Fortfarande för få trygghetsbostäder ute i kommunerna
Det finns trygghetsbostäder i cirka 55 procent av landets kommuner, och drygt 40 procent av dessa bedömer att de har för få. Flera av de kommuner som hittills inte har inrättat trygghetsbostäder anser att sådana behövs.
Vad är en trygghetsbostad?
Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO). För att flytta in i en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.
Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt om i landet men trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och särskild personal är gemensam nämnare för många. Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård.
Trygghetsbostäder (på Seniorvals webbplats)
Stort behov av fler trygghetsbostäder i kommunerna
I årets enkät uppger 160 kommuner att de har trygghetsbostäder. Antalet kommuner med trygghetsbostäder har legat runt 160 de senaste sju åren, beroende på hur många kommuner som besvarat frågan.
- Av de 160 kommunerna uppger 51 procent att det är balans på bostadsmarknaden för boendeformen och 43 procent säger att de har ett underskott på trygghetsbostäder. Det är ett förbättrat läge jämfört med förra året då 55 procent uppgav att de hade underskott.
- 106 kommuner uppger att de saknar trygghetsbostäder, men drygt 40 procent av dessa uppger att det finns ett behov av trygghetsbostäder i kommunen.
- 60 procent av de kommuner som uppger balans i utbudet av trygghetsbostäder återfinns i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.
Kommunerna har svårt att bedöma behovet på några års sikt
När det gäller behovet framöver, på två års sikt, uppger knappt 20 procent av de 271 kommuner som besvarat frågan att behovet av trygghetsbostäder är täckt. 50 procent av kommunerna uppger att det är svårt att bedöma behovet på två års sikt.
På fem års sikt är det ännu svårare och där uppger 62 procent av de 272 svarande kommunerna att de inte kan göra den bedömningen medan 16 procent av kommunerna bedömer att behovet av trygghetsbostäder är täckt om fem år.
Oklart med statistik över trygghetsboenden hos kommunerna
Flera kommuner uppger i sina kommentarer att man känner till de trygghetsbostäder som är i kommunal regi, men många trygghetsbostäder är i privat regi och där känner kommunen inte till antalet bostäder. Det gör det också svårt att beräkna prognoser av behovet framåt. Flera kommuner uppger i kommentarerna att de inte skiljer på statistiken över trygghetsbostäder och seniorbostäder.
Här är några typiska kommentarer från kommunerna:
”Kommunen prognostiserar inte behovet av trygghetsbostäder, detta är helt marknadsreglerat.”
”Svårt att göra de bedömningarna då vi inte ansvarar för kön till trygghetsboendet och inte heller gör några prognoser avseende trygghetsboende för äldre.”
”Vi delar inte på vår räkning av seniorboende och trygghetsboende.”
Totalt 40 kommuner bedömer att det kommer att påbörjas sammanlagt drygt 1 600 trygghetsbostäder under åren 2023–2024. För perioden 2022–2023 var antalet förväntade bostäder knappt 3 000 fördelade på 58 kommuner, det vill säga nästan dubbelt så många bostäder jämfört med det som planeras för perioden 2023–2024 men fördelat på fler kommuner.
Kommunernas bedömningar av hur många bostäder som kommer att påbörjas brukar av erfarenhet ligga högre än antalet bostäder som faktiskt påbörjas. För det totala förväntade bostadsbyggandet i landet var utfallet i genomsnitt runt 74 procent av förväntningarna mellan åren 2017–2021. För år 2022 var utfallet lägre, 62 procent. Kommunernas bedömningar för 2022 gjordes i januari, det vill säga innan kriget i Ukraina bröt ut. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna.
Andelen planerade hyresrätter är 96 procent av förväntat tillskott och fördelar sig på 36 kommuner. Bostadsrätterna utgör 4 procent av nytillskottet och planeras i 5 kommuner. Av de förväntade hyresrätterna utgörs 47 procent av poster på 1–50 lägenheter och 53 procent av hyresrätterna av större poster på 51–150 lägenheter.
40 procent av lägenheterna beräknas påbörjas under 2023 och resterande 60 procent under år 2024.
Av flera kommentarer att döma så pågar det diskussioner och utredningar i flera kommuner om att eventuellt få till trygghetsbostäder. Här följer några ytterligare kommentarer från kommunerna angående trygghetsbostäder:
” Betalningsförmåga/-vilja har hittills begränsat möjligheterna att kunna få till stånd trygghetsboende.”
”Fastighetsägarna har under 2022 haft svårigheter att hyra ut trygghetsbostäder i nyproduktion.”
”Intresset hos byggaktörer är svalt, framför allt till gemensamhetslokaler och personal.”
”Stor osäkerhet i samhällsekonomin skapar osäkerhet kring om byggprojekt startas.”
Störst tillskott i de övriga kommungrupperna och stora högskolekommuner
Totalt sett finns det förväntningar på drygt 1 600 trygghetsbostäder för perioden 2023–2024. Det planerade tillskottet av trygghetsbostäder räknat per 1 000 invånare är liksom förra året störst i de båda ”övriga” kommungrupperna och ”högskolekommuner med fler än 75 000 invånare”. Där handlar det om ett tillskott på mellan 0,17–0,34 bostäder per 1 000 invånare. Totalt förväntas 1 400 trygghetsbostäder för perioden 2023–2024. Det är 1 100 trygghetsbostäder färre än vad som förväntades för samma kommungrupper för perioden 2022–2023.
Det minsta tillskottet per 1 000 invånare finns i Stormalmö där det inte planeras några trygghetsboenden alls under den närmaste tvåårsperioden.
Stöd till bostäder för äldre
Det finns ekonomiska stöd att söka för att öka antalet hyresbostäder för äldre och för att öka äldres möjligheter till gemenskap och trygghet. Läs mer om stöden via länken i "Relaterad information".
Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.