Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Samordnade regler för industribuller

Granskad:

Industribuller och annat omgivningsbuller är en viktig faktor att ta hänsyn till vid lokaliseringsprövning av nya bostäder. Genom lagändringarna i januari 2015 gäller att buller som har godtagits i ett ärende enligt PBL inte ska kunna leda till senare ingripanden med stöd av miljöbalken.

Plan- och bygglagen och miljöbalken

Plan- och bygglagen, PBL, är ett instrument för kommunerna att styra bebyggelseutvecklingen, men den är inte avsedd att vara en grund för ingripande mot pågående användning av mark- och vattenresurser. Det är däremot viktigt att de krav som i ett senare tillsynsskede kan ställas med stöd av miljöbalken också får genomslag vid tillämpningen av plan- och bygglagen. På samma sätt ska den fysiska planeringen överlag vara så förutseende och ha en sådan bärkraft att den håller gentemot miljöbalkens tillsynskrav.

Den fysiska planeringen är alltså ett led i en samlad politik för hälsa och säkerhet på kommunal nivå. PBL ger författningsstöd åt skyddsåtgärder för människors hälsa och säkerhet. Miljöbalken förbjuder inte heller all miljö- och hälsopåverkan utan en bedömning ska göras om det kan anses finnas en olägenhet. Därefter måste en avvägning göras i det enskilda fallet mellan den miljönytta som kan uppnås med försiktig­hetsmått och kostnaderna för sådana åtgärder för att förebygga olägenhet.

PBL och miljöbalken gäller parallellt, det vill säga lagarna tillämpas fullt ut vid sidan av varandra. Det innebär att en åtgärd som har godtagits enligt PBL inte automatiskt ska anses uppfylla miljöbalkens krav. Ett uttryckligt undantag är den redovisning av bullervärden som numera ska framgå av planbeskrivningen eller bygg­lov vid byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Denna redovisning och de bullervärden som den innehåller blir bindande för tillsynsmyndig­heterna om inte synnerliga skäl talar för motsatsen.

Industribuller i plan- och bygglagen

Industribuller och annat omgivningsbuller är en viktig faktor att ta hänsyn till vid lokaliseringsprövning av nya bostadsbyggnader i detaljplan eller bygglovsbeslut. Människors hälsa och säkerhet utgör grundläggande all­männa intressen. PBL kräver att bebyggelse och byggnadsverk förläggs till mark som är lämplig för ändamålet. I denna lämp­lighetsbedömning ingår sedan tidigare ”möjligheten att förebygga buller­störningar”. Detta ska ske vid både planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Denna bestämmelse kompletterades 2015 till att avse bostadsbyggnader som kan exponeras för omgivningsbuller. Med omgivningsbuller avses buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Lagen föreskriver att lokaliseringen av bostadsbyggnader ska ta hänsyn till möjligheten att förebygga omgivningsbuller. Utformning och placering av bostadsbyggnader ska ske på ett sådant sätt att olägenhet för män­niskors hälsa vad gäller omgivningsbuller kan förebyggas.

6 §
   I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.

Lagstiftningen anvisar flera sätt att göra detta, först och främst genom den inledande planläggningen och lokaliseringen av ny bebyggelse. Det handlar vidare om placering och utformning av bostadsbyggnader och därutöver möjligheten till olika slags förebyggande skyddsåtgärder och åtgärder som begränsar störningar. Vid planläggning av ny bebyggelse ska lagstadgad hänsyn tas till möjligheterna att förebygga bullerstörningar men det finns också andra slags risker och störningar. Plan- och bygglagen fastställer vidare att bebyggelse endast kan ske om marken är lämplig för ändamålet.

4 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Alla slags störningar bör inventeras och bedömas var för sig, men hänsyn bör också tas till den samlade och kombinerade påverkan som olika slags störningar kan få på boendemiljön.

De allmänna intressen som ska ha genomslag i planläggning, bygglovsprövning och förhandsbesked handlar inte bara om att förebygga sådana störningar som kan leda till olägenhet och risk för människors hälsa och säkerhet. Till de allmänna intressen som återfinns i 2 kap. PBL hör exempelvis en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och grön­områden, en från social synpunkt god livsmiljö, tillgänglighet för alla samhällsgrupper, tillgång till samhällsservice och kommersiell service, stads- och landskapsbilden samt hushållning med energi och vatten.

Ändringar i miljöbalken 2016

Genom lagändringarna i januari 2015 gäller att buller som har godtagits i ett ärende enligt PBL som huvudregel inte ska kunna leda till senare ingripanden med stöd av miljöbalken. Bland annat gäller att en tillsynsmyndighet inte får besluta om föreläg­ganden eller förbud när det gäller omgivningsbuller vid en bostads­byggnad om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt PBL har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.

9 a §
   I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.

Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen. Lag (2014:901) .

Miljöfarliga verksamheter delas in i A-verksamheter, B-verksamheter, C-verksamheter och så kallade U-verksamheter. A- och B-verksamheter är till­ståndspliktiga och prövas av mark- och miljödomstol respektive läns­styrelsens miljöprövningsdelegation. Vilka verksamheter som är tillstånds- respektive anmälningspliktiga anges i miljöprövningsförord­ningen och förordningen om miljöfarlig verk­samhet och hälsoskydd. Att tillstånd meddelas för en verksamhet innebär att verksamhetsutövaren har rätt att bedriva verksamheten inom angivet verksamhetsområde, i angiven omfattning och inom ramen för de villkor som tillståndet förenas med. Ett tillstånd enligt miljöbalken har rätts­verkan enligt 24 kap. miljöbalken. Det innebär att tillståndet gäller mot alla.

1 §
   Denna förordning innehåller bestämmelser om tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamheter och åtgärder som avses i 9 kap. miljöbalken.

Förordningen är meddelad med stöd av
   - 9 kap. 6 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 3, 4, 10 och 11 §§ och 2-32 kap.,
   - 9 kap. 8 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 6 §, och
   - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2016:1188).

2 §
   Med tillsynsmyndigheten avses i denna förordning den som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över verksamheten eller åtgärden. Förordning (2020:691).

3 §
   Om det i fråga om en verksamhet eller åtgärd som beskrivs i 2-32 kap. anges att tillståndsplikt gäller, får verksamheten eller åtgärden inte bedrivas eller vidtas utan ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken.

4 §
   För ändring av en tillståndspliktig verksamhet krävs det också tillstånd, om
   1. ändringen i sig innebär en sådan verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt 2-32 kap., eller
   2. ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma.

I 104 § förordningen (2013:253) om förbränning av avfall finns en bestämmelse om att det krävs tillstånd för att övergå från förbränning av enbart icke-farligt avfall till förbränning av farligt avfall. Förordning (2020:528).

4 a §
   I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns bestämmelser om tillståndsplikt
   1. på grund av hantering av farliga ämnen i 5 §,
   2. för avloppsanordningar i 13 § första och fjärde styckena,
   3. för värmepumpsanläggningar i 17 § första stycket andra meningen, och
   4. för att hålla vissa djur i 39 §.
Förordning (2020:528).

5 §
   Trots 4 § krävs det inte tillstånd till en ändring av en tillståndspliktig verksamhet om ändringen endast avser lagring av timmer eller annat virke som inte sker på eller nära en vattentäkt, om lagringen behövs med anledning av en storm eller orkan och virket hålls väl avgränsat från annat virke.
Förordning (2020:528).

/Rubriken upphör att gälla U:2025-01-01/

5 a §
   /Upphör att gälla U:2025-01-01 genom förordning (2023:307)./
Trots 4 § krävs det inte tillstånd till en brådskande och tillfällig ändring av en sådan verksamhet som avses i
28 kap. 1-3 §§, om ändringen behövs till följd av att förutsättningarna för att driva verksamheten har förändrats på grund av sådan brist på tillgång till kemiska produkter för att rena avloppsvatten som verksamhetsutövaren inte råder över.

En ändring får dock inte medföra att en verksamhet, som inte är en industriutsläppsverksamhet enligt 1 kap. 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250), efter ändringen omfattas av en verksamhetskod som är markerad med -i.
Förordning (2022:111).

5 b §
   /Upphör att gälla U:2024-06-01 genom förordning (2023:306)./
Trots 4 § krävs det inte tillstånd till en tillfällig ändring av en verksamhet enligt 21 kap. 8-10 §§ som använder gas som bränsle, om ändringen behövs till följd av en överhängande risk för brist på gas och verksamheten avser produktion av
   1. fjärrvärme, eller
   2. fjärrvärme och el.

Det krävs dock tillstånd om ändringen leder till att verksamhetens totala installerade tillförda effekt ökar eller om verksamheten omfattas av en annan verksamhetskod.
Förordning (2022:1601).

5 c §
   Har upphävts genom förordning (2020:529).

5 d §
   Har upphävts genom förordning (2020:529).

6 §
   I 21 kap. miljöbalken finns bestämmelser om att mark- och miljödomstol prövar frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. I denna förordning finns närmare bestämmelser om när frågor om tillståndsplikt prövas av mark- och miljödomstol. För sådana verksamheter och åtgärder anges uttrycket "tillståndsplikt A".

Denna förordning innehåller även bestämmelser om att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter och åtgärder ska prövas av en länsstyrelse. För sådana verksamheter och åtgärder anges uttrycket "tillståndsplikt B".

7 §
   Av 21 kap. 3 § miljöbalken följer att ansökan i vissa fall får göras hos mark- och miljödomstol även om tillståndsfrågan annars skulle ha prövats av länsstyrelsen.

8 §
   I 9 kap. 8 § andra stycket miljöbalken finns en bestämmelse om att tillstånd som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt alltid ska prövas av länsstyrelsen.

9 §
   Ytterligare bestämmelser om prövningen av tillståndsfrågor finns i 4, 6, 6 b, 7-11 b, 13, 18, 20 a, 20 b, 20 e-20 g och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

10 §
   Om det i fråga om en verksamhet eller åtgärd som beskrivs i 2-32 kap. anges att anmälningsplikt gäller, får verksamheten eller åtgärden inte bedrivas eller vidtas utan att vara anmäld till tillsynsmyndigheten. För sådana verksamheter och åtgärder anges uttrycket "anmälningsplikt C".

11 §
    /Upphör att gälla U:2024-06-01/
Anmälningsplikten gäller även ändringar av en verksamhet
   1. som avses i 3 § eller som omfattas av ett sådant tillstånd utan att vara tillståndspliktig, om ändringen inte är tillståndspliktig enligt 4 §,
   2. om ändringen undantas från tillståndsplikt enligt 5, 5 a eller 5 b §, eller
   3. som avses i 10 §, om ändringen har betydelse från störningssynpunkt. Förordning (2022:1601).

11 §
    /Träder i kraft I:2024-06-01/
Anmälningsplikten gäller även ändringar av en verksamhet
   1. som avses i 3 § eller som omfattas av ett sådant tillstånd utan att vara tillståndspliktig, om ändringen inte är tillståndspliktig enligt 4 §,
   2. om ändringen undantas från tillståndsplikt enligt 5 eller
5 a §, eller
   3. som avses i 10 §, om ändringen har betydelse från störningssynpunkt. Förordning (2023:306).

11 §
    /Träder i kraft I:2025-01-01/
Anmälningsplikten gäller även ändringar av en verksamhet
   1. som avses i 3 § eller som omfattas av ett sådant tillstånd utan att vara tillståndspliktig, om ändringen inte är tillståndspliktig enligt 4 §,
   2. om ändringen undantas från tillståndsplikt enligt 5 §, eller
   3. som avses i 10 §, om ändringen har betydelse från störningssynpunkt. Förordning (2023:307).

12 §
   I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns särskilda bestämmelser om anmälningsplikt för
   1. avloppsanordningar (13-15 §§),
   2. värmepumpsanläggningar (17 §),
   3. avhjälpande av vissa föroreningsskador (28 §), och
   4. verksamheter där allmänheten erbjuds viss hygienisk behandling, verksamheter med bassängbad och skolverksamheter
(38 §).

13 §
    /Upphör att gälla U:2024-06-01/
Bestämmelser om anmälningar finns i 22, 24-27 c och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2022:1601).

13 §
    /Träder i kraft I:2024-06-01/
Bestämmelser om anmälningar finns i 22, 24-27 b och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2023:306).

13 §
    /Träder i kraft I:2024-06-02/
Bestämmelser om anmälningar finns i 22, 24-27 c och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2024:162).

13 §
    /Träder i kraft I:2025-01-01/
Bestämmelser om anmälningar finns i 22, 24-27 a och 46 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (2023:307).

14 §
   I varje paragraf i 2-32 kap. anges den verksamhetskod som gäller för den beskrivna verksamheten eller åtgärden. Verksamhetskoden syftar till att underlätta rapportering och databehandling.

15 §
   En verksamhet vars verksamhetskod är markerad med -i är enligt 1 kap. 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250) en industriutsläppsverksamhet och ska därför även följa den förordningens bestämmelser. Förordning (2016:1188).

1 §
   Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken.

2 §
   Har upphävts genom förordning (2013:262).

3 §
   I denna förordning avses med

den kommunala nämnden: den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
kyltorn: en anordning som används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess där kylningen sker genom att det tillförs vatten till ett luftflöde på ett sätt som gör att aerosoler bildas, och

miljörapport: en miljörapport enligt 26 kap. 20 § miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
26 kap. 20 a eller 20 b § miljöbalken. Förordning (2023:932).

3 a §
   Har upphävts genom förordning (2023:932).

4 §
   Om det i ett mål eller ärende enligt 9 kap. miljöbalken är fråga om tillstånd till en miljöfarlig verksamhet vars tillåtlighet enligt Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten bör prövas av regeringen enligt 17 kap. 3 §
miljöbalken, ska verket eller myndigheten i god tid innan målet sätts ut till huvudförhandling eller tillståndsbeslut meddelas anmäla saken till regeringen. Förordning (2011:625).

Obligatorisk prövning enligt 9 kap. 6 § miljöbalken

5 §
   Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken anlägga eller driva en miljöfarlig verksamhet i de fall farliga ämnen, som enligt vad som anges i avdelning 4 i bilagan innebär en miljöfarlig hantering, ingår eller avses ingå i verksamheten. Förordning (2013:262).

6 §
   En verksamhet eller åtgärd som beskrivs under rubriken
"Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken" i avdelning 4 i bilagan får inte bedrivas utan ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken. Om verksamheten eller åtgärden också är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), gäller det som i den förordningen sägs om prövningen också i fråga om tillstånd för hantering av de farliga ämnena. Om verksamheten eller åtgärden inte är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen, ska frågan om tillstånd för hantering av de farliga ämnena prövas av länsstyrelsen.
Förordning (2013:262).

6 a §
   Har upphävts genom förordning (2013:262).

6 b §
   En länsstyrelse får lämna över ett tillståndsärende till en annan länsstyrelse, om
   1. det vid den andra länsstyrelsen förekommer eller har förekommit ett tillståndsärende som har ett nära samband med det förstnämnda ärendet,
   2. överlämnandet sker för gemensam handläggning eller för att det är lämpligt att den länsstyrelse som har prövat ett tidigare ärende också prövar det nya ärendet, och
   3. överlämnandet kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part. Förordning (2008:690).

7 §
   En sådan ansökan om tillstånd som avses i 9 kap. 6 a eller 6 b § miljöbalken ska prövas av länsstyrelsen. Om verksamheten omfattas av 17 kap. 1 § miljöbalken, ska ansökan i stället prövas av mark- och miljödomstol.
Förordning (2013:262).

8 §
   Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, inom sina ansvarsområden, meddela sådana föreskrifter som avses i 24 kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken. Förordning (2015:237).

9 §
   Ett exemplar av handlingarna i ett ärende om tillstånd som ska avgöras av länsstyrelsen ska skickas till det ställe där handlingarna ska hållas tillgängliga. Ett meddelande om ansökan ska skickas till den kommunala nämnden samt till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Om länsstyrelsen har beslutat att enligt 24 kap. 11 § miljöbalken på eget initiativ ta upp frågan om omprövning av ett tillståndsbeslut, ska länsstyrelsen informera den kommunala nämnden om beslutet. Förordning (2018:2106).

10 §
   När länsstyrelsen är tillståndsmyndighet ska besked om tid och plats för sammanträde meddelas genom kungörelse i ortstidning. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, sökanden och andra som har yttrat sig i ärendet ska på lämpligt sätt underrättas.

Motsvarande skyldighet för mark- och miljödomstolen framgår av 22 kap. miljöbalken. Förordning (2015:237).

11 §
   Den som i en dom eller ett beslut har avgjort en fråga om tillstånd som avses i 9 kap. 6, 6 a eller 6 b § miljöbalken ska skicka domen eller beslutet till
   1. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och den kommunala nämnden,
   2. Statens jordbruksverk, om domen eller beslutet rör en verksamhet som beskrivs i 2 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), och
   3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om domen eller beslutet rör en verksamhet som omfattas av lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Om samråd har skett med någon annan myndighet i ett ärende, ska beslutet skickas också till den myndigheten.
Förordning (2016:1193).

11 a §
   För verksamheter och åtgärder med utsläpp till mark, luft, ytvatten eller grundvatten som är tillståndspliktiga enligt avdelning 4 i bilagan eller enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), ska man vid bedömning av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt ta hänsyn till om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i avdelning 5 i bilagan. Förordning (2013:262).

11 b §
   När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, ska med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell utspädning. Förordning (2013:262).

12 §
   Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning.

Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.

13 §
   Det krävs tillstånd för att
   1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller
   2. ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.

Det krävs en anmälan till den kommunala nämnden för att inrätta en annan avloppsanordning än den som avses i första stycket.

En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av försvarsinspektören för hälsa och miljö i de fall inspektören har tillsyn över anläggningen.

En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för en anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Förordning (2017:793).

14 §
   Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

15 §
   Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).

16 §
   Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 § skall vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat.

17 §
   Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får föreskriva att det ska fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

Första stycket ska inte tillämpas på värmepumpsanläggning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).Förordning (2013:262).

18 §
   I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17 §.

19 §
   Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år.

20 §
   Det som sägs i 13 § andra stycket och 14, 16 och 17 §§ om anmälan till och medgivande av den kommunala nämnden ska, i de fall försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över inrättningen eller åtgärden, i stället gälla inspektören.

Föreskrifter enligt 17 § första stycket som kommunen har meddelat gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över.
Förordning (2019:575).

20 a §
   En ansökan om tillstånd till lagring som en del av insamling, återvinning eller bortskaffande av farligt avfall ska, utöver det som anges i 22 kap. 1 § miljöbalken, alltid innehålla
   1. uppgifter om art och mängd av det farliga avfall som sökanden avser att lagra, återvinna eller bortskaffa,
   2. uppgifter om varifrån avfallet kommer, och
   3. uppgifter om var och på vilket sätt avfallet ska lagras, återvinnas eller bortskaffas. Förordning (2016:1193).

20 b §
   Tillståndsmyndigheten ska inhämta kommunens yttrande över en sådan ansökan om tillstånd som avses i 20 a §.

Om ansökan avser en anläggning som har stor betydelse från nationell synpunkt och rör Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens, Statens jordbruksverks eller Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde, ska tillståndsmyndigheten inhämta yttrande också från den berörda myndigheten.
Förordning (2013:893).

20 c §
   Tillsynsmyndigheten ska besluta att en täkt är avslutad, om verksamhetsutövaren begär det och det område där verksamheten har bedrivits har efterbehandlats på ett från hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt.

Ett beslut enligt första stycket får meddelas även om inte hela området har efterbehandlats, om det område som återstår att efterbehandla inte är större än 2 hektar och det på detta område inte bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Upplag av massor som uppkommit i verksamheten får finnas kvar på området i högst fem år från beslutet.
Förordning (2018:1458).

20 d §
   Om tillsynsmyndigheten får kännedom om att en täktverksamhet som är tillståndspliktig enligt denna förordning bedrivs av någon annan än den som har fått tillstånd för verksamheten, ska myndigheten underrätta Skatteverket om vem som bedriver verksamheten.
Förordning (2010:953).

20 e §
   Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om tillstånd till täkt enligt denna förordning att lägga fram en utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan av den omfattning som behövs.

Om föreläggandet inte följs, får länsstyrelsen avvisa ansökan. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om detta.
Förordning (2010:953).

20 f §
   Om länsstyrelsen överväger att meddela föreskrifter om skydd för grundvattnet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken för ett område som avses med en ansökan om tillstånd till täkt enligt denna förordning, får frågan om tillstånd prövas först när frågan om skyddet för grundvattnet har avgjorts.
Länsstyrelsen får dock pröva frågan om tillstånd omedelbart, om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:953).

20 g §
   Den som ger, vägrar, ändrar eller upphäver ett tillstånd till täkt enligt denna förordning ska snarast skicka beslutet till Naturvårdsverket och till kommunen. Beslutet ska skickas också till Havs- och vattenmyndigheten, väghållningsmyndigheten och lantmäterimyndigheten, om det inte är uppenbart att myndigheten saknar behov av att få information om beslutet.
Förordning (2011:625).

20 h §
   En ansökan om tillstånd eller anmälan som avser täkt av torv ska, utöver det som följer av 19 kap. 5 § miljöbalken, innehålla uppgift om huruvida torven ska användas för att utvinna energi.

Om ansökan avser torv som ska användas för att utvinna energi, ska ansökan innehålla uppgifter om innehåll av ämnen som kan medföra skada på människors hälsa eller miljön.
Förordning (2016:997).

20 i §
   Tillståndsmyndigheten ska inhämta yttrande från Sveriges geologiska undersökning över en sådan ansökan som avses i 20 h §. Förordning (2016:997).

Anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken

21 §
   Har upphävts genom förordning (2013:262).

22 §
   En anmälan som avses i 1 kap. 10 eller 11 § miljö-
prövningsförordningen (2013:251) ska göras i god tid innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas. Anmälan ska vara skriftlig och ges in till den myndighet eller kommun som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över verksamheten eller åtgärden. Anmälan ska dock ges in till länsstyrelsen, om verksamheten eller åtgärden har samband med en annan fråga som prövas av länsstyrelsen. Förordning (2020:635).

22 a §
   Har upphävts genom förordning (2008:690).

23 §
   Om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken söks till en verksamhet eller åtgärd som avses i 1 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) behöver anmälan inte göras. Förordning (2013:262).

24 §
   Om det finns särskilda skäl, får den kommunala nämnden överlämna anmälningsärendet till länsstyrelsen.
Förordning (2013:262).

24 a §
   Ny beteckning 26 a § genom förordning (2008:690).

24 b §
   Har upphävts genom förordning (2008:690).

25 §
   En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska innehålla
   1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning och miljöeffekter, och
   2. de uppgifter som anges i 8 § och 9 § 1 miljöbedömningsförordningen (2017:966), om anmälan avser en verksamhet eller åtgärd enligt 2 kap. 3 eller 4 §, 3 kap.
2 §, 4 kap. 5, 10 eller 17 §, 5 kap. 3, 6, 7, 10, 11, 16,
19, 21, 23, 25, 27 eller 28 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3 §, 12 kap. 40, 41, 46 eller 47 §, 13 kap. 2, 4 eller 6 §, 14 kap.
4, 5, 8 eller 20 §, 15 kap. 10 §, 16 kap. 3 eller 10 §, 18 kap. 1, 2, 4, 5 eller 10 §, 20 kap. 2 eller 4 §, 21 kap. 11,
12 eller 15 §, 24 kap. 2 eller 5 §, 28 kap. 4 §, 29 kap. 17,
31, 33 eller 37 § eller 30 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordning (2017:972).

25 a §
   En anmälan som avser en verksamhet med vindkraftverk ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla
   1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,
   2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av betydelse,
   3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det förväntade energiutbytet från verksamheten,
   4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7 kap. miljöbalken,
   5. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda vindkraftverk,
   6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av anmälan,
   7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
   8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de kraftledningar som behövs för uppförande och drift av anläggningen och verksamheten,
   9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,
   10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda byggnader, och
   11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen vid berörda byggnader. Förordning (2013:262).

25 b §
   Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet med vindkraftverk
   1. får medge undantag från kraven i 25 a §, om undantaget avser sådant som inte behövs för handläggningen, och
   2. ska i lämplig omfattning samordna handläggningen av anmälningsärendet med handläggningen av ett ärende enligt plan-
och bygglagen (2010:900) som avser samma vindkraftverk.
Förordning (2011:368).

25 c §
   En anmälan som avser en anläggning där en kostnads-nyttoanalys ska utföras enligt 3 § lagen (2014:268)
om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet, ska utöver det som anges i 25 § innehålla
   1. en redovisning av slutsatserna i en kostnads-nyttoanalys som godkänts enligt den lagen, och
   2. beslutet om godkännande av analysen enligt samma lag.
Förordning (2014:355).

25 d §
   En anmälan som avser en sådan verksamhet med behandling av avfall som omfattas av 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251) ska utöver det som anges i 25 § innehålla
   1. uppgifter om de typer av avfall och mängder avfall som ska behandlas,
   2. uppgifter om de metoder för att behandla avfall som ska användas,
   3. uppgifter om de största mängder avfall som vid något tillfälle ska lagras inför och efter behandlingen,
   4. förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
   5. förslag till åtgärder för övervakning och kontroll av verksamheten, och
   6. förslag till åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2022:1301).

25 e §
   En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska ges in i tre exemplar, om den avser en verksamhet eller åtgärd som enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
"tillståndsplikt A", och i två exemplar i övriga fall.
Förordning (2018:2005).

25 f §
   När en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken har getts in ska
   1. den kommunala nämnden genast skicka ett exemplar av handlingarna till länsstyrelsen, om anmälan har getts in till nämnden, och
   2. länsstyrelsen genast skicka ett exemplar av handlingarna till den kommunala nämnden, om anmälan har getts in till länsstyrelsen.

Om anmälan avser en verksamhet som enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
"tillståndsplikt A", ska nämnden eller länsstyrelsen också skicka ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2018:2005).

25 g §
   /Upphör att gälla U:2025-01-01 genom förordning (2023:302)./
En anmälan som avser en ändring av en verksamhet enligt
1 kap. 5 a § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver det som anges i 25 § 1 innehålla
   1. uppgifter som visar att ändringen behövs och varför ändringen är brådskande,
   2. uppgifter om vilken period det finns behov av att bedriva den ändrade verksamheten,
   3. en redogörelse för de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,
   4. en redogörelse för de bestämmelser, villkor och försiktighetsmått som gäller för verksamheten enligt befintliga tillstånd eller andra beslut, och
   5. en icke-teknisk sammanfattning av uppgifterna i anmälan.

Om ändringen avser en verksamhet enligt 28 kap. 3 § miljöprövningsförordningen och ändringen kan ha en betydande negativ inverkan på människors hälsa eller miljön ska anmälan dessutom innehålla uppgifter om ändringens påverkan på verksamheten. De uppgifter som ska lämnas är uppgifter
   1. om användning av råvaror, andra insatsvaror och ämnen,
   2. om den energi som används eller genereras i anläggningen,
   3. om förhållandena inom anläggningens område,
   4. om utsläppskällor och typ och mängd av utsläpp med en redogörelse för vilka betydande effekter på miljön som utsläppen kan orsaka,
   5. om den teknik och metod som ska förebygga eller minska utsläpp och en översikt över de alternativa tekniker, metoder och åtgärder som övervägts,
   6. om åtgärder för övervakning och kontroll av utsläpp,
   7. om åtgärder för att förebygga att avfall produceras, förbehandla avfall för återanvändning, materialåtervinna avfall och återvinna avfall, och
   8. som visar att risken för att verksamheten medför föroreningsskada inom det område där den ska bedrivas är liten, alternativt, i det fall risken inte är liten, en statusrapport i enlighet med 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen (2013:250), om en sådan rapport inte redan har lämnats in. Förordning (2023:291).

25 h §
   /Upphör att gälla U:2024-06-01 genom förordning (2022:1606)./
En anmälan som avser en ändring av en verksamhet enligt
1 kap. 5 b § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver det som anges i 25 § 1 innehålla
   1. uppgifter som visar att verksamheten är en sådan verksamhet som avses i 1 kap. 5 b § miljöprövningsförordningen och att ändringen behövs till följd av en överhängande risk för brist på gas,
   2. uppgifter om vilken period det finns behov av att bedriva den ändrade verksamheten,
   3. en redogörelse för de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter,
   4. en redogörelse för de bestämmelser, villkor och försiktighetsmått som gäller för verksamheten enligt befintliga tillstånd eller andra beslut, och
   5. en icke-teknisk sammanfattning av uppgifterna i anmälan.

Om ändringen avser en verksamhet enligt 21 kap. 8 eller 9 § miljöprövningsförordningen och ändringen kan ha en betydande negativ inverkan på människors hälsa eller miljön ska anmälan dessutom innehålla uppgifter om ändringens påverkan på verksamheten. De uppgifter som ska lämnas är uppgifter
   1. om användning av råvaror, andra insatsvaror och ämnen,
   2. om den energi som används eller genereras i anläggningen,
   3. om förhållandena inom anläggningens område,
   4. om utsläppskällor och typ och mängd av utsläpp med en redogörelse för vilka betydande effekter på miljön som utsläppen kan orsaka,
   5. om den teknik och metod som ska förebygga eller minska utsläpp och en översikt över de alternativa tekniker, metoder och åtgärder som övervägts,
   6. om åtgärder för övervakning och kontroll av utsläpp,
   7. om åtgärder för att förebygga att avfall produceras, förbehandla avfall för återanvändning, materialåtervinna avfall och återvinna avfall, och
   8. som visar att risken för att verksamheten medför föroreningsskada inom det område där den ska bedrivas är liten, alternativt, i det fall risken inte är liten, en statusrapport i enlighet med 1 kap. 23 § industriutsläppsförordningen (2013:250), om en sådan rapport inte redan har lämnats in. Förordning (2022:1605).

25 i §
    /Träder i kraft I:2024-06-02/
En anmälan som avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver det som anges i 25 § 1 innehålla en riskhanteringsplan enligt 9 § förordningen (2024:161) om återanvändning av vatten för bevattning inom jordbruket. Förordning (2024:163).

25 j §
   Har upphävts genom förordning (2020:531).

26 §
   De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken skall på lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.

26 a §
   I fråga om en verksamhet eller åtgärd som anges i 25 §
2 ska den myndighet som handlägger anmälan
   1. pröva om verksamheten eller åtgärden behöver tillståndsprövas,
   2. vid prövningen ta hänsyn till de omständigheter som anges i
10-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966), och
   3. förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd, om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2020:531).

27 §
   När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett och om det behövs, ska den myndighet som handlägger ärendet i ett föreläggande till verksamhetsutövaren besluta om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt
9 kap. 6 a § miljöbalken.

Om myndigheten inte förelägger om försiktighetsmått eller förbud enligt första stycket, ska myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida. Förordning (2020:530).

27 a §
   Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avses i 25 d § ska, när ärendet är tillräckligt utrett, förelägga om försiktighetsmått eller förbud om ärendet avser en sådan verksamhet som behandlar avfall och verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla uppgifter om de
   1. typer av avfall och mängder avfall som får behandlas,
   2. metoder för att behandla avfall som får användas,
   3. största mängder avfall som vid något tillfälle får lagras inför och efter behandlingen,
   4. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen i fråga,
   5. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
   6. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera verksamheten, och
   7. åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten och efterbehandling. Förordning (2022:1301).

27 b §
   /Upphör att gälla U:2025-01-01 genom förordning (2023:302)./
Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avses i 25 g § ska handlägga ärendet skyndsamt. När ärendet är tillräckligt utrett ska myndigheten i ett föreläggande besluta om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken, om verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken.

Beslut om försiktighetsmått får avvika från det som gäller enligt verksamhetens tillstånd. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska ange under vilken tid som den ändrade verksamheten får bedrivas. Tiden får sättas längst till och med den 31 december 2024.

I det fall anmälan avser en verksamhet enligt 28 kap. 3 § miljöprövningsförordningen (2013:251) och ändringen kan ha en betydande negativ inverkan på människors hälsa eller miljön ska
   1. ett föreläggande om försiktighetsmått
      a) innehålla det som en dom ska innehålla i motsvarande fall enligt 22 kap. 25 § miljöbalken, och
      b) utformas med hänsyn till 11 a §, och
   2. myndigheten skicka föreläggandet till Naturvårdsverket för tillgängliggörande. Förordning (2023:291).

27 c §
   /Upphör att gälla U:2024-06-01 genom förordning (2022:1606)./
Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avses i 25 h § ska handlägga ärendet skyndsamt. När ärendet är tillräckligt utrett ska myndigheten i ett föreläggande besluta om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken, om verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken.

Beslut om försiktighetsmått får avvika från det som gäller enligt verksamhetens tillstånd. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska ange under vilken tid som den ändrade verksamheten får bedrivas. Tiden får sättas längst till och med den 31 maj 2024.

I det fall anmälan avser en verksamhet enligt 21 kap. 8 eller
9 § miljöprövningsförordningen (2013:251) och ändringen kan ha en betydande negativ inverkan på människors hälsa eller miljön ska
   1. ett föreläggande om försiktighetsmått
      a) innehålla det som en dom ska innehålla i motsvarande fall enligt 22 kap. 25 eller 25 f § miljöbalken, och
      b) utformas med hänsyn till 11 a §, och
   2. myndigheten skicka föreläggandet till Naturvårdsverket för tillgängliggörande. Förordning (2022:1605).

27 c §
    /Träder i kraft I:2024-06-02/
Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska, när ärendet är tillräckligt utrett, förelägga om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken, om verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla de uppgifter som framgår av artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den
25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten, i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2024:163).

28 §
   Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa.

Första stycket gäller inte i fråga om områden som blivit förklarade som miljöriskområden enligt 10 kap. 15 §
miljöbalken.

Beträffande anmälan enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i 20-25 §§. Förordning (2007:735).

28 a §
   En kommun får, inom ramen för tillsynen av en sådan verksamhet med behandling eller insamling av avfall som är anmälningspliktig enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), om det finns särskilda skäl, besluta att verksamheten endast får bedrivas om länsstyrelsen har gjort en bedömning i fråga om säkerhet enligt 28 c §.

Ett sådant beslut får inte meddelas när staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund bedriver eller avser att bedriva verksamhet. Förordning (2022:1301).

28 b §
   Den som mottagit ett beslut enligt 28 a § och vill begära länsstyrelsens bedömning i fråga om säkerhet med anledning av kommunens beslut ska ge in en begäran till länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller ska bedrivas. Förordning (2022:1301).

28 c §
   En länsstyrelse som har mottagit en ansökan enligt
28 b § ska bedöma om en säkerhet behövs för kostnaderna för de återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Om länsstyrelsen bedömer att en säkerhet behövs ska länsstyrelsen besluta att verksamheten får bedrivas endast om verksamhetsutövaren ställer säkerhet med det belopp som länsstyrelsen anger.

En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten ska prövas av länsstyrelsen. Förordning (2022:1301).

Rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken

29 §
   Innan ett förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 §
miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 § samma kapitel begärs i fråga om en miljöfarlig verksamhet som rör Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde ska samråd ske med den berörda myndigheten, om det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot. Detta gäller dock inte, om saken är så brådskande att samråd inte hinner ske. Förordning (2011:625).

30 §
   Har en tillsynsmyndighet förordnat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken, får kostnaderna för åtgärderna förskotteras av allmänna medel.

31 §
   En miljörapport ska innehålla
   1. uppgift om verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer, och
   2. de uppgifter i övrigt som följer av föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av 47 a §.
Förordning (2010:953).

31 a §
   I fråga om en anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter som omfattas av 4 kap. 6 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska verksamhetsutövaren i en miljörapport lämna uppgifter om produktionen, om länsstyrelsen begär det. Utöver det som följer av 31 § ska en sådan rapport innehålla uppgifter om produktionen i fråga om naturgrus, morän och berg.
Förordning (2013:262).

31 b §
   En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten är en sådan verksamhet som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1010.
Förordning (2023:443).

31 c §
    /Träder i kraft I:2024-06-02/
En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten omfattas av anmälningsplikt enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen.
Förordning (2024:163).

32 §
   Om en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt denna förordning eller enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) bedrivs av någon annan än den som har fått tillstånd för verksamheten eller anmält den, ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.
Förordning (2013:262).

33 §
   I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt;
   1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
   2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt,
   3. medge tillräckligt dagsljus,
   4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
   5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
   6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål.

34 §
   Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.

Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.

35 §
   Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet.

36 §
   Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

37 §
   Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom ett område med detaljplan, ska anmäla detta till den kommunala nämnden eller till försvarsinspektören för hälsa och miljö, om inspektören har tillsyn över verksamheten. Förordning (2017:793).

38 §
   Det är förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera
   1. verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg,
   2. bassängbad för allmänheten eller som på annat sätt används av många människor, eller
   3. förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, specialskola, sameskola eller internationell skola.

Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten ska drivas eller arrangeras. Om försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten ska anmälan göras till denne.

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.

Verksamhet som omfattas av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar är inte anmälningspliktig enligt denna förordning.
Förordning (2022:1611).

38 a §
   Det är förbjudet att utan anmälan uppföra eller använda ett kyltorn. Om en anmälan avseende samma kyltorn har gjorts tidigare behövs ingen ytterligare anmälan.

Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där kyltornet ska uppföras eller användas. Om försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten som kyltornet ska uppföras eller användas i, ska anmälan i stället göras till inspektören.

Uppförandet eller användandet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Förordning (2023:932).

38 b §
   Om något förhållande som har anmälts avseende ett kyltorn ändras, ska verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om ändringen. Förordning (2023:932).

38 c §
   Bestämmelserna i 38 a och 38 b §§ ska inte tillämpas på kyltorn som ingår i en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Förordning (2023:932).

39 §
   Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att
   1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
   2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller
   3. orm

inte får hållas inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda villkor.

40 §
   Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om
   1. tomgångskörning med motordrivna fordon,
   2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område,
   3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,
   4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilken livsmedelslagen (2006:804) inte tillämpas,
   5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,
   6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden,
   7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta bränslen,
   8. tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom planlagt område,
   9. bränning av halm på åkermark, och
   10. luftvärmepumpar.

Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning, får kommunen meddela föreskrifter för eller förbjuda sådan camping inom särskilt utsatta områden om det behövs för att förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.

Kommunen får i ett enskilt fall meddela föreskrifter om begränsningar av eller villkor för utövande av gatumusik på viss offentlig plats om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.
Förordning (2010:953).

41 §
   Försvarsmakten får meddela de ytterligare föreskrifter för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Innan föreskrifter meddelas ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Folkhälsomyndigheten ges tillfälle att yttra sig inom respektive myndighets ansvarsområde.
Förordning (2017:793).

42 §
   Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte omfattas av detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl föranleder det, föreskriva att en bestämmelse som avses i 37 eller 40 § första stycket 2 skall gälla även sådant tätbebyggt område.

43 §
   På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i 13 § tredje stycket andra meningen, 17 § första stycket andra meningen, 40 samt 42 §§. Kartan skall fogas till kommunens övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen.

44 §
   Kommunen ska skyndsamt underrätta
   1. länsstyrelsen om de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av denna förordning, och
   2. lantmäterimyndigheten om de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 40 § första stycket 5.

Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen
(2017:725). Förordning (2017:1048).

45 §
   Kommunen ska utöver vad som framgår av miljötillsynsförordningen (2011:13) ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar:
   1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,
   2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
   3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,
   4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
   5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
   6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling och där verksamheten inte endast omfattas av lagen
(2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, och
   7. lokaler för förvaring av djur.
Förordning (2021:368).

46 §
   En ansökan, anmälan eller underrättelse till den kommunala nämnden eller försvarsinspektören för hälsa och miljö enligt 37, 38, 38 a eller 38 b § eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 39, 40 eller 42 § ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan, anmälan eller underrättelsen. Förordning (2023:932).

47 §
   Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid
   1. träskyddsbehandling genom doppning,
   2. träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering,
   3. oorganisk ytbehandling genom fosfatering,
   4. utsläpp av industriellt avloppsvatten,
   5. rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,
   6. utsläpp till luft från anläggningar för förbränning av kommunalt avfall som har beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) eller miljöbalken,
   7. användning av avloppsslam i jordbruk,
   8. lagring, tömning, demontering och annat omhändertagande av skrotbilar, och
   9. lagring, förbehandling, återvinning och bortskaffande av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter.
Förordning (2013:262).

47 a §
    /Upphör att gälla U:2024-06-02/
Naturvårdsverket får
   1. i fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna förordning eller miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken meddela föreskrifter om att en miljörapport ska innehålla en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut liksom av andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tillämpningsområde och mål,
   2. i fråga om verksamheter som avses i 31 b § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006,
   3. i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas uppgifter om
      a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under året,
      b) de platser där bräddning har skett, och
      c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år,
   4. meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a § ska innehålla, och
   5. meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport ska redovisas. Förordning (2023:443).

47 a §
    /Träder i kraft I:2024-06-02/
Naturvårdsverket får
   1. i fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt denna förordning eller miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken meddela föreskrifter om att en miljörapport ska innehålla en redovisning av verksamhetens miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som omfattas av villkoren i ett tillståndsbeslut liksom av andra uppgifter som är relaterade till miljöbalkens tillämpningsområde och mål,
   2. i fråga om verksamheter som avses i 31 b § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006,
   3. i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas uppgifter om
      a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under året,
      b) de platser där bräddning har skett, och
      c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år,
   4. meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a § ska innehålla,
   5. i fråga om verksamheter som avses i 31 c § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av artiklarna 10 och 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741, i den ursprungliga lydelsen, och
   6. meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport ska redovisas. Förordning (2024:163).

47 b §
   Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningar som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar högst 200 personekvivalenter. Förordning (2024:25).

Expediering av dom m.m. i miljöskademål

48 §
   När mark- och miljödomstolen har meddelat en dom eller ett beslut med anledning av en talan enligt 32 kap. miljöbalken som rör Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde, ska domstolen underrätta den berörda myndigheten om domen eller beslutet. Förordning (2011:625).

48 a §
   En mark- och miljödomstol ska i den miljöbok som avses i 8 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. föra en förteckning över avgöranden om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.

Domstolsverket får meddela föreskrifter om förteckningen.
Förordning (2018:252).

49 §
   Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i
26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt 2 kap. 4, 26, 29 och 31 §§ miljötillsynsförordningen.

I förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om avgifter.
Förordning (2020:635).

49 a §
   Naturvårdsverket är den behöriga myndighet som avses i förordning (EG) nr 166/2006. Förordning (2023:443).

49 b §
   Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av artikel 7.2 i förordning (EG) 166/2006. Förordning (2023:443).

49 c §
   Tillsynsmyndigheten ska till Naturvårdsverket lämna sådana uppgifter om produktionsvolym som verksamhetsutövaren lämnat i en miljörapport och som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra rapporteringen till Europeiska kommissionen enligt 49 b §.

Naturvårdsverket får medges direktåtkomst till uppgifterna.
Förordning (2023:443).

50 §
   Bestämmelser om överklagande finns i 18 kap. 1 § och
19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Ett beslut av en länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap.
11 § miljöbalken självmant ta upp en fråga om omprövning av en verksamhet får inte överklagas.

Skogsstyrelsen får överklaga beslut som rör frågor om täkter enligt denna förordning. Förordning (2018:2106).

51 §
   I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

Efter tillståndsbeslutet kan det till exempel ha tillkommit bostadsbebyggelse nära den tillståndsprövade anläggningen. Verksamhetsutövarna kan då riskera ökade kostnader genom krav på utredningar och skyddsåtgärder i sam­band med tillsyn, men även mer långtgående tillsynsingripanden som på sikt kan tvinga verksamheten att begränsa eller till och med flytta sin verksamhet. En bestämmelse i miljöbalken skulle kunna leda till skärpta krav när bebyggelsen tillåts i mer bullerutsatta lägen efter det att villkoren lagts fast i ett tillståndsbeslut. Av samma skäl skulle också skärpta krav kunna ställas i samband med att verksamhetsutövaren ansöker om nytt tillstånd eller ändringstillstånd då verksamheten förändras.

5 §
   I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana
   1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
   2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs,
   3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,
   4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,
   5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,
   6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
   7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik,
   8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,
   9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §,
   10. för att förbättra en anläggnings säkerhet,
   11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av
11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller
   12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap.
6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.

I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2022:1100) .

5 a §
   Har betecknats 24 kap. 6 § genom lag (2018:1407) .

För att så långt som möjligt skydda verksamhetsutövares intressen då bostäder har uppförts på en mer bullerutsatt plats, jämfört med vad som var fallet när tillståndet ursprungligen beslutades, kompletterades miljö­balken den 1 januari 2016 med ändringar som syftar till att säkerställa verksamhetsutövares rättssäkerhet vid prövning av nytt eller ändrat tillstånd för miljöfarlig verksamhet, vid situationer då bostäder tillkommit i närheten av verksamheten. Då gäller att tillståndsmyndigheten inte får besluta om strängare krav för omgivningsbuller enbart på grund av bo­städer som tillkommit. I dessa fall måste beräknade ljudnivåer inom ramen för fastställda riktvärden vara angivna i planbeskrivningen för nytillkomna bostäder. Detsamma gäller vid omprövning av tillstånd.

2 §
   Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Lag (2018:1407) .

2 a §
   Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen
(ändringstillstånd). Lag (2018:1407) .

2 b §
   Vid ändring av en sådan vattenverksamhet som avses i
11 kap. 6 § får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd), om
   1. verksamheten omfattas av en sådan nationell plan som avses i 11 kap. 28 § och den prövning av verksamheten som ska ske enligt planen inte har påbörjats, eller
   2. det annars är lämpligt. Lag (2018:1407) .

2 c §
   I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det med stöd av 2 § inte beslutas villkor om begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.

Första stycket gäller inte villkor som i fråga om
   1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller
   2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) .

2 d §
   Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om
   1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900)
och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och
   2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden.

Trots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan-
och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) .

2 e §
   Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 §. Lag (2018:1407) .

5 §
   I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana
   1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
   2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs,
   3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,
   4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,
   5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,
   6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
   7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik,
   8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,
   9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §,
   10. för att förbättra en anläggnings säkerhet,
   11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av
11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller
   12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap.
6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.

I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2022:1100) .

5 a §
   Har betecknats 24 kap. 6 § genom lag (2018:1407) .

Bostäder som tillkommit efter den 2 januari 2015 och som är anpassade till bullersituationen, ska därmed inte påverka utformningen av nya eller ändrade villkor.

Verksamhetsutövarnas rättssäkerhet vid prövning av nytt eller ändrat tillstånd

För omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad ska tillståndsmyndigheten vid prövning av ett nytt eller ändrat tillstånd inte få besluta om villkor enligt miljöbalken som innebär strängare krav avseende sådant buller än beräknade bullervärden, om sådana värden anges i planbeskrivningen till den detaljplan eller i det bygglov som gäller för bostadsbyggnaden och beslutet endast grundas på förhållanden som är hänförliga till att bostadsbyggnaden har uppförts i enlighet med planen eller lovet.

2 d §
   Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om
   1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900)
och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och
   2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden.

Trots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan-
och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) .

Dessutom gäller att ett komplementbostadshus som avses i PBL aldrig får föranleda skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller.

4 a §
   Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

2 d §
   Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om
   1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900)
och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och
   2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden.

Trots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan-
och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) .

Verksamhetsutövarens rättssäkerhet vid omprövning

Av miljöbalken framgår sedan tidigare att tillståndsmyndigheten i samband med en omprövning inte får meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

5 §
   I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana
   1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
   2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs,
   3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,
   4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,
   5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,
   6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
   7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik,
   8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,
   9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §,
   10. för att förbättra en anläggnings säkerhet,
   11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av
11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller
   12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap.
6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.

I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden. Lag (2022:1100) .

5 a §
   Har betecknats 24 kap. 6 § genom lag (2018:1407) .

Av samma skäl som i samband med prövning av nytt eller ändrat tillstånd har denna bestämmelse kompletterats så att det framgår att vid ompröv­ning av ett tillstånd med stöd av miljöbalken får inte tillståndsmyndigheten meddela skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av att det sedan tillståndet getts eller senast ändrats har tillkommit en ny bostad i omgivningen. Det gäller om bostaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov och omgivnings­bullret från verksamheten inte överskrider beräknade bullervärden som har angetts i planbeskrivningen till detaljplanen eller i lovet. Det bör i detta sammanhang nämnas att nya bostäder som har tillkommit efter denna tidpunkt förutsätts vara anpassade till bullersituationen i omgiv­ningen i enlighet med planbeskrivningen i detaljplanen och i enlighet med bygglovet. Även här gäller att ett sådant komplementbostadshus som avses i PBL aldrig får föranleda skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller.

6 §
   Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 5 § meddela skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av att det sedan tillståndet gavs eller senast ändrades har tillkommit en ny bostad i omgivningen, om
   1. bostaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och
   2. omgivningsbullret från verksamheten inte överskrider dessa värden.

Trots första stycket får skärpta villkor meddelas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Sådana komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan-
och bygglagen får aldrig föranleda skärpta villkor i fråga om omgivningsbuller. Lag (2018:1407) .

4 a §
   Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Straffrihetsbestämmelse avseende omgivningsbuller

Eftersom nya bostäder kan godtas enligt PBL, trots att det buller som bostäderna exponeras för är högre än vad som anges i de villkor som gäller för verksamheten enligt ett tillstånd enligt miljöbalken, har ett undantag införts från straffansvaret för otillåten miljöverksamhet. Undantaget gäller i de fall en verksamhetsutövare överskrider villkor i ett miljötillstånd om omgivningsbuller, men följer de ljudnivåer som har angetts i en detaljplan eller ett bygglov enligt PBL och förutsatt att ny bebyggelse utformats med hänsyn till möjligheten att förebygga olägenhet för människors hälsa. Därmed kan kommunen fastslå högre bullervärden, i enlighet med Boverkets vägledning, än de som framgår av tillståndet för verksamheten.

4 §
   För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet
   1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i
      a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller
11-15 kap.,
      b) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap.
6 § om miljöfarliga verksamheter,
      c) bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,
      d) bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,
      e) bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter,
      f) bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,
      g) bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,
      h) bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,
      i) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,
      j) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,
      k) bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,
      l) bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr
1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,
      m) bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 528/2012,
      n) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
15 kap. 15 § om krav på tillstånd för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation för avfall från elektriska och elektroniska produkter, eller
      o) bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller
   2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr
1107/2009 eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet.

I fråga om ett villkor eller en bestämmelse om buller
(bullervillkor) som har angetts i ett sådant tillstånd eller beslut som avses i första stycket 2 ska det förhållandet att en bostadsbyggnad är utsatt för omgivningsbuller i strid med bullervillkoret inte anses utgöra ett brott mot villkoret, om
   1. byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900),
   2. det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden, och
   3. beräkningen av bullervärdena har gjorts med hänsyn till intresset att förebygga olägenhet för människors hälsa.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av
30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift. Lag (2021:881) .

4 a §
   För otillåten avfallstransport döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet
   1. transporterar avfall utan tillstånd och därigenom bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
15 kap. 17 § om tillstånd för yrkesmässig transport av avfall,
   2. inom Europeiska unionen transporterar avfall utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artiklarna 4 och 9.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall,
   3. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från Europeiska unionen
      a) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen i strid mot ett exportförbud i någon av artiklarna 34, 36, 39,
40.1 och 40.2 i förordning (EG) nr 1013/2006,
      b) till ett land utanför Europeiska unionen utan ett skriftligt godkännande som krävs enligt artikel 35.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
      c) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel
37 i förordning (EG) nr 1013/2006 i strid mot ett förbud eller utan en skriftlig förhandsanmälan som krävs enligt artikel
37.2 andra stycket eller 37.5 i den förordningen eller enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den
29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall,
      d) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel
38 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan ett godkännande som krävs enligt artikel 38.4 a,
      e) till ett land utanför Europeiska unionen utan att avfallet är avsett att bortskaffas eller återvinnas i en anläggning enligt de bestämmelser som gäller i mottagarlandet på det sätt som följer av någon av artiklarna 35.5, 37.4 och 38.6 i förordning (EG) nr 1013/2006, eller
      f) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen utan en skriftlig förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artikel 40.3 jämförd med artiklarna 4 och 9.6 i förordning (EG) nr 1013/2006,
   4. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå mellan länder utanför Europeiska unionen men genom ett land i unionen utan en skriftlig förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artiklarna 47 och 48 jämförda med artiklarna 4, 9.6, 42 och 44 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   5. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande i strid mot importförbudet i artikel 41 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   6. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande utan att ha ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
   7. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning i strid mot importförbudet i artikel 43 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   8. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning utan att ha ett godkännande och därigenom bryter mot artikel
44.4 a eller 45 jämförd med artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
   9. till Europeiska unionen importerar avfall från ett sådant utomeuropeiskt land eller territorium som avses i artikel 46 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artikel 46.1 jämförd med artiklarna 4 och 9.6, eller
   10. blandar avfall under transport i strid med artikel 19 i förordning (EG) nr 1013/2006.

Till ansvar enligt första stycket 2, 3 b-d och 3 f, 4, 6, 8 och 9 döms också om det för transporten av avfall finns
   1. en skriftlig förhandsanmälan som innehåller en oriktig uppgift av betydelse från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt, eller
   2. ett godkännande som föranletts av att någon lämnat en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har haft betydelse för godkännandet.

Om brottet är grovt, döms för grov otillåten avfallstransport till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen utgjort ett led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller medfört eller kunnat medföra skador av stor omfattning eller allvarlig art.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2019:496) .

4 b §
   För otillåten fartygsåtervinning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet, i egenskap av fartygsägare enligt artikel 3.1.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, inte fullgör skyldigheten i artikel 6.2 a i samma förordning att se till att fartyg som ska återvinnas endast återvinns vid sådana fartygsåtervinningsanläggningar som avses i artikeln.

För försök till uppsåtligt brott döms till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:1799) .

Det är naturligtvis inte lämpligt att en verksamhetsutövare riskerar påföljder eller inskränkningar i verksamheten till följd av att förutsättningarna i omgivningen ändras, åtminstone inte i de fall där förutsätt­ningarna har godtagits vid en prövning enligt PBL. Detta gäller även miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken.

Bestämmelsen är tillämplig i samma situation som den tillsynsbestäm­melse som har förts in i miljöbalken. Bestämmelsen om straffrihet kompletterar denna bestämmelse i syfte att skydda verksamhetsutövarens rättssäkerhet på så sätt som regeringen har avsett i de fall som nya bostäder uppförs i anslutning till en befintlig verksamhet. Bestämmelsen finns i miljöbalken.

9 a §
   I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.

Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen. Lag (2014:901) .

4 §
   För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet
   1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i
      a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda naturområden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller
11-15 kap.,
      b) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap.
6 § om miljöfarliga verksamheter,
      c) bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter,
      d) bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,
      e) bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälningspliktiga vattenverksamheter,
      f) bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,
      g) bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,
      h) bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,
      i) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer,
      j) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,
      k) bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,
      l) bestämmelserna i artikel 28.1 i förordning (EG) nr
1107/2009 om krav på produktgodkännande av växtskyddsmedel,
      m) bestämmelserna om krav på godkännande av biocidprodukter i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 528/2012,
      n) föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
15 kap. 15 § om krav på tillstånd för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation för avfall från elektriska och elektroniska produkter, eller
      o) bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetsprövning, eller
   2. i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr
1107/2009 eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet.

I fråga om ett villkor eller en bestämmelse om buller
(bullervillkor) som har angetts i ett sådant tillstånd eller beslut som avses i första stycket 2 ska det förhållandet att en bostadsbyggnad är utsatt för omgivningsbuller i strid med bullervillkoret inte anses utgöra ett brott mot villkoret, om
   1. byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900),
   2. det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden, och
   3. beräkningen av bullervärdena har gjorts med hänsyn till intresset att förebygga olägenhet för människors hälsa.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av
30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift. Lag (2021:881) .

4 a §
   För otillåten avfallstransport döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet
   1. transporterar avfall utan tillstånd och därigenom bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av
15 kap. 17 § om tillstånd för yrkesmässig transport av avfall,
   2. inom Europeiska unionen transporterar avfall utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artiklarna 4 och 9.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall,
   3. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från Europeiska unionen
      a) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen i strid mot ett exportförbud i någon av artiklarna 34, 36, 39,
40.1 och 40.2 i förordning (EG) nr 1013/2006,
      b) till ett land utanför Europeiska unionen utan ett skriftligt godkännande som krävs enligt artikel 35.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
      c) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel
37 i förordning (EG) nr 1013/2006 i strid mot ett förbud eller utan en skriftlig förhandsanmälan som krävs enligt artikel
37.2 andra stycket eller 37.5 i den förordningen eller enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 1418/2007 av den
29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall,
      d) till ett land som omfattas av förfarandereglerna i artikel
38 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan ett godkännande som krävs enligt artikel 38.4 a,
      e) till ett land utanför Europeiska unionen utan att avfallet är avsett att bortskaffas eller återvinnas i en anläggning enligt de bestämmelser som gäller i mottagarlandet på det sätt som följer av någon av artiklarna 35.5, 37.4 och 38.6 i förordning (EG) nr 1013/2006, eller
      f) till ett land eller territorium utanför Europeiska unionen utan en skriftlig förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artikel 40.3 jämförd med artiklarna 4 och 9.6 i förordning (EG) nr 1013/2006,
   4. anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå mellan länder utanför Europeiska unionen men genom ett land i unionen utan en skriftlig förhandsanmälan och ett godkännande som krävs enligt artiklarna 47 och 48 jämförda med artiklarna 4, 9.6, 42 och 44 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   5. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande i strid mot importförbudet i artikel 41 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   6. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande utan att ha ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
   7. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning i strid mot importförbudet i artikel 43 i förordning (EG) nr
1013/2006,
   8. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning utan att ha ett godkännande och därigenom bryter mot artikel
44.4 a eller 45 jämförd med artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,
   9. till Europeiska unionen importerar avfall från ett sådant utomeuropeiskt land eller territorium som avses i artikel 46 i förordning (EG) nr 1013/2006 utan en skriftlig förhandsanmälan och utan ett godkännande och därigenom bryter mot artikel 46.1 jämförd med artiklarna 4 och 9.6, eller
   10. blandar avfall under transport i strid med artikel 19 i förordning (EG) nr 1013/2006.

Till ansvar enligt första stycket 2, 3 b-d och 3 f, 4, 6, 8 och 9 döms också om det för transporten av avfall finns
   1. en skriftlig förhandsanmälan som innehåller en oriktig uppgift av betydelse från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt, eller
   2. ett godkännande som föranletts av att någon lämnat en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har haft betydelse för godkännandet.

Om brottet är grovt, döms för grov otillåten avfallstransport till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen utgjort ett led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller medfört eller kunnat medföra skador av stor omfattning eller allvarlig art.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2019:496) .

4 b §
   För otillåten fartygsåtervinning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet, i egenskap av fartygsägare enligt artikel 3.1.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG, inte fullgör skyldigheten i artikel 6.2 a i samma förordning att se till att fartyg som ska återvinnas endast återvinns vid sådana fartygsåtervinningsanläggningar som avses i artikeln.

För försök till uppsåtligt brott döms till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §. Lag (2022:1799) .

Synnerliga skäl

De kompletteringar som infördes i miljöbalken den 1 januari 2016, anger att det som beskrivits inte gäller om det med hänsyn till boendes hälsa finns synnerliga skäl för det. Detta gäller i de fall då det förekommit felaktigheter kring angivna ljudnivåer vid planläggningen eller bygglovs­prövningen. En samlad bedömning får då göras. En verksamhetsutövare som tvingas vidta åtgärder på grund av att kommunen gjort fel i planläggningen, kan med stöd av skadeståndslagen rikta krav om skadestånd mot kommunen. Det är viktigt att bullerfrågan hanteras noggrant vid all planläggning, i synnerhet vid industriverksamheter där det ibland kan vara svårt med tillförlitliga beräkningar.

Vid industriell verksamhet finns det också annan lagstiftning som ger den enskilda verksamhetsutövaren mandat som sakägare. Här inkluderas i vissa fall verksamhetsutövarens ”rätt” till omgivningspåverkan i form av buller, men också andra olägenheter som lukt, damm, farliga ämnen eller andra utsläpp.

Olägenhet för människors hälsa

I PBL finns numera en juridisk förklaring av begreppen omgivningsbuller och olägenhet för människors hälsa. Olägenhetsbegreppet är sedan länge etablerat i miljöbalken. I definitionen av en olägenhet ingår flera led. Med olägenhet menas

  1. en störning
  2. som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning
  3. kan påverka hälsan på ett skadligt sätt, och
  4. som inte är ringa eller helt tillfällig, det vill säga är av en stadigvarande eller åtminstone återkommande karaktär.

4 §
   I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

6 a §
   Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Samtliga kriterier ingår alltså i bedömningen av huruvida buller är en olägenhet. En störning kan inte heller vara helt subjektivt uppfattad utan måste ha en viss dignitet som med främst medicinskt stöd kan betraktas som en generell risk för att människors hälsa kan skadas. För dessa bedömningar hänvisas till praxis i myndigheternas tillsyn.

Syftet med att harmonisera definitionerna mellan miljöbalken och PBL är dock att säkerställa att den olägenhetsbedömning som görs i ett planläggningsskede och vid bygglovsprövning eller förhands­besked följer dessa angivna kriterier.

Läs mer om ljud och buller och hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”

Andra hänsynstaganden än buller

Hänsyn till allmänna intressen förutsätter att risken för annan olägenhet än enbart bullerstörningar beaktas vid planläggning och i bygglovshantering. Exempel på andra störningar som kan föranleda olägenhet är lukt, utsläpp, dammbildning, exponering för farliga ämnen, allergener eller vibrationer. För att tillgodose en god boendemiljö bör samtliga risker för olägenhet bedömas. Riskerna bör bedömas var för sig, men det är också nödvändigt att beakta den samlade bilden av flera olika risker för olägenhet. En olägenhet i taget kan förefalla hanterlig, men den samlade påverkansgraden på människor eller miljö kan leda till slutsatsen att lokaliseringen inte är lämplig för boende.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen