadens skydd mot skadedjur underhålls. Det finns försäkringsbolag som erbjuder försäkringar mot skadedjursangrepp.

9 §
  Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur.

Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Så kan man göra det svårare för skadedjuren

Vanliga skydd på byggnader är metallnät med en maskvidd som är högst 5 mm och insektsnät som är finmaskigare. Ventiler och ventilationshuvar är exempel på öppningar som bör förses med metallnät i kombination med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar bör normalt förses med insektsnät. Det finns också speciella produkter som hindrar fåglar att ta sig in i tak och möss att ta sig in bakom ventilerade fasader.

6:81 Allmänt

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur.

Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock. Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt. Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3).

Galler och nät minskar luftflödet genom ventilationsöppningarna. Det är därför viktigt att dimensionera ventilationsöppningarna med hänsyn till att den effektiva ventilationsarean minskar med skadedjursskyddet.

Ventilationsöppningar blir med tiden lätt igensatta av spindelnät och löv. Det är viktigt att hålla ventilationsöppningarna öppna och byta trasiga insektsnät. Det är en del av byggnadens underhåll.

Carportar och regnskydd behöver inte vara skyddade

Kraven på skydd mot skadedjur gäller inte om det är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning. Vissa byggnader går inte att skydda från djur, och det behövs inte heller, eftersom djuren inte medför någon hygienisk olägenhet. Det handlar till exempel om carportar och regnskydd för cyklar. Om man ändå besväras av att exempelvis fåglar uppehåller sig i sådana byggnader kan man vidta åtgärder för att hindra fåglarna, men det ställer inte BBR några krav på.

6:81 Allmänt

Byggnader ska utformas så att det försvåras för skadedjur att komma in i byggnaden och dess byggnadsdelar, om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadens utformning och användning.

Lägenhetsskiljande konstruktioner ska utföras med tillräcklig täthet och beständighet mot skador orsakade av skadedjur.

Med skadedjur avses djur som kan orsaka skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka människors hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på djur som kan bli skadedjur är fåglar, råttor, fladdermöss och vissa insekter, däribland getingar och husbock. Byggnader som enbart har tak eller spaljéväggar är exempel på byggnader där kravet på skydd mot skadedjur är orimligt. Ventiler, ventilationshuvar och liknande anordningar mot det fria kan förses med ett beständigt metallnät med en största maskvidd om 5 mm samt med insektsnät. Ventilationsspringor till vindar kan förses med insektsnät. (BFS 2014:3).

Byggnader för avfallshantering, så kallade miljöhus, behöver inte skyddas mot skadedjur om avfallet förvaras i slutna kärl.

Fladdermöss är fridlysta

Det är förbjudet att skada eller störa fladdermöss. Om man har problem med fladdermöss i en byggnad kan man dock ansöka om dispens från förbudet hos länsstyrelsen i det län där byggnaden finns för att lösa problemet.

4 §
  Det är förbjudet att
   1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar,
   2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon,
   3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och
   4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
      a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
      b) återupprätta populationen till den nivån.

Förbudet gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen
(1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Förordning (2022:928).

4 a §
  Det är förbjudet att, i fråga om sådana vilt levande djurarter som har markerats med N eller n i bilaga 1,
   1. avsiktligt fånga eller döda djur,
   2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
   3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och
   4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.

Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.

Förbudet gäller inte jakt efter däggdjur. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen
(1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Förbudet gäller inte heller fiske. I fråga om fiske finns bestämmelser med motsvarande innebörd i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (2022:928).

14 §
  Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 4-5 och 7 §§ som avser länet eller en del av länet.

En dispens får ges endast om
   1. det inte finns någon annan lämplig lösning,
   2. dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och
   3. dispensen behövs
      a) för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter,
      b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom,
      c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
      d) för forsknings- eller utbildningsändamål,
      e) för återinplantering eller återinförsel av arten,
      f) för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för återinplantering eller återinförsel enligt e, eller
      g) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i en liten mängd. Förordning (2022:928).

Grävlingar omfattas av jaktlagen

Grävlingar kan ibland ta sig in och bygga bo i krypgrunder. Man kan försöka avskräcka eller hindra en grävling, men tänk på att den kan ha ungar i krypgrunden. Rätten att döda grävlingar är begränsad i lag.

23 §
  Under de tider som regeringen föreskriver får
   1. den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården: vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, duvhök, sparvhök, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink,
   2. den som har en handelsträdgård, anläggning för yrkesmässig fruktodling eller plantskola men saknar jakträtt där döda hare, om det behövs för att förhindra skador på träd eller trädplantor; därvid skall djur som dödats tillfalla jakträttshavaren,
   3. den som innehar mark men saknar jakträtt där fånga vildkanin och behålla de fångade djuren.

Regeringen får medge att jakt efter björn, varg, järv, lo eller säl bedrivs på annans jaktområde.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket. Lag (1991:1769) .

Om man har skadedjur i lägenheten

Om man har problem med skadedjur i sin lägenhet bör man först kontakta fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningens styrelse för att få hjälp. Får man inte hjälp kan man kontakta kommunens miljökontor.

Mer information

Folkhälsomyndigheten har information om skadedjur och bekämpningsmedel. Se Relaterad information under rubriken "På andra webbplatser".

Naturvårdsverket har information om hur olika vilda djur på tomten kan hanteras. Se Relaterad information under rubriken "På andra webbplatser".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen