Energimyndigheten är expertmyndighet för vindkraft och energiproduktion. Myndigheten har till uppgift att stödja och underlätta en expansion av vindkraft i Sverige. Energimyndigheten driver kunskaps- och forskningsprogram för vindkraft, för att kunna ge kommunerna och länsstyrelserna mer kunskap om vindkraftens egenskaper, miljöpåverkan och teknikutveckling. Myndigheten pekar också ut riksintresseanspråk för energiproduktion och har tagit fram områden av riksintresse för vindbruk.
Havsbaserad energiproduktion
Granskad:
Genom att behandla frågor kring energiproduktion i översiktsplanen får kommunen en planmässig beredskap och god kunskap om vilka olika intressen, resursanspråk och bevarandevärden som finns i olika delar av kommunen. Energiproduktion till havs handlar främst om vindkraft och vågkraft.
Att tänka på i översiktsplaneringen
- Finns det områden som är lämpade för vindkraft eller utpekade riksintressen/riksintresseanspråk för energiproduktion i havet?
- Finns det behov av testbäddar för utvinning av havsenergi?
- Analysera behovet av kablar och transportinfrastruktur till vind- och vågkraftverk.
- Områden med goda förutsättningar för vindkraft till havs sammanfaller ibland med Försvarsmaktens intressen. Ta en tidig dialog med Försvarsmakten för att säkerställa att planens intentioner går att genomföra.
- Finns det andra anspråk eller intressekonflikter i området, och hur ser möjligheten ut till samexistens med dessa?
Havsbaserad vindkraft
Sverige har generellt sett bra förutsättningar för havsbaserad vindkraft, men den utgör i nuläget endast en mindre del av all vindkraft i Sverige. Ur ett energiutvinningsperspektiv finns det flera fördelar med havsbaserad vindkraft. Vindarna till havs är ofta både starkare och jämnare vilket gör det möjligt att bygga större och effektivare parker. Havsbaserade vindkraftverk är anslutna via interna nät till en transformatorstation till havs. Från denna leds elen till en driftcentral på land och sedan ut i nätet.
En av de största skillnaderna mot landbaserad vindkraft är att det inte behövs några vägar, men att det samtidigt krävs helt andra typer av infrastruktur. Vid uppförande av havsbaserad vindkraft uppkommer logistiska utmaningar såsom tillgång till hamn och fartyg. Dessa behöver ha tillräcklig kapacitet för att hantera skrymmande delar till vindkraftverk. Även elnäten behöver ha tillräcklig kapacitet, vilket är viktigt att ha med i planeringen av stora vindkraftsanläggningar.
Du kan läsa mer om planering för elnät på sidan Elnät i översiktsplaneringen.
Fundamenten för havsbaserad vindkraft måste konstrueras för att klara de utmaningar som finns till havs i form av krafter från strömmar, vågor och i förekommande fall drivande sanddyner samt driv- och packis. Vilken utformning som är mest lämpad beror på bottenförhållanden och vattendjup. Det kan också bero på påverkan på omgivningen samt hur villkoren formulerats i miljötillståndet för hur fundamenten får se ut och hur de får byggas. Även tekniker för att förlägga elkablar påverkas av bottenförhållandena. Havsbaserade vindkraftsparker i Sverige har hittills planerats till stor del i områden med vattendjup på 5-30 meter och förhållandevis jämn bottenyta. Flackare bottenytor kan möjliggöra en bättre placering av verken i förhållande till den dominerande vindriktningen samt underlätta förläggning av elkablar.
Grundare vatten är en parameter som kan ge möjlighet till lägre kostnad till följd av fundamenttekniker och installation samt mindre materialåtgång. Men i riktigt grunda områden, runt 0-5 meter, är det för grunt för många båtar.
Flytande vindkraftverk
Det pågår en ständig teknikutveckling inom havsbaserad vindkraft. Exempelvis inom flytande vindkraftverk, som förankras på havsbotten med vajrar och därför inte är lika beroende av hur botten ser ut. Flytande vindkraftverk kan placeras på större havsdjup än traditionella vindkraftverk. Det kan dock fortfarande finnas behov och fördelar med att placera dem närmre kusten, eftersom ett kortare avstånd ger snabbare och enklare tillgång till platsen för drift- och underhållsarbete, samt minimerar elanslutningsrisker och kostnader och gör det möjligt att använda växelströmskabel.
Energimyndigheten har bedömt att potentialen för fasta fundament, där vattendjupet är mindre än 50 meter, är så stor att flytande vindkraft inte kan konkurrera med konventionell vindkraft i nuläget. Ett skifte kan enligt myndigheten förväntas någon gång runt 2050, men det kan redan nu finnas behov av utrymmen för pilotprojekt och testplattformar på lämpliga platser i havsområden.
Läs mer om havsbaserad vindkraft på Energimyndighetens webbplats, se länk i faktarutan "Planeringsunderlag".
Havsenergi
Havsenergisystem är ett samlingsbegrepp som i nuläget främst innefattar energiomvandling från vågor, tidvatten, temperaturskillnader och salthaltskillnader. Tidvattenresursen i Sverige är försumbar medan havsströmmar finns, bland annat runt Öresund.
I dagsläget är vågkraft den havsenergiteknik som har visat sig ha bäst förutsättningar i Sverige. Sverige ligger förhållandevis långt fram i utvecklingen av vågkraft, med etablerade forskare och företag inom området.
Det finns olika vågkrafttekniker som kan placeras antingen vid kusten, nära kusten eller ute till havs.
Nya tekniker är under utveckling och inte alltid lätta att planera för i dagsläget. Däremot innebär teknikutvecklingen att det finns ett behov av utrymmen för pilotprojekt och testplattformar på lämpliga platser.
Läs mer om havsenergi och vågkraft på Energimyndighetens webbplats, se länk i faktarutan "Planeringsunderlag".
Havsbaserad energiproduktion - Konflikter och synergieffekter med andra allmänna intressen
Havsbaserad vindkraft kan konkurrera, och ibland samexistera, med en rad olika intressen. Även en eventuell framtida storskalig etablering av vågkraft i svenska hav skulle konkurrera med andra sektorers behov inom samma havsområden.
I publikationen Samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård går det att läsa om samexistens mellan olika intresseområden.
Naturvård
Många konventionella havsbaserade vindkraftsparker är lokaliserade till utsjöbankar som ligger i grunda vatten. Dessa utsjöbankar är samtidigt värdefulla livsmiljöer för många vattenlevande djur och fåglar, vilket gör att de kommer i konflikt med naturskyddsintressen. Flytande vindkraft kan leda till färre konflikter med naturvårdsintressen, tack vare möjligheterna att utnyttja områden som har större havsdjup. Att förlägga sjökablar på havsbotten ger ingrepp i havsmiljön, vilket också kan komma i konflikt med naturvården.
Kulturmiljö
Exploatering av havsbotten kan beröra områden som innehåller olika typer av fornlämningar. Vindkraftsfundament kan riskera att skada sådana kulturvärden.
Friluftsliv
Kust-, skärgårds- och havslandskapet omfattar oerhört höga värden för friluftslivet. Vindkraftverk till havs som påverkar landskapsbilden kan vara negativt för friluftsliv och besöksnäring.
Fiske
Havsbaserad vindkraft och fiske konkurrerar ibland om utrymmet i havet genom att goda fiskeområden, särskilt grunda, också kan vara av intresse för havsbaserad vindkraft. Vindparksområden kan utgöra skyddade lekplatser och uppväxtområden för vissa fiskarter. Kraftparksfundamenten kan även fungera som konstgjorda rev vilket kan gynna etableringen av fiskhabitat. Av säkerhetsskäl är det som regel olämpligt att bedriva trålfiske i vindkraftparker. Däremot kan exempelvis burfiske istället användas som fångstmetod.
Sjöfart/transportinfrastruktur
Konflikterna mellan energiutvinning och sjöfart består främst i att sjöfartens utbredning begränsas. Havskablar kan påverka möjligheterna till nödankring. En välplanerad utbyggnad av vindkraftsparker bör kunna samexistera med sjötrafiken.
Totalförsvaret
För energiutvinning är försvarsintresset den främsta intressekonflikten att hantera i havsplaneringen. Fasta installationer riskerar att i stor utsträckning störa tekniska system som används för signalspaning och underrättelseinhämtning. En god planering där tidig samverkan sker med Försvarsmakten är därför en förutsättning för en framgångsrik energiutvinning.
Miljöpåverkan och klimatförändringar
Vibrationer och buller från vindkraftverk kan påverka djurlivet i havet negativt. Buller i samband med vindkraft har tre skeden: anläggningsskedet, driftsskedet och avvecklingsskedet. Den största miljöpåverkan är oftast i anläggningsfasen. Problem vid anläggningsfasen kan till exempel vara grumling och pålning, som medför höga ljudnivåer i vattenmiljön vid installation av fundament. Ljud och vibrationer fortplantar sig längre under vatten och kan innebära att torsk och tumlare då kan störas om inte skyddsåtgärder vidtas.
Flytande vindkraft har vissa fördelar i jämförelse med konventionell havsbaserad vindkraft när det gäller miljöpåverkan. Vindkraftverken kan placeras längre ifrån land, vilket gör att de stör färre närboende när det gäller ljud från verken och genom att de har mindre påverkan på landskapsbilden. Med flytande vindkraft kan störningarna under byggtiden minska, exempelvis då det inte behöver innebära pålning.
Vågkraft kan ha en liknande påverkan som vindkraft, om konstruktionen innebär att fundament eller liknande behöver förankras på botten.
Riksintressen
Energimyndigheten har pekat ut riksintressen för vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från storskalig vindkraft.
Miljöbalk (1998:808) 3 kap. 8 §
8 §
Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
Läs mer om riksintresse för energiproduktion på Energimyndighetens webbplats, se länk i faktarutan "Planeringsunderlag".
Veta mer?
Här hittar du exempel på mål, planer och program samt planeringsunderlag som berör havsbaserad energiproduktion. Länkarna nedan går till andra webbplatser.
Exempel på mål, planer och program
Exempel på nationella och regionala planeringsunderlag
Det kan även finnas regionala - och kommunala energiplaner att använda som planeringsunderlag.
Roller och ansvar
Energimyndigheten
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket bevakar vindkraftens miljöpåverkan. De driver bland annat kunskapsprogrammet Vindval tillsammans med Energimyndigheten. Programmet tar fram kunskapsunderlag om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö.
Kommunen
Ett av de viktigaste instrumenten för en god lokalisering och utformning av vindkraft är den kommunala översiktsplanen. Den spelar en central roll för dialogen med medborgarna och för att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen. Den kommunala översiktsplanen är sedan vägledande för lokalisering och efterföljande prövning av vindkraft på land, vid kusten och i territorialhavet.