Knappt hälften av högskolekommunerna anger underskott på bostadsmarknaden för studenter
Knappt hälften av landets 38 högskolekommuner bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter vid högskola eller universitet. En trend de senaste åren är att färre högskolekommuner anger underskott för studenter. Det kan vara en effekt av att färre studenter från utlandet har kommit till Sverige till följd av pandemin samt att fler studerar på distans. I år har lika många kommuner uppgett att det råder underskott som förra året.
Underskott för studenter i knappt hälften av högskolekommunerna
De kommuner som klassas som högskolekommuner ligger i och utanför storstadsregionerna och har fler än 300 studenter vid högskola eller universitet. Definitionen gäller både bostadsmarknadsenkäten och det här avsnittet. Sammanlagt finns det 38 kommuner i landet som klassas som högskolekommuner.
De senaste åren har man kunnat se en trend där antalet kommuner som anger underskott har minskat något för varje år. I år är det 17 kommuner som uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter, vilket är lika många som förra året. Samtliga av högskolekommunerna som ingår i storstadsregionerna uppger att det råder underskott för studenter, förutom en kommun i Storstockholm som inte har svarat. Värt att notera är att antalet högskolekommuner som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet har ökat med 3, medan antalet högskolekommuner som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter har minskat med 2.
I årets bostadsmarknadsenkät är det 20 av de 38 högskolekommunerna som bedömer att det råder balans eller överskott på bostadsmarknaden för studenter. Av dessa är det 13 kommuner som bedömer balans och 7 som bedömer överskott. Av de kommuner som uppger överskott kommenterar en kommun att man sedan pandemin har haft lediga studentbostäder under hela året i olika grad. En annan kommun kommenterar att man tror att efterfrågan har minskat eftersom många i dag studerar på distans.
Inte bara högskolekommuner erbjuder studentbostäder
Totalt är det 159 kommuner som har svarat på frågan ”Hur bedömer ni läget för studenter på bostadsmarknaden i kommunen?”. Övriga kommuner har inte svarat alls eller svarar att det inte är aktuellt för kommunen. Av de svarande kommunerna anger 68 att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter, 75 anger att det råder balans och 16 bedömer att det råder överskott. Jämfört med förra året är det 14 fler kommuner som uppger balans och 7 färre kommuner som uppger underskott. Antalet kommuner som bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden för studenter är oförändrat från förra året. Det är 1 kommun mer än förra året som anger att frågan inte är aktuell, och jämfört med förra året har 8 fler kommuner svarat på frågan.
Utöver högskolekommunerna uppger 62 kommuner balans på bostadsmarknaden för studenter medan 51 uppger underskott och 9 överskott. Särskilda studentbostäder erbjuds av 39 av dessa kommuner, varav 21 bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter, 14 att det råder underskott och 4 att det råder överskott.
Andelen studentbostäder i de kommuner som inte definieras som högskolekommuner är liten i förhållande till landets totala bestånd av studentbostäder. I årets enkät uppges det finnas cirka 3 900 särskilda studentbostäder fördelade på 35 kommuner utanför högskolekommunerna. Det är cirka 110 fler än vad som uppgavs finnas förra året och cirka 4 procent av det totala beståndet av studentbostäder i landet. Nacka och Haninge har dock båda över 500 studentbostäder.
Underskottet beror främst på ett generellt underskott på bostäder
Många kommuner anger att underskottet på bostäder för studenter beror på att det finns ett generellt underskott på bostäder. Av de 68 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för studenter uppger 42 kommuner detta som skäl. Den näst vanligaste orsaken, som 32 kommuner anger, är att lediga bostäder är för dyra för studenter. Vidare är det 29 kommuner både som uppger att det finns för få små lediga bostäder och som uppger att det finns för få bostäder som är särskilt avsedda för studenter. 23 kommuner uppger att det är svårt för studenter att få en bostad på grund av lång kötid i kommunen, och 10 kommuner anger att lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för studenter. Många av anledningarna till underskottet på bostäder för studenter liknar dem som uppges för gruppen ungdomar.
9 kommuner uppger att underskottet beror på något annat. Ett flertal av dessa kommuner lyfter att efterfrågan på studentbostäder varierar över året. En större andel av högskolekommunerna jämfört med de kommuner som inte är högskolekommuner anger att studenter har svårt att få en bostad på grund av lång kötid i kommunen och att lediga bostäder är för dyra för studenter.
Med studentbostad menas studentlägenheter, korridorsrum eller liknande som är avsedda för studerande vid universitet eller högskola. Upplåtelseformen är vanligtvis hyresrätt med begränsad besittningsrätt, som är kopplad till hyresgästens studier. Det förekommer även studentbostäder med upplåtelseformen bostadsrätt.
Antalet studentbostäder i landet uppskattas ha ökat en aning
Enligt årets bostadsmarknadsenkät finns det sammanlagt cirka 98 000 studentbostäder i hela landet. Det är en ökning med cirka 1 procent från förra året. Några få kommuner har dock uppgett att de har särskilda studentbostäder utan att uppge antal, så siffran ska ses som en uppskattning. Cirka 94 000 eller 96 procent av studentbostäderna finns i de 38 kommuner som klassas som högskolekommuner.
SCB, som inhämtar uppgifter från lägenhetsregistret, anger att det fanns cirka 112 400 studentbostäder i landet år 2022. Vidare färdigställdes enligt SCB cirka 3 300 studentbostäder genom nybyggnad år 2022.
Studentbostäder i statistikdatabasen (på SCB:s webbplats)
Färdigställda studentbostäder i statistikdatabasen (på SCB:s webbplats)
Lediga studentbostäder i 36 kommuner under hela året eller delar av året
Flera kommuner har stor efterfrågan på studentbostäder vid terminsstart, framför allt inför höstterminen. Under våren och sommaren är efterfrågan betydligt lägre.
Totalt 16 av de 76 kommuner som har svarat ja på frågan om det finns särskilda studentbostäder i kommunen uppger att det finns många studentbostäder lediga för uthyrning under hela året. Av dessa är 9 högskolekommuner, varav 6 har angett överskott på bostadsmarknaden för studenter i kommunen och 3 har angett balans. 20 kommuner uppger att de brukar ha många lediga studentbostäder för uthyrning under delar av året. Av dessa är 11 högskolekommuner. Dessa kommuner har uppgett både balans, underskott och överskott för studenter på bostadsmarknaden. Förra året angav 16 kommuner, varav 6 högskolekommuner, att många studentbostäder finns lediga under hela året. 22 kommuner, varav 14 högskolekommuner, angav att många studentlägenheter finns lediga under delar av året.
Några få kommuner skriver i fritextsvar att minskad inflyttning till följd av pandemin och hög andel distansstudier har minskat efterfrågan på studentlägenheter och bidragit till att det finns lediga studentbostäder.
Kommuner planerar för studentbostäder 2023–2024
Totalt planerar 26 kommuner för sammanlagt drygt 5 300 studentbostäder under 2023 och 2024, varav knappt 2 800 under 2023 och knappt 2 600 under 2024. Utöver nybyggnad planerar ett fåtal kommuner att bygga om vanliga bostäder till studentbostäder, medan en kommun uppger att man i stället bygger om studentbostäder till vanliga bostäder. I förra årets enkät planerade 27 kommuner gemensamt för 6 400 nya studentbostäder under 2022 och 2023.
Just nu påverkas situationen på bostadsmarknaden av faktorer som höga räntor och energipriser samt hög inflation. Detta har drivit byggkostnader uppåt och försämrat hushållens köpkraft, med förväntningar om stora och breda nedgångar i bostadsbyggandet som följd. Detta kan slå även mot byggandet av studentbostäder. Vidare kan inte stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande beviljas efter den 31 december 2022.
Riksdagen beslutade den 1 december 2021 att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande efter årsskiftet 2021/22. I december 2022 sa riksdagen ja till förslaget att medel tillförs för att kunna betala ut stöd till alla som ansökt om stöd senast den 31 december 2021 och som beviljats stöd före den 31 december 2022. Läs mer om det avvecklade stödet i ”Relaterad information”.
De flesta studentbostäder förväntas tillkomma i Storstockholm och i större högskolekommuner
En knapp tredjedel av de nya studentbostäderna 2023–2024 förväntas byggas i Storstockholm och en knapp tredjedel i högskolekommuner med över 75 000 invånare. De 5 kommuner som planerar för flest studentbostäder (Stockholm, Uppsala, Trollhättan, Lund och Huddinge) tillhör dock 4 olika kommungrupper, och står tillsammans för cirka 55 procent av det totala förväntade byggandet av studentbostäder 2023–2024. Flest bostäder planeras i Stockholms stad. Cirka 1 000 studentbostäder förväntas 2023–2024 påbörjas i högskolekommuner med under 75 000 invånare, cirka 600 förväntas påbörjas i Stormalmö och cirka 200 förväntas påbörjas i Storgöteborg.
Studentbostäder planeras även utanför högskolekommunerna
Värt att notera är att även kommuner som inte räknas som högskolekommuner eller tillhör storstadsregionerna förväntar sig att det påbörjas studentbostäder. Totalt 6 sådana kommuner förväntar sig att det kommer att påbörjas mellan 10 och 100 studentbostäder per kommun 2023–2024. I några av dessa kommuner finns ett campus som är knutet till ett universitet i en annan kommun, men kommunen själv klassas inte som högskolekommun enligt Bostadsmarknadsenkätens definition.
Här förväntas nya studentbostäder 2023
År 2023 förväntas knappt 2 800 nya studentbostäder påbörjas genom nyproduktion i 20 kommuner runt om i landet. Det är cirka 400 färre jämfört med förväntningarna för 2022 i förra årets enkät, men fördelar sig på lika många kommuner.
Störst aktivitet 2023 förväntas i följande kommuner:
- Stockholm (cirka 400 bostäder)
- Trollhättan (cirka 380 bostäder)
- Uppsala (cirka 330 bostäder)
- Skellefteå (cirka 250 bostäder)
- Karlstad (cirka 210 bostäder)
- Lund (cirka 200 bostäder)
- Göteborg (cirka 200 bostäder)
- Gotland (cirka 140 bostäder).
I övriga 12 kommuner som anger ett förväntat byggande av studentbostäder under 2023 sträcker sig förväntningarna mellan 8 och 110 bostäder per kommun.
Här förväntas nya studentbostäder 2024
Under år 2024 förväntas knappt 2 600 nya studentbostäder påbörjas i 16 kommuner. Liksom 2023 förväntas flest studentbostäder påbörjas i Stockholm, 500 stycken. 330 förväntas påbörjas i Huddinge, följt av cirka 300 i Linköping, 270 i Uppsala, 215 i Lund och cirka 200 i Trollhättan. Av övriga kommuner som har uppgett att de förväntar sig att studentbostäder påbörjas 2024 förväntar sig 4 kommuner att mellan 100 och 200 bostäder påbörjas per kommun, medan förväntningarna i resterande 6 kommuner ligger mellan 10 och 96 bostäder.
Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.