Samverkan inom och mellan kommunerna

Arbetet med bostadsförsörjningen ser mycket olika ut bland kommunerna. Vissa har fasta samarbetsgrupper med olika kompetenser för till exempel bostäder, planfrågor och skola. Andra samarbetar inför specifika projekt.

De allra flesta kommuner samverkar internt kring bostadsförsörjningen

I stort sett alla kommuner svarar att de har en fungerande samverkan mellan olika förvaltningar och sakområden för att planera för bostadsförsörjningen. I årets bostadsmarknadsenkät svarar det stora flertalet kommuner, 272, att de har en sådan samverkan inom kommunen. Antalet har legat på ungefär samma nivå de senaste åren: från 263 kommuner i 2018 års bostadsmarknadsenkät till som mest 278 kommuner år 2020.

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan inom kommunen har minskat till 9 jämfört med 11 i förra årets bostadsmarknadsenkät. Alla utom en av dessa är kommuner med färre än 25 000 invånare. Kommunerna har lämnat olika förklaringar till varför de inte har någon samverkan inom kommunen. En kommun svarar att man samverkar kring de boendeformer kommunen måste tillhandahålla, men att det saknas ett forum för att planera för bostadsförsörjning i ett bredare perspektiv. En annan kommun svarar att man inte arbetat med bostadsförsörjning tidigare medan två kommuner pekar på brist på rutiner respektive resurser. Det är 9 kommuner som inte har besvarat frågan.

De som samverkar internt kring planeringen för bostadsförsörjningen är främst kommunledning/kommunstyrelse, den eller de förvaltningar som har hand om samhällsplaneringsfrågor (bygg- och miljöfrågor), det kommunala bostadsbolaget samt socialförvaltning/socialkontor. Även andra förvaltningar kan vara inblandade, till exempel äldre- och fritidsförvaltning.

Antalet kommuner som samverkar över kommungränserna minskar något

Bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men eftersom flera kommuner kan ingå i en gemensam bostadsmarknad kan det behövas ett utvecklat samarbete mellan kommuner och inom regioner. I årets bostadsmarknadsenkät svarar knappt hälften (142) av landets kommuner att de samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen. Antalet har minskat med 10 jämfört med förra årets enkät och ligger nu på samma nivå som i 2020 års bostadsmarknadsenkät. 8 kommuner har inte besvarat frågan.

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen har följaktligen ökat något, från 126 till 140 kommuner. Liksom tidigare återfinns dessa främst bland kommuner med färre än 25 000 invånare, 101 kommuner jämfört med 97 i förra årets enkät. Det finns också kommuner i storstadsregionerna som inte samverkar med andra kommuner. Detta gäller främst mindre kommuner och skärgårdsöar som Lidingö och Vaxholm i Stockholms län och Tjörn och Orust i Västra Götalands län men även kommuner som Sollentuna och Trelleborg. Andra större kommuner som inte heller har någon samverkan över kommungränsen återfinns bland andra Jönköping, Västerås och Umeå.

Kommuner kan dock ha olika uppfattning om vad som ska räknas som samverkan. Detta har framkommit i tidigare enkäter när kommuner som själva angett att de inte har någon samverkan över kommungränsen explicit nämnts av andra kommuner just som en samverkanspartner

Samverkar er kommun med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen?

Sättet att samverka över kommungränserna varierar

Sedan förra årets bostadsmarknadsenkät har frågan om vilken typ av regional samverkan det rör sig om gjorts om till en flervalsfråga.

Som annan typ av samverkan nämns bland annat grupper som fokuserar på planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsförsörjning. En del kommuner nämner att de ingår i särskilda samverkansbildningar som Stockholm nordost, Södertörnssamverkan, Sydöstra Skånes samverkanskommitté och Skåne nordost. Några kommuner tar upp att de ingår i ett kommunalförbund. Ett sådant bildar ett slags ”specialkommun” som är uppbyggt på liknande sätt som en kommun eller region och fungerar i princip på samma sätt.

De flesta kommuner samverkar med andra aktörer

En klar majoritet av kommunerna samverkar med andra aktörer kring bostadsförsörjningen. Det är bara 19 kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra aktörer, en minskning från 21 kommuner i förra årets enkät. Antalet har minskat kraftigt jämfört med tidigare enkäter: i 2021 års bostadsmarknadsenkät var det en tredjedel eller 97 kommuner som svarade att de inte hade något samarbete med andra aktörer. En förklaring kan vara att frågan sedan förra året är en flervalsfråga och inte en frisvarsfråga som tidigare. 

Som exempel på andra aktörer nämns bland annat statliga myndigheter som Trafikverket och Boverket, universitet/högskolor och studentkårer, lokala mäklare och fastighetsägarföreningar.

Det varierar om man samverkar med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående

En majoritet av kommunerna (165) samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till en annan kommun, en ökning med 14 kommuner jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät. 101 kommuner svarar att de har ett sådant samarbete som sträcker sig också utanför det egna länet, en ökning med 10 kommuner från förra året. 74 kommuner svarar att de inte har någon sådan samverkan, vilket är en minskning med 1 kommun jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät.

De kommuner som svarat nej på frågan är i huvudsak kommuner med färre än 25 000 invånare – 42 av 74 kommuner tillhör denna kommungrupp – men här återfinns också 22 storstadskommuner. Av kommentarerna till frågan framgår att även om kommunerna saknar ett organiserat och formaliserat samarbete försöker man lösa den aktuella bostadsfrågan vid behov. Det framförs också viss kritik mot den samverkan som bedrivs inom den så kallade Kompotten – ett nätverk för samverkan som finns på nationell, regional och kommunal nivå men som det är upp till varje kommun att besluta om man vill vara med i. Kritiken rör att kriterierna är för höga och att det trots avtalet kan vara svårt att få tag i en bostad. Flera kommuner påpekar också att utbyte av bostäder mellan kommunerna försvåras av den rådande bostadsbristen.