Andra aktörer
Ett flertal aktörer i samhället berörs av plan- och bygglagstiftningens bestämmelser i detaljplaneskedet. Vissa är nämnda i lagen och omfattas då direkt av bestämmelserna medan andra berörs mer indirekt.
Riksdag och regering
Staten anger ramarna för planering och byggande genom plan- och bygglagen, PBL, som beslutas av riksdagen och plan- och byggförordningen, PBF, som beslutas av regeringen.
Regeringen har även en roll som överprövande myndighet om länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan överklagas.
5 §
Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen.
5 a §
Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap.
10 f § får överklagas till regeringen. Lag (2017:424) .
Regeringen får förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det behövs för att tillgodose ett riksintresse. Det kan även göras om det behövs för att samordna mellankommunala frågor på ett lämpligt sätt.
15 §
Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2.
Statliga myndigheter
Det finns ett antal statliga myndigheter som kan ha en roll vid detaljplanering. Länsstyrelsen har en central och samordnande roll för de statliga myndigheterna.
Lantmäterimyndigheten
Under detaljplaneprocessen ska lantmäterimyndigheten arbeta för att det framtida genomförandet av detaljplanen är förenligt med relevant lagstiftning.
Myndigheten ska särskilt arbeta för att:
- frågor om huvudmannaskap är rätt hanterade,
- fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplan tillämpats korrekt,
- planbeskrivningen redovisar hur planen är avsedd att genomföras, och
- planbeskrivningen tar upp konsekvenserna av plangenomförandet på ett tillräckligt tydligt sätt.
Om huvudmannaskapet ska vara enskilt så behöver lantmäterimyndigheten ta ställning till om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Lantmäterimyndigheten ska även yttra sig om förslaget är förenligt med de möjligheter kommunen har att reglera fastighetsindelningsbestämmelser med mera i en detaljplan.
15 §
Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900) .
Lantmäterimyndigheten har också en rådgivande roll när det gäller exploateringsavtal. Detta för att kommunen ska få stöd i diskussioner om vad ett exploateringsavtal får omfatta.
15 §
Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och tredje stycket, och
2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40-42 §§. Lag (2014:900) .
40 §
Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras.
Ett exploateringsavtal får omfatta medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen kan antas öka i värde.
Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen. Lag (2017:181) .
41 §
Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla. Lag (2014:900) .
42 §
Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning. Lag (2017:181) .
I vissa kommuner finns det kommunala lantmäterimyndigheter och dessa har samma roll och ansvar som den statliga lantmäterimyndigheten.
Trafikverket
Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. De ansvarar även för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Vid detaljplanering kan Trafikverket därför ha olika roller och vara både samrådspart och exploatör i ett projekt.
Försvarsmakten
Försvarsmakten har ansvar att upprätthålla de områden och funktioner som är av riksintresse för totalförsvarets militära del. Det sker bland annat genom att yttra sig i planärenden.
Försvarsmaktens områden och funktioner kan vara utpekade som riksintresseområden eller områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt miljöbalken, MB. Den militära verksamhet som pågår medför i de flesta fall en omgivningspåverkan, därför redovisar försvaret även så kallade influensområden. Influensområdets fysiska utbredning från till exempel skjutfält eller flygplats varierar beroende på verksamhetens art.
9 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.
Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
Vid planläggning ska kommunen pröva om planen påtagligt motverkar totalförsvarets intressen eller om åtgärderna påtagligt försvårar tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna inom ett riksintresseområde. För att kunna göra denna bedömning kan kommunen samråda direkt med försvarsmakten, gärna i tidiga skeden i planläggningen. Detta kan underlätta planarbetet även om försvarets synpunkter formellt också tas upp i länsstyrelsen sammanvägda bedömning i samrådet. De planer som berörs är alla planer inom de områden som pekas ut som influensområden samt alla detaljplaner som medger höga objekt av något slag, så som vindkraftverk, master eller höga byggnader.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
9 §
Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.
Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut, SGI, har regeringens uppdrag att ge myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner rörande geotekniska säkerhetsfrågor i detaljplaneprocessen. Deras uppgift är att tydligt peka ut känsliga och kritiska punkter i kommunernas planer. Myndighetsstödet innebär bland annat att SGI granskar och yttrar sig över detaljplaner som de har fått på remiss. Endast planer där geotekniska säkerhetsfrågor är aktuella ska skickas till SGI. Granskningsarbetet är inriktat på skred och ras, erosion med mera. I stödet ingår inte bygglovsprocessen förutom för kommunerna kring Göta älv, grundläggningstekniska frågor, markradon och markmiljötekniska frågor. SGI utför inte heller geotekniska utredningar inom sitt myndighetsstöd.
Boverket
Boverket har till uppgift att ge råd och stöd om, följa upp och analysera samt regelbundet sammanställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.
18 §
Länsstyrelsen ska
1. följa upp byggnadsnämndens tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och vid behov ge byggnadsnämnden råd och stöd, och
2. på Boverkets begäran lämna
a) uppgifter om byggnadsnämndens tillämpning av plan- och bygglagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, och
b) sådana redovisningar av detaljplaner och områdesbestämmelser samt av planeringsunderlag för regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser som behövs för att Boverket ska få kännedom om aktuella utvecklingstendenser inom verkets ansvarsområde.
Boverket har möjlighet att utfärda allmänna råd till plan- och bygglagstiftningen samt utfärda föreskrifter i de fall regeringen har bemyndigat verket att göra det.
Övriga myndigheter
Även andra statliga myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, kan ha betydelse för detaljplanering. Dessa kan påverka detaljplaneringen bland annat via länsstyrelsen och dess roll som samordnare av statliga intressen.
Domstolarna har en lagstadgad roll när beslut om att anta detaljplaner överklagas.
2 a §
Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252) .
Justitieombudsmannen, JO, har till uppgift att på riksdagens vägnar granska tillämpningen av lagar och andra författningar i offentlig verksamhet, därmed även kommunernas arbete med detaljplaner.
2 §
Under ombudsmännens tillsyn står
1. statliga och kommunala myndigheter,
2. tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa myndigheter,
3. annan som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutövning, såvitt avser denna hans verksamhet,
4. tjänstemän och uppdragstagare i statliga affärsverk, när de för verkens räkning fullgör uppdrag i sådana aktiebolag där staten genom verken utövar ett bestämmande inflytande.
I fråga om befattningshavare vid försvarsmakten omfattar tillsynen dock endast befäl av lägst fänriks grad och dem som innehar motsvarande tjänsteställning.
Ombudsmännens tillsyn omfattar ej
1. riksdagens ledamöter,
2. riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden, Riksdagens överklagandenämnd eller riksdagsdirektören,
3. riksbanksfullmäktige samt ledamöter av direktionen i Riksbanken utom såvitt avser deltagande i utövning av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,
4. regeringen eller statsråd,
5. justitiekanslern samt
6. ledamöter av beslutande kommunala församlingar.
Ombudsmännen står ej under tillsyn av varandra.
Med befattningshavare förstås i denna lag, om inte annat framgår av sammanhanget, person som står under ombudsmännens tillsyn. Lag (2009:179) .
Andra kommuner
Om ett planarbete berör en annan kommun ska den andra kommunen tas med i samrådskretsen. Andra kommuner kan vara berörda av ett planarbete om planen till exempel ligger nära
kommungränsen, avser en större exploatering med stor omgivningspåverkan eller kräver infrastrukturlösningar.
Exploatörer
Utgångspunkten i PBL är att det är kommunen som ansvarar för och tar initiativ till planeringen inom den egna kommunen. I praktiken tar exploatörer eller fastighetsägare genom initiativ till byggande ibland även indirekt initiativ till planering. Såväl privatpersoner som företag, kommun och stat kan agera exploatör. Begreppet exploatör nämns inte i PBL och lagen innehåller därmed inga bestämmelser riktade mot exploatörer.
I PBL finns en möjlighet att begära ett planbesked för att få veta om kommunen har för avsikt att påbörja ett detaljplanearbete på en viss plats.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .